Vi är många som blir skyldiga till de här beteendena när vi blir föräldrar. Men vågar du erkänna det?
Skryter om våra barn för främlingar
Någon råkar nämna ordet ”barn”, och på autopilot tolkar vi det som fritt fram att nämna vilka skills våra egna barn utvecklat på sistone och kanske visa en bild eller två på underverket. Eller tre.
Bildkälla.
Vi tar med våra barn på restaurang
Innan vi fick barn kunde vi inte förstå de som tog med småttingar på restaurang, snacka om att förstöra stämningen för de andra gästerna! Nu kan vi inte förstå hur andra inte kan unna stackars småbarnsföräldrar lite miljöombyte och god mat.
Vi blir paparazzis
Vi kan ju faktiskt inte hjälpa att våra barn är de gulligaste som vandrar på denna jord? Mobilkameran jobbar aldrig så hårt som hos en småbarnsförälder. Och nej, vi bryr oss inte om att vi får 80 i princip likadana bilder på samma motiv. Bra med back up ju.
Vi bommar igen trottoaren
Innan hände det att vi suckade när trottoaren ockuperades av breda barnvagnar som hindrade oss för att komma förbi. Nu suckar vi ännu högre åt de som suckar. Vad ska vi göra? Gå med vagnen mitt i gatan?! Tror inte det!
Vi använder vårt eget saliv som rengöringsmedel ibland
För det första: nöden har ingen lag. För det andra: Saliv känns tusen gånger renare än mycket annat vi lärt oss utstå under vår tid som föräldrar.
Vi pratar högt med våra bebisar bland folk
Ja, vi vet att de inte kommer svara. Men vadå, ska vi köra silent treatment på våra ungar fram till att de börjar snacka? Kom igen!
Vi tycker att vi har fått lite mer livserfarenhet än alla andra
Vi vet att det är irriterande men… Vi TYCKER faktiskt att vissa saker förstår man bara först när man själv har blivit förälder.
Hahaha jag smäller aaaaav! Oja, definitivt skyldig! och jag skiter för det mesta blanka f*n i om det är irriterande för andra ? Folk stör sig på det lilla minsta på andra ändå, barn eller inte ?
=)
Haha sååååå sant!! Alla punkter är klockrena ?