Hej och tack för din fråga, Jag förstår att det känns svårt att berätta för barnen men eftersom ni har bestämt er för att skiljas bör ni prata med barnen om detta så snart som möjligt. Barn är observanta och har ofta känt av att det är något på gång. Du skriver dessutom att det har varit ”bråkigt hemma” så det är viktigt att ni ger barnen en förklaring till vad som händer. Utgå från barnen när ni funderar över om ni ska sitta allihopa tillsammans. Om barnen skiljer sig åt mycket vad gäller mognadsnivå kan de behöva olika förklaringsmodeller. De kanske även har olika sätt att hantera känslosamma stunder på och utifrån det har olika behov av bemötande från er. Men försök att inte göra det inte för komplicerat, det är bättre att ni kommer till skott och berättar än att ni funderar för mycket kring optimala omständigheter att göra det på. Det är viktigt att ni vuxna har pratat igenom det praktiska så att ni kan ge barnen tydlig information om hur ni ska bo och hur ni har tänkt kring barnens situation. Förklara kortfattat vad anledningen till separationen är utan att bli för detaljerade. Det är okej att som vuxen visa att man är ledsen men under kontrollerade former och viktigt att ni i det kan möta barnens reaktioner. Var tydliga med att ni båda kommer att finnas för barnen och alltid kommer att älska dem. Bli inte förvånade om barnen inte ställer så många frågor under det första samtalet, det brukar kunna komma successivt efter hand. Inte sällan när man själv inte är helt förberedd på frågor, som på väg till någon aktivitet eller precis vid lämning på förskola/skola. Det är så barn fungerar och försök då att inte avvisa eller hänvisa till ett senare tillfälle utan svara så gott det går i stunden. Varmt lycka till med samtalet/en och förändringen.