Hej Anna-Lisa, Grattis till dina två tvillingpojkar! Vi kan tänka oss att du haft ett händelserikt första år med dem. Det här med att man jämför tvillingar är något som ligger nära tillhands och är väldigt vanligt. Omgivningen och man själv som förälder fascineras ofta av likheter eller olikheter, och det blir lätt allmängods att få tycka till om tvillingbarn. Förr såg man inget större problem i detta, och föräldrar snarare bidrog till en sammanblandning av identiteter genom att klä barnen likadant, sätta dem i samma förskolegrupp etc. Medan man sökte individuella markörer i förhållande till den andra tvillingen såsom ”Han är den lugna” eller ”Hon är den motoriskt utvecklade”. Särskilt nära till hands ligger ju detta om barnen är av samma kön. Samtidigt som de ju har en naturlig tillhörighet och ofta djup känsla av samhörighet har man på senare tid insett att tvillingbarns utveckling kan hindras av sammanblandningar och att de behöver ses som två olika individer med egna personligheter, uppfattningar, intressen och egenskaper. Risken är annars att de utvecklar bristande känsla av identitet, får nedsatt självförtroende och kan få känslor av att inte vara tillräckligt värdefulla i sig själva utan bara i förhållande till sin tvilling. Den som är svagare i något avseende riskerar att få det mer svart på vitt om han/hon alltid jämförs med sin starkare tvilling. Sätt att stärka barnens individualitet kan vara att kalla dem för deras namn, inte ”tvillingarna”, stötta dem i att hitta en egen klädstil, frisyr och fritidsintressen. Välj olika förskolegrupper eller klasser och gör gärna saker separat med varsin tvilling så gott det går, även om man kan förstå att det av tidsskäl vore lättare att hitta gemensamma aktiviteter på samma tider. Lycka till med dina killar!