Just nu cirkulerar det här inlägget på Facebook, en journalist har sett hur en flicka springer efter en cykel, fastkopplad runt midjan, mitt i Stockholms innerstad.
Det är en journalist som en söndag nu i september varit på väg hem från affären med händerna fulla av kassar som bevittnade händelsen.
I bloggen berättar han om hur han blivit helt tagen av händelsen och inte kunnat ta in vad han sett på plats till en början.
Jämrar – fastkopplad efter cykeln
Flickan hörs jämra sig när hon springer fastkopplad efter mannen med cykeln, för en kort stund stannar han upp och tittar henne i ögonen och sedan fortsätter de tillbaka samma väg de kom igen.
Journalisten som bevittnade händelsen tar sedan fram sin mobiltelefon och fotar mannen och flickan när de kommer förbi honom en andra gång.
I det här blogginlägget haglar kommentarerna kring vad journalisten borde ha gjort och inte.
TYCK TILL!
Sätt dig in i situationen, vad skulle du ha gjort?
Flickans far.
Hon heter Linnea och har Autistisk syndrom F84.0, DSMIV 299.00 och Mentalretardation. Linnea har inget tal och saknar förmågor att kommunisera eller motivera sig. Linnea har genomgått ett intensivt träningsprogram (40 timmar/vecka) med hjälp av en psykolog, en tränare och föräldrar för att skaffa sig basala färdigheter t.ex. att gå på toaletten, torka sig och tvätta händerna.
Jag väljer att ta ut Linnea så mycket som möjligt och göra saker med henne trots att hon är omotiverad och visar motstånd för det mesta.
Jag förstår att det är störande för ER att titta på det avvikande men inga av ER (GOTT FOLK) har någon gång stannat till och fråga. Vill ni att jag låsa in henne i en skrubb och låta henne banka huvud i väggen bara för att NI ska slippa se det obehagliga.
Bilden är äkta och hon håller snören i handen men jag skulle inte dra mig för att sätta det runt hennes median om det behovs. Jag har en extremt mörkt blick p.g.a. arv. D.v.s. jag är mörk.
Jag är ledsen om jag stör er morgon promenad, med min mörka blick och konstig barn, men jag kommer att fortsätta att göra allt i min förmåga för att bidrag till Linneas utveckling så ni få vara vänlig och stå ut även i fortsättning.
Jag vädjar till er (BARMHÄRTIGA SAMARIEN) att ställa upp och hjälpa Linnea; samma vädjan jag har gjort till Norrmalm stadsdelsförvaltning och särskolan på i Kungsholmen utan gehör.
Fy fan vad vidrigt av människor att -som vanligt! – dra helt egna slutsatser och -som vanligt!- komma fram till att de är så mycket bättre föräldrar. Stå på dig Linneas pappa, du vet vad som är bäst för DIN dotter.