Språkstörning enligt WHO

”Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillståndet kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar eller miljöfaktorer.”

Ett barn med språksvårigheter kan ha svårt med formen eller innehållet eller användningen. Ofta är det en kombination av alla dessa delar. I en van miljö där barnet känner sig tryggt och det inte ställs för höga krav kan svårigheterna te sig mycket lättare än i en mer belastande situation.

Barn med språksvårigheter kan förutom de språkliga svårigheterna ha andra svårigheter som ett komplement till, eller en följd av språkproblematiken.

Det kan exempelvis röra sig om:

• Fin- och/eller grovmotoriska svårigheter samt munmotoriska svårigheter.
• Att tolka och analysera det som hörs, syns eller känns. Känslighet för ljud.
• Korttidsminnet/arbetsminnet kan vara begränsat. Barnet kan då uppfattas som att det inte lyssnar eller glömmer saker.
• Bristande fantasi och bristande samspel i lek. Barnet kan ägna sig åt bredvidlek långt efter att andra barn slutat med detta.
• Svårigheter med eller ovilja till att rita. Det kan synas som enkla och detaljfattiga teckningar.
• Svårigheter med koncentration och uthållighet.
• Svårigheter med att se sammanhang och förstå abstrakta begrepp och metaforer som t ex ”gå som katten runt het gröt”.
• Barnet kanske inte agerar som förväntat utifrån sin ålder. Det kan vara utåtagerande, ha svårigheter med impulskontroll, ha svårt med övergången från en aktivitet till en annan.
• En del barn får läs- och skrivsvårigheter som en följd av brister i den språkliga förmågan.

Källa: Maria Tsangaris, barnlogoped