Amning | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Hjälp, hen bits! Så får du din bebis att sluta bitas

Hjälp, hen bits! Så får du din bebis att sluta bitas

Att bebisar bits är inte ovanligt, och varför bebisar bits kan ses som en del i barnets utveckling i att utforska vad som är okej och inte. Bebisar har också ofta ett behov av att bita på saker när tandköttet kliar på grund av tänder som ska ut, och bebisar under ett år tar sällan hänsyn till om det är en tuggleksak eller ett finger som bjuds. Men, oavsett om barnet bits för att utforska eller redan är införstådd med hur ont det gör att bli biten är det ett beteende som måste markeras och hanteras – för allas skull. Vi har samlat knepen som kan vara till hjälp för att på bästa sätt ta sig igenom och förbi en bitperiod.

Läs också: ”’Många tar för givet att det bara är att SKAFFA barn’ – Tobias Persson om parets IVF-försök”

Bebis som bits när hen blir uppspelt

Markera direkt

Det kan ta emot att säga ifrån när det känns tydligt att barnet inte menar något ont, men för att slippa risken att bitandet hänger kvar och utvecklas till ett riktigt problem är det viktigt att markera direkt när barnet bits. Avbryt det ni håller på med och förklara utan omsvep att man inte får bita andra eller sig själv eftersom det gör ont.

Prata om munnen

Försök se till att fokus inte bara handlar kring att man INTE FÅR. Prata också om vad munnen är bra att använda till, som exempelvis att prova nya smaker, prata, äta sånt man tycker om eller pussas med.

Läs också: ”Roliga lekar att göra på en babyshower – 9 tips!”

Straffa inte

Om ditt barn blir ledset när du säger ifrån är det viktigt att finnas där och trösta. Det tjänar ingenting till att straffa barnet eller tänka att man ska markera bitandets allvar genom att ta avstånd efter incidenten. Öppna upp famnen och möt barnet i situationen! Det är viktigt att barnet förstår att det inte är hen det är fel på, utan bitandet som handling.

Bebis som bits vid amning

Hur snabbt rinner mjölken?

Ibland kan bitandet vid bröstet bero på att barnet tycker att mjölken rinner för snabbt eller för långsamt. Kommer mjölken för sakta kan det ha att göra med att den som ammar upplever stress. Försök få till en så lugn amningsstund som möjligt om ni vill amma.

Markera

Precis som alltid när barn bits är det bra att markera. Säg nej, förklara utan omsvep att det gör ont och att man därför aldrig får bita på någon.

Läs också: ”FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE: Jennie-Lie födde tvillingar i vecka 30+3”

Ge barnet ett bra tag

Se till att barnet ligger nära dig och bröstet. Med mycket bröst i munnen blir det svårare att få till ett bit-tag.

Ligg steg före

Är ni inne i en bitperiod kan det vara betryggande att ha en hand redo nära bröstet för att vid eventuellt bit föra in ett finger i barnets mun genom mungipan, upp mot gommen, för att öppna den och få ut bröstvårtan.

Föreslå en annan aktivitet

Markera att bitande inte är okej vid amning genom att, om hen fortsätter bita, ta undan bröstet och föreslå att ni ska göra något annat. Inte för att straffa, utan för att markera att om bebisen bits vid bröstet får ni göra något annat. Var fortfarande tillgängligt för barnet och agera inte fördömande trots att bröstet ryker för en liten stund.

Barn som bits på förskolan

Be om att få bli informerad direkt

Om det är ditt barn som bits och det inte är första gången det händer, be gärna om att ha en öppen dialog med förskolepersonalen som bitandet. En bra grej kan vara att personalen ringer till någon av er föräldrar om det sker under dagen och berättar, istället för att ni ska få veta det vid hämtning och bli ställda av situationen när barnet är med. Då är det bättre att ha fått smälta nyheten och hunnit klura lite på hur man ska bemöta det hela när man väl ses.

Läs också: ”Andning som smärtlindring under förlossningen – så funkar det”

Se över rutinerna

Att äldre barn bits är ofta en stressreaktion. När sker bitandet? Går de situationerna att undvika, eller ändra rutinerna kring för att de ska bli lugnare för barnet? Glöm inte att låta barnet tanka närhet och kärlek, så att er relation inte tas över att förmaningar.

Sätt ord på känslorna

Utforska om barnet kan sätta ord på bitandet själv. Undvik att lägga ord i munnen på barnet (som till exempel ”bits du för att du är arg?” eller ”ångrar du dig efter att du bitits?”) utan fokusera på öppna frågor där barnets känslor får utrymme att komma fram (till exempel ”vad hände egentligen?”, ”hur kändes det?”, ”hur tror du att barnet som blev bitet kände sig?”, ”vad tror du man kan göra för att ni båda ska känna er glada och sams igen?”) och sätt sen ord på barnets känslor (till exempel ”Jag förstår att du blev frustrerad när Stella hann före dig till leklådan och tog tåget som du tycker är så fint. Hon måste också tycka att tåget är lika fint som du tycker! Hur tror du att ni skulle kunna leka för att båda ska få ha kul med tåget samtidigt?”).

Förlåt är inte lösningen

Att tvinga fram ett förlåt gör sällan något för situationen. Istället riskerar ni att ordet ”förlåt” blir ett tomt ord som bara sägs för att få situationen överstökad.

 

Uppmärksamma barnet

Det är viktigt att bitandet inte blir barnets främsta stund då hen får uppmärksamhet. Se till att prata med, uppmuntra och mys med barnet när det är lugnt och positivt också.

Ge barnet stöd

Om barnet bits ofta kan det vara bra att låta hen ha en vuxen med sig när hen leker med andra barn en period, så att stöd finns när frustrerande eller stressande situationer uppstår. Det kan också vara bra att skriva ner det som händer precis innan bitandet, så att man får möjlighet att upptäcka eventuella mönster.

Amma eller inte amma, det är frågan

Amning är ett ämne som hos många väcker känslor. Många i ens närhet och även från mödravården kan det komma (oombedda) pekpinnar och välmenta råd oavsett hur du har valt att göra. Men såhär ligger det till: Den som avgör vad som är bäst för dig och ditt barn är du. Det är bara du som vet om amningen är mysig och praktisk eller om den bara är bökig och ångestfylld. Det är du som märker om ditt barn verkar nöjd och mätt eller inte. Oavsett vad du väljer så hejar vi på dig och stöttar dig i ditt beslut. Miljontals barn runt om i världen föds just nu upp på antingen bröstmjölk eller modersmjölksersättning och det går alldeles utmärkt bra oavsett. Både flaskmatning och amning är trygga, hälsosamma val för ditt barn, och det finns faktiskt stora fördelar med båda. Beslutet att göra det ena eller det andra, eller en kombination av de båda, är rent personlig och beror på vad som är rätt för dig, din familj och dina omständigheter.

Väljer du att amma kommer du kanske att uppleva den första tiden som jobbig – det kan göra ont, du är kanske osäker på om bebisen tar bröstet rätt och om hen får i sig tillräckligt med mat. Det är som så mycket annat helt normalt och det går oftast över. Om du upplever att amningen krånglar men ändå vill fortsätta att försöka, eller om du bara behöver råd och stöd – vänd dig till ditt BVC eller till Amningshjälpen, där finns bra hjälp att få!

Källa: Lifewithkids.se. Foto: Istockphoto

Gillade du den här texten? På lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

10 vanliga frågor som BVC får – och svaren

1. Varför skriker min bebis?

SVAR: När en bebis föds så är skriket det enda sättet de har att kommunicera med. De skriker för att förmedla att de vill ha hjälp med något. Det kan handla om hunger, en blöt blöja, magknip eller att de vill ha närhet. Skrik är helt normalt och efter en tid kan föräldrarna börja höra skillnad på skriket och vad bebisen efterfrågar just i den stunden.

2. Min bebis är kladdig i ögonen, vad gör jag åt det?

SVAR: Det är vanligt att små bebisar blir kladdiga i ögonen och det beror på att de har trånga tårkanaler. Badda med ljummet vatten, utifrån och in i ögonvrån dagligen. Det kan ta flera månader innan det försvinner helt. Skulle mängden kladd öka mycket och ögat/ögonen börjar se röda ut kan det vara bra att en läkare får undersöka det för att se att det inte har blivit en ögoninfektion.

3. Vad är det för röda prickar min bebis har i ansiktet och vad kan jag göra åt det?

SVAR: De röda prickarna är hormonplitor och försvinner oftast inom några månader.

4. Hur mycket kläder ska jag klä på min bebis?

SVAR: Tipset är att lägga en hand på bebisens bröst eller nacke för att känna hur varm bebisen är. Generellt klär vi oftast bebisar för mycket. En riktlinje kan vara det vi vuxna har på oss med ytterligare ett plagg. Se över vad du själv har på dig och vad det råder för temperatur. Bebisar har svårt att behålla sin egen kroppstemperatur och är oftast kalla om fingrar och tår.

5. När kan jag börja ge mitt barn smakportioner?

SVAR: Vid fyra månaders ålder rekommenderas det att barn påbörjar vad vi kallar för smaksensationer. Det går ut på att de får smaka på det mesta, men väldigt små mängder. Det huvudsakliga målet ska fortfarande vara bröstmjölk eller modersmjölkersättning upp till 6 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder är rekommendationerna att smakportioner påbörjas. Detta ökas upp i barnets takt och hur pass intresserad hen är av vanligt mat.

6. Varför har min bebis ont i magen och vad kan jag göra åt det?

SVAR: Magknip är vanligt hos bebisar och det beror på att deras mage och tarm inte är helt färdigutvecklad. Vad som kan hjälpa är att massera bebisens mage med mjuka rörelser medsols runt magen och mjukt nedåt över magen för att följa tarmens naturliga rörelser. Att låta bebisen ligga på mage kan också lindra mot magknip.

Tänk på att: Eftersom bebisens nacke är relativt ostabil i början kan det vara svårt för bebisen att ligga för länge på mage, ett knep är då att ha bebisen på ditt bröst och gärna hud mot hud. Om mamman ammar kan det vara bra att se över vad hon äter då vissa gasbildande produkter kan gå över till bröstmjölken och orsaka magknip. Exempel på det kan vara bönor, kål, lök, starka kryddor, vindruvor etc. Mjölk är något som vissa barn reagerar på och då får mamman testa mjölkfritt ett tag för att se om det blir någon skillnad. Att rapa barnet efter måltiderna kan också vara gynnsamt. Om barnet skriker ofta och i flera timmar kan det vara bra att ta kontakt med BVC och träffa en barnläkare för att utesluta att det handlar om någon sjukdom.

7. Hur ofta ska bebisar bada?

SVAR: Rekommendationerna är 1-2 gånger/vecka då vatten har en uttorkande effekt och barns hud är känsligare än vad vuxnas är.

8. Hur vet jag att min bebis får i sig tillräckligt med mat?

SVAR: Vissa barn visar väldigt tydligt när de är hungriga eller inte tillräckligt mätta. De skriker och fortsätter att gapa eller smacka med läpparna. Det är svårt att veta exakt hur mycket som barnet får i sig vid framförallt amning, men tunga kissblöjor, ett gott allmäntillstånd och en god viktuppgång brukar tyda på att barnet får i sig tillräckligt.

9. Vad gör jag åt skorv?

SVAR: Många bebisar får skorv under deras första levnadsår och det innebär att de får fjäll i hårbotten. Detta är helt ofarligt och brukar oftast försvinna med tiden, men det kan ta ett till två år. Som förälder kan man testa att smörja in barnets hårbotten med barnolja och låta det sitta i över natten. På morgonen duschas håret med ett oparfymerat barnschampo och därefter kan föräldern ta en kam eller en handduk och gnugga bort det försiktigt. Har barnet väldigt mycket skorv kan föräldern smörja med en borago-olja som finns att köpa på ett apotek.

10. Hur får jag min bebis att sova bättre på nätterna?

SVAR: Detta är en väldigt stor fråga och svår att svara på då alla barn är olika och alla föräldrar är olika. I första hand måste man beakta barnets ålder. Ett barn under sex månader kan fortfarande vakna om nätterna och behöva äta vid något tillfälle. Barn genomgår ett flertal utvecklingsfaser under sitt första levnadsår och det kan påverka barnets sovrutiner mycket under vissa perioder. Som förälder får man försöka vara tålmodig och ge barnet extra närhet, detta är något som med tiden går över.

Tips! Sätt rutiner inför natten tidigt. Att ta på pyjamas, släcka ner belysningen och läsa en saga, sjunga en sång eller något liknande beroende på hur gammalt barnet är. Vad som också kan vara viktigt att se över är hur barnet äter på dagen och hur sovstunderna ser ut. I vissa fall kan föräldern behöva minska ner på sovtiden under dagen eller tidigarelägga andra/tredje vilan beroende på barnets ålder. Upplever du som förälder att det är svårt att få bebisen att somna eller att den vaknar mycket på nätterna är mitt tips att prata med sin BVC sköterska som på så vis kan hjälpa en på ett individuellt plan då det skiljer sig så mycket från barn till barn.

Text: LOPPI magasin Gravid & Baby
Foto: Istockphoto

stats