Hugo Rosas, pappa till Molly, fick för 3 år sen frågan om han var redo att lämna sitt gamla liv fullt av fester och bara sig själv att tänka på. Här berättar han om helgerna nu VS helgerna innan Molly kom till världen.
Helgerna när Molly inte fanns såg lite annorlunda ut mot helgerna nu för tiden. Att ligga hemma en fredagskväll eller lördag var inget som prioriterades högt. Dagarna gick åt att vila upp sig för att sedan orka med nätterna. Livet var för stunden och alla helger var olika. Jag kommer inte ihåg om helgerna var roliga eller värdelösa. Det jag kommer ihåg var att man skulle ut och festa varje helg och gjorde man inte det så hade man lika roligt som Josef Fritzl har på fängelset eftersom att alla andra var ute och just festade.
Jag kommer ihåg att jag fick frågan under Paulas graviditet ”är du redo att lämna ditt gamla liv?”.
Att ha familj, att ha barn och att ha ansvar. Det är ingen dans, ibland är det ett helvete och ibland undrar jag t.om hur länge till jag pallar. Det är inte svinglassigt att gå upp tidigt varenda morgon, eller att städa konstant, eller att inte bara kunna dra iväg i 3 dagar utan att behöva säga till någon, eller att upptäcka en bajsblöja när man precis ska dra hemifrån, eller att tjafsa med sin partner om riktiga skitsaker pga trötthet och utmattning. Livet som småbarnsförälder är inget man dansar sig igenom.
MEN
Att vakna tidigt till en dotter som ler gör varenda tidig morgon värd att vakna.
Att städa efter en dotter som har kul gör varenda städning helt okej.
Att inte kunna dra iväg 3 dagar utan att säga något vill jag inte ens göra när jag tänker efter. Jag vill vara med min familj.
Att byta bajsblöjor är t.om helt okej, för det är ju min dotter jag hjälper.
Jag kommer aldrig mer kunna sova hur länge jag vill på helgerna, eller behöva kolla på mobilen för att få tiden att gå. Jag kommer ha fullt upp med min familj för resten av mitt liv och jag har nog aldrig varit så glad över något i hela mitt liv som just det där beslutet som vi tog för snart 3 år sedan ”Vi behåller barnet”.
Mitt gamla liv var inte ett liv, inte för mig. Det liv jag lever nu är ett liv, det bästa liv en man kan ha och mina helger är fan så mycket mer betydelsefulla nu än för 3 år sedan.
