Hälsa & Utveckling | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Sveriges kommun & Landsting gör en tydlig satsning på lärare och skolan

Ett lönelyft på 4,2 procent i år och en avtalslängd som möjliggör ett långsiktigt arbete med skolans utveckling. Det är innehållet i medlarnas bud, som i förra veckan accepterades av SKL och Lärarförbundets & Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

– Vi är mycket nöjda att efter denna utdragna förhandling ha fått till ett längre avtal som ger oss lugn och ro och möjlighet att tillsammans koncentrera oss på viktiga utvecklingsfrågor i skolan. Det tjänar både elever och lärare på, säger ordföranden för SKL:s förhandlingsdelegation, Ingela Gardner Sundström.

Avtalet ger ett garanterat löneutfall de första två åren, 4,2 procent i år och minst industrimärket 2013. Därefter är avtalet sifferlöst i två år, med möjlighet till uppsägning inför år 2015.

Hur tror du som förälder att detta kommer påverka ditt barns skolgång? Blir det skillnad eller blir saker inte annorlunda av denna löneökning?

Vad går fel när man utvisar en ensam 2-årig flicka?

SVT rapporterar om en liten flicka på två år som bara 4 månader gammal hamnar hos en svensk fosterfamilj, misshandlad, övergiven och ensam. Hennes mamma försvann spårlöst 20 dagar efter födseln och kvar var lilla Hadille alldeles ensam i en stor värld.

Idag, två år senare, vill Migrationsverket utvisa den lilla flickan från Sverige och den fosterfamilj hon känner en trygghet hos, trots att ingen vet vart hennes biologoiska mamma eller pappa befinner sig. Lilla Hadille är idag en harmonisk liten tjej som inte alls visar några tecken på allt det traumatiska hon hunnit uppleva på sina två år i livet.

Mammans make, som inte är pappa till barnet, tog hand om Hadille men bara 4 månader efter tas hon omhand av socialen som misstänkte att maken misshandlat henne. Hadille placerades i ett familjehem där hon levt fram tills idag.

För barnets bästa

Magnus Rosenberg på Migrationsverket anser att det bästa för barnet är att förenas med sin biologiska mor och det kan man väl hålla med om att det vore optimalt, det enda problemet är att ingen vet var hennes mamma befinner sig. Migrationsverket har gjort bedömningen att den största chansen att kunna återförena mamman och dottern är att föra flickan till hemlandet, Frankrike. Där väntar inte någon.

Barnpsykiatrin i Kristianstad gör en helt annan bedömning än Migrationsverket. Barnpsykiatern Katarina Winsö menar att det kan vara ett direkt hot mot Hadilles hälsa att utvisa henne till ett land hon aldrig varit i, där hon inte känner någon och framför allt ingen väntar på henne. Katarina tror att det finns en stor risk för att flickan hamnar i en förlamande sorg.

Frågan Vimedbarn ställer sig är hur Migrationsverket kan ta ett sådant beslut? Är det helt enkelt så att de är så pass ”professionella” att de enbart ser sitt yrke som just ett yrke eller är de bara hjärtlösa som inte bryr sig? Det är ju ändå en liten flicka, två år gammal, som vi pratar om.

Skandal och ofattbart, tycker vi. Vad tycker du?

Källa: SVT.se

Se reportaget om lilla Hadille HÄR

Fuskvarorna breder ut sig på hyllorna – billigare varor eller en sämre produkt?

De flesta butiker erbjuder många produkter inom fuskgräddekategorin. Becel och Milda är några som tävlar med riktigt smör, äkta grädde och olivolja och har en fördel i det låga priset. Och många orkar inte ens fundera över vad de köper.

De här produkterna erbjuder bekvämlighet. Men varför kalla dessa varor för fuskprodukter? Först två exempel på vad sådana här produkter kan innehålla:
Becel Mat 15%” innehåller följande ingredienser: Vatten, skummjölk, vegetabilisk olja, vegetabiliskt fett, kärnmjölkspulver, förtjockningsmedel (E1442 tapiokabaserat), emulgeringsmedel (E435), stabiliseringsmedel (E461), E451), färgämne (betakaroten).
Milda mat” som också innehåller 15% fett innehåller följande: Vatten, skummjölk, kärnmjölk, vegetabiliskt fett, vegetabiliskt olja, modifierad stärkelse, stabiliseringsmedel (metylcellulosa, xantangummi), emulgeringsmedel (polysorbat 60), socker, arom, salt, färgämne (betakaroten).

Modifierad stärkelse

Efterrsom produkterna inte har något med grädde att göra får man inte kalla dem för det. Därav den något konstiga beteckningen ”Mat”. Av just dessa två produkter så är det Becels produkt som är mindre dålig eftersom de inte innehåller socker och aromer. Förtjockningsmedel och modifierad stärkelse är samma sak. Modifierad stärkelse har egentligen alltid en E-nummerbeteckning, men den behöver inte anges på förpackningen.

Milda väljer i högre utsträckning att skriva ut funktionen på tillsatsen istället för E-numret, vilket också är lagligt men försvårande för dig som konsument. Förutom de många tillsatserna, kan man nog utgå ifrån att oljorna i de här produkterna är varmpressade och behandlade många gånger så att man får bort smaken. Dessutom får man aldrig reda på ursprunget på vegetabiliskt fett och vegetabilisk olja.

I 9 fall av 10 är det palmolja. Palmoljan kommer från palmodlingar som står på regnskogsskövlad mark. Den höga efterfrågan på billig palmolja leder till att alltmer regnskog avverkas för att kunna odla palmer. Bör man stötta den utvecklingen för en billigare produkt?

Vad ska jag köpa istället kanske du frågar dig nu? Köp äkta vispgrädde med 40%-ig fetthalt (den är tillsatsfri), naturell crème fraiche med 34% fetthalt, olivolja, riktigt smör, rå kokosolja och vanlig mjölk. Använd de feta mejeriprodukterna, men använd mindre och späd ut med vatten eller mjölk.

Hur viktigt är råvaror för dig och din familj?

Källa: Äktavara.org

Barn som cyklar eller går till skolan…

1. Kan få 30-50 procent av sin dagliga dos fysisk aktivitet tillgodosedd

2. Upplever att de känner sig piggare och har lättare för att koncentrera sig.

3. Är mer fysiskt aktiva under hela skoldagen

4. Utvecklar bättre trafikfärdigheter och en bättre emotionell hälsa

5. Får träning i att ta sig fram i närmiljön

6. Blir handlingskraftiga och får bättre självförtroende

7. Har bättre motoriska färdigheter, lungfunktion och högre energiförbrukning

Dessutom så när man har jämfört vardagscykling med organiserad idrott står sig cykling också mycket bra. Ett barn som har fyra kilometer till skolan får bättre kondition uppe på cykeln än om hon/han spelar fotboll två gånger i veckan.

Och med detta sagt så önskar vi på Vimedbarn er en trevlig helg!!

Liten flicka väldigt illa behandlad av lärare – ger igen med oväntad attack

Sverige är inte direkt känt för att barn far illa i skolan, med bra lärarutbildningar och sunda rättigheter för barnen i skolan så har Sverige i det stora hela en trygg miljö för vår framtid.

Denna lärare i Ryssland levde inte riktigt efter våra svenska normer när han undervisade sin klass. I videon ser man hur läraren, frustrerad över att flickan inte förstår, förolämpar henne och beter sig väldigt illa åt. Längre in i klippet ser man hur läraren tar till fysisk ”undervisning” varpå flickan får nog och ger igen – och det är inte läraren beredd på.

Se klippet och tyck till. Hur hade du som förälder reagerat om ditt barn blev utsatt för liknande behandling?

Källa. Expressen.se

Barnyogadagen

Den 5 september 2012 arrangeras gratis barnyogaklasser i minst 9 kommuner i Sverige. Barnyogadagen är ett ideellt initiativ av barnyogalärare och möjliggör för fler barn att komma i kontakt med yoga. Största skillnaden med yoga, jämfört med andra aktiviteter, är att det inte finns något prestationsmoment. Yoga är ett utrymme för barnen att vara som de är och bygger upp självkänsla och kroppsmedvetenhet.

På hemsidan www.barnyogadagen.se finns den information som behövs för att veta om och hur ens barn kan delta, berättar Filippa Odevall som är en av initiativtagarna till Barnyogadagen. I dagsläget är det framförallt barn vars föräldrar gör yoga som kommer i kontakt med yogan, vi vill möjliggöra för fler barn att ta del av yogan som ett värdefullt livsverktyg, fortsätter hon.

Intresset för barnyoga har under se senaste åren ökat markant. Barn utsätts, liksom sina föräldrar, för stress vilket manifesteras på olika sätt. Yogan är ett verktyg för barnet att hantera stressen.

Barn har ett stort rörelsebehov och genom olika kroppsställningar övar vi motorik och koordination. Respekten för sig själv och alla andra levande varelser är också ett genomgående tema. Guidande meditationer och andningsövningar hjälper barnet att finna ro. I barnyoga finns inte prestationen som vanligtvis finns i andra barnaktiviteter. Det handlar om att bara må bra. Barnyoga kan även vara ett rent terapeutiskt verktyg för barn med speciella behov.

En lugnande upplevelse

– Det viktiga är att vi försöker skapa ett rum för barnet att bara vara, utan krav på prestation. För många barn har det varit en lugnande upplevelse. I början av en längre kurs ser man ofta väldigt aktiva barn, som så småningom, när veckorna går, mer eftersträvar vila och ett utrymme att låta fantasin träda fram under till exempel en guidad meditation, berättar Annica Skoglund som är ytterligare en av initiativtagarna till Barnyogadagen och har arbetat med barnyoga i Sverige sedan 2006.

– Min erfarenhet är att vi som vuxna lätt vill överstimulera barnet och att det inte alltid är optimalt. Utsätts barnet för ständiga stimuli får det svårt att lyssna inåt, något som är viktigt i livet när man ska göra många val och välja vägen man vill gå på, fortsätter Annica. 

Man kan fråga sig vilka effekter som barnyogan ger och vad det finns för mätningar gjorda på det.

– Tyvärr är att det är svårt att mäta effekten av yoga, för hur mäter man inre harmoni? Bättre skolbetyg har tagits fram som en effekt av barnyoga, men är det verkligen så att högre betyg gör en lyckligare mer harmonisk människa? Ett högre betyg kan vara viktigt för ett barn som har stora problem i skolan, men annars? Svåra värderingar att ta, menar Annica. Vi skulle behöva utveckla verktyg för att mäta barnyogans effekter.

Vilken form av fysisk aktivitet tar du dina barn till och i vilken ålder började de träna?

Det största hotet mot trafiksäkerheten vid skolorna är – stressade föräldrar!

Nästan hälften av Sveriges rektorer anser att trafiksäkerheten utanför skolan är ett problem. Störst fara utgör föräldrarna som lämnar sina barn med bil och som sedan stressat åker vidare mot jobbet.

För sjätte året i rad har If genomfört en undersökning med Sveriges grundskolerektorer. Årets undersökning visar att nästan hälften av alla rektorer anser att trafiksäkerheten vid deras skola är ett problem. Var femte rektor har varit med om att det inträffat en trafikincident eller olycka under dennes tid på skolan. De största hoten mot barnens säkerhet är föräldrarna som lämnar barnen med bil. Men även andra risker kommer fram, som hård trafik utanför skolan och en osäker skolväg för barn som går eller cyklar.

– I samband med att barnen hämtas och lämnas ökar trafiken avsevärt utanför skolorna. Stressade föräldrar som har bråttom skapar ibland rena trafikkaoset. Att var femte rektor redan har varit med om en incident eller olycka vid deras skola är alarmerande, säger Henrik Ask, Personskadechef på If. Mer än var tredje rektor anser att kommunen inte gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö runt skolan. Samtidigt saknar de flesta skolor riktlinjer för sitt arbete med trafiksäkerheten.

– En bättre dialog måste till mellan kommunen, skolan och föräldrarna. Kommunerna behöver bli medvetna om problemen och ta frågan om barnens trafiksäkerhet på allvar, menar Henrik Ask.

Undersökningen

If gör årligen en undersökning om trafiksäkerheten runt Sveriges skolor. För sjätte året i rad sändes enkäten ut till grundskolerektorer runt om i Sverige. 1618 rektorer besvarade enkäten.

Riksresultaten i korthet:

  • 45 % anser att trafiksäkerheten är ett problem
  • 19 % har varit med om en trafikincident eller olycka vid sin skola
  • 54 % anser att föräldrar som lämnar i bil är den största trafikrisken på skolan
  • 36 % tycker att kommunen inte gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö utanför skolan
  • 18 % har utsett en trafiksäkerhetsansvarig på skolan
  • 15 % har tillsatt ett föräldraråd för trafiksäkerhetsfrågorna
  • 40 % har genomfört informationsdagar eller möten kring trafiksäkerheten
  • 47 % har tagit fram riktlinjer för i vilken ålder som barnen får cykla till skolan

Källa: If skadeförsäkringar 

Otrygg skolstart för många elever

Idag startar skolan för flera tusen av Sveriges elever. Skolan symboliserar ofta skoj och lek med sina kamrater blandat med tråkiga läxor. Men det är inte alla som ser fram emot skolstarten.

Olåsbara toaletter och knuffar i korridoren. Blickar som bränner och slag som smärtar. En ny kartläggning från Friends visar på en tuff verklighet för många skolelever. Många känner sig otrygga i skolans lokaler och en stor andel riskerar att bli utsatta för kränkningar och mobbning.

I en ny undersökning framkommer det att 29 % av eleverna i årskurs 3-6 och 19 % i årskurs 6-9 i kartläggningen någon gång under det senaste året har blivit kränkta av en annan elev på skolan.  Kartläggningen visar även att 14 % av eleverna i årskurs 3-6 och 12 % i årskurs 6-9 i undersökningen känner sig otrygga på skolans toaletter. Vissa elever undviker helt att besöka toaletten under skoldagen. Även omklädningsrum, internet och korridorer hamnar högt på listan över otrygga platser. Bland elever i årskurs 6-9 som känner sig trygga i skolan upplever 72 % i Friends kartläggning att de vet någon i personalen som de kan prata med om de behandlas illa i skolan. Motsvarande siffra för otrygga elever är 40 %

– Det finns ett samband mellan att ha någon att prata med och att känna sig trygg. Genom att som vuxen vara aktiv och närvarande kan man därmed öka tryggheten bland eleverna i skolan. Att personalen alltid säger ifrån när de ser en kränkning påverkar också tryggheten positivt, liksom att involvera eleverna i arbetet med likabehandlingsplanen, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på Friends.

Vimedbarn frågar dig som förälder: Hur skulle du reagera och agera om något av dina barn blev mobbad?

Källa: Friends

Ny typ av influensa sprids från gris till människa i USA

Under sommaren 2012 har 153 fall av en ny variant av influensa som sprids från grisar till människor konstaterats i USA. Den nya varianten som dök upp för första gången 2011 kallas H3N2v och påminner om vanlig säsongsinfluensa.

Hittills har inga fall påträffats utanför USA och spridningen mellan människor tycks vara mycket begränsad. Risken att H3N2v får spridning i Sverige är i nuläget låg.

Barn som är yngre än fem år saknar immunitet

H3N2v ger upphov till influensaliknande sjukdom som inte kliniskt kan skiljas från vanlig säsongsinfluensa. Av de som insjuknat i USA är 93 procent yngre än 18 år. En kanadensisk rapport visar att barn som är yngre än fem år saknar immunitet och därmed är de som är mest mottagliga för H3N2v, medan i gruppen 14-40 år har cirka hälften skyddande antikroppar.

Bland övriga åldersgrupper har mindre än en femtedel skyddande antikroppar, men äldre kan ha skydd på grund av tidigare influensasjukdom.

Hittills har inga fall av H3N2v hittats utanför USA och spridningen mellan människor tycks vara mycket begränsad. Som en försiktighetsåtgärd har Smittskyddsinstitutet (SMI) informerat landets smittskyddsläkare och laboratorier om fynden i USA. SMI har också uppmärksammat dem på vikten av provtagning av patienter med influensaliknande sjukdom, speciellt efter resa till USA.

Källa: Smittskyddsinstitutet.se

Gröna oaser om storstadsborna själva får välja

Sveriges städer växer och får allt fler invånare. I samma takt ökar behovet av parkområden. Global Garden Report 2012 visar att gröna oaser främjar människors hälsa och samhällsutvecklingen i stort.

Trots att svenskarna flyttar till städerna värderas parker och grönområden högt. Av de tillfrågade i Husqvarnas Global Garden Report 2012 ville 50 procent se mer grönska i staden.

Positiva effekter på människors hälsa

Till exempel återhämtar sig sjukhuspatienter snabbare om de kan se träd från sina fönster och barn som lever i en miljö utan grönska tycker att det är svårare att koncentrera sig i skolan.

Studien från Husqvarna visar även att stress och ångest minskar av att vara utomhus där det finns träd och blommor samtidigt som lusten att motionera ökar ju grönare det är.

Här är exempel på vad svenska storstadsbor tänker om sin närmiljö:

Vad skulle du vilja ha mer av i staden?
1. Grönområden 50 %
2. Lägenheter 33 %
3. Cykelbanor 24 %
4. Parkeringsplatser 24 %
5. Kulturella mötesplatser 20 %

Vilka är skälen till att du besöker grönområden?
1. Promenera 60 %
2. Få frisk luft 46 %
3. Träna 39 %
4. Njuta av omgivningarna 37 %
5. Få lugn och ro 31 %

Vad är viktigast när det gäller allmänna parker?
1.Att den är tillgänglig 53 %
2. Väl underhållen 51 %
3. Säker och trygg 50 %
4. Inte för bullrig 39 %
5. Tillräckligt stor för att jogga och promenera i 31 %

stats