Hej Lina, och tack för din fråga! Vad fint att du engagerar dig i din systerdotter och hennes mående. Hon är ju liten och ju yngre ett barn är desto kortare separationstid från föräldern/anknytningspersonen brukar man tänka. Små barn har svårare att förhålla sig till tid och såklart nödvändigheten i de praktiska förhållandena som ligger bakom varför man inte kan vara tillsammans. Påverkan på anknytningen är svår att bedöma och handlar om relationen så här långt, om den kontakt som de kan skapa under tiden och om de kan vara tillsammans på ett tryggt och nära sätt när din syster kommer hem igen. Men din syster och hennes sambo kan göra mycket för att underlätta. Täta kontakter via Skype gör det lättare för Selma att ha dem ”aktuella” i sin vardag. Tipsa din syster om att prata med sin sambo i förväg om vad de gjort under dagen/i förskolan så att hon kan kommentera och ”spegla” vad hon gjort och hur det kan ha känts. Hennes eventuella ledsenhet när de pratar ska inte uppfattas som tecken på att de ska glesa ut kontakterna, utan hon bör tvärtom visa att hon finns där för Selma och att deras samtal är en del i vardagen. Kanske att du kan komma och hälsa på och bidra till att prata om din syster samt visa bilder och saker som flickan förknippar med sin mamma? Läsa välbekanta sagor och gå till lekparken som vanligt? Det är bra att hålla fast vid rutiner och förutsägbarhet i vardagen så gott det går. Lycka till till er alla!