SVAR: Hej Diana! Tack för din fråga. Det låter som att hans operation fört med sig många positiva effekter i form av lust att prata och mer energi och aktivitet än när han var sjuk. BVC och barnläkaren har kanske tagit upp att barn utvecklar färdigheter i olika takt och att utvecklingsfaser ibland kan gå i ”sjok”, dvs inte linjärt och lite i taget utan göra ”hopp”. Din son har nu fått bättre förutsättningar att kommunicera och behöver träna munmotoriska och sociala färdigheter där han får utlopp för detta. Så de lugnande orden är att barns utveckling ofta är svår att tyda och förutspå när de är små. Däremot är det väldigt viktigt att personalen försöker förstå och anpassa efter hans behov och stöd i att fungera i t ex samlingssituationen och med de andra barnen. Du skriver att de inte verkar tycka om honom, vilket låter jättetufft, och en känsla som du bör ta på allvar. Kan det vara att de saknar förståelse och verktyg för att möta honom? I så fall behöver ansvarig förskolechef stötta upp kompetensnivån, exempelvis genom handledning. Det låter som ett bra nästa steg att göra en logopedbedömning. Logopedens observationer kan med fördel förmedlas till, förutom föräldrar, även till förskolepersonalen och öka deras kunskap om hans behov. Logopeden kan också göra observationer kring eventuellt behov av vidare utredning av aktivitetsnivå och social samspelsförmåga. Samtidigt tycker jag att du ska diskutera vidare med överläkaren/BVC kring dina funderingar och stöd i kontinuerlig uppföljning av hans utveckling. Att bara vänta och se är oftast ingen bra metod, även när det handlar om små barn. Att anpassa efter de behov man ser och följa upp efterhand som barnet utvecklas brukar vara det bästa. Lycka till!