barn | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Pappor med våldsproblematik

I dag är det ofta de utsatta kvinnorna och barnen som får hjälp medan männen tappas bort. Fortbildning AB håller i en utbildningsdag som handlar om vikten av att söka upp och motivera dessa män för att våldsspiralen ska kunna brytas.

Erfarenheterna har visat att det är lättare att nå papporna utifrån deras papparoll och föräldraansvar än utifrån deras våldsproblematik. Denna utbildningsdag presenterar aktuell forskning och ger en fördjupad förståelse för våldet i nära relationer. Man får också goda exempel på hur man kan nå pappor och utveckla en kontakt som är konstruktiv för hela familjen med utgångspunkt från barnets behov. Kursen ger en kunskap och verktyg som du kan omsätta i ditt arbete på hemmaplan.

Målgrupp

Kursen vänder sig till socialarbetare, verksamhetsutvecklare och beslutsfattare i socialtjänsten, samt till verksamma inom universitetsutbildningar som förbereder för dessa yrken. Men även andra är välkomna.

Kursen arrangeras i Stockholm och Göteborg i början av 2013. För frågor om kursen maila: [email protected]

Barnyogadagen

Den 5 september 2012 arrangeras gratis barnyogaklasser i minst 9 kommuner i Sverige. Barnyogadagen är ett ideellt initiativ av barnyogalärare och möjliggör för fler barn att komma i kontakt med yoga. Största skillnaden med yoga, jämfört med andra aktiviteter, är att det inte finns något prestationsmoment. Yoga är ett utrymme för barnen att vara som de är och bygger upp självkänsla och kroppsmedvetenhet.

På hemsidan www.barnyogadagen.se finns den information som behövs för att veta om och hur ens barn kan delta, berättar Filippa Odevall som är en av initiativtagarna till Barnyogadagen. I dagsläget är det framförallt barn vars föräldrar gör yoga som kommer i kontakt med yogan, vi vill möjliggöra för fler barn att ta del av yogan som ett värdefullt livsverktyg, fortsätter hon.

Intresset för barnyoga har under se senaste åren ökat markant. Barn utsätts, liksom sina föräldrar, för stress vilket manifesteras på olika sätt. Yogan är ett verktyg för barnet att hantera stressen.

Barn har ett stort rörelsebehov och genom olika kroppsställningar övar vi motorik och koordination. Respekten för sig själv och alla andra levande varelser är också ett genomgående tema. Guidande meditationer och andningsövningar hjälper barnet att finna ro. I barnyoga finns inte prestationen som vanligtvis finns i andra barnaktiviteter. Det handlar om att bara må bra. Barnyoga kan även vara ett rent terapeutiskt verktyg för barn med speciella behov.

En lugnande upplevelse

– Det viktiga är att vi försöker skapa ett rum för barnet att bara vara, utan krav på prestation. För många barn har det varit en lugnande upplevelse. I början av en längre kurs ser man ofta väldigt aktiva barn, som så småningom, när veckorna går, mer eftersträvar vila och ett utrymme att låta fantasin träda fram under till exempel en guidad meditation, berättar Annica Skoglund som är ytterligare en av initiativtagarna till Barnyogadagen och har arbetat med barnyoga i Sverige sedan 2006.

– Min erfarenhet är att vi som vuxna lätt vill överstimulera barnet och att det inte alltid är optimalt. Utsätts barnet för ständiga stimuli får det svårt att lyssna inåt, något som är viktigt i livet när man ska göra många val och välja vägen man vill gå på, fortsätter Annica. 

Man kan fråga sig vilka effekter som barnyogan ger och vad det finns för mätningar gjorda på det.

– Tyvärr är att det är svårt att mäta effekten av yoga, för hur mäter man inre harmoni? Bättre skolbetyg har tagits fram som en effekt av barnyoga, men är det verkligen så att högre betyg gör en lyckligare mer harmonisk människa? Ett högre betyg kan vara viktigt för ett barn som har stora problem i skolan, men annars? Svåra värderingar att ta, menar Annica. Vi skulle behöva utveckla verktyg för att mäta barnyogans effekter.

Vilken form av fysisk aktivitet tar du dina barn till och i vilken ålder började de träna?

Ny typ av influensa sprids från gris till människa i USA

Under sommaren 2012 har 153 fall av en ny variant av influensa som sprids från grisar till människor konstaterats i USA. Den nya varianten som dök upp för första gången 2011 kallas H3N2v och påminner om vanlig säsongsinfluensa.

Hittills har inga fall påträffats utanför USA och spridningen mellan människor tycks vara mycket begränsad. Risken att H3N2v får spridning i Sverige är i nuläget låg.

Barn som är yngre än fem år saknar immunitet

H3N2v ger upphov till influensaliknande sjukdom som inte kliniskt kan skiljas från vanlig säsongsinfluensa. Av de som insjuknat i USA är 93 procent yngre än 18 år. En kanadensisk rapport visar att barn som är yngre än fem år saknar immunitet och därmed är de som är mest mottagliga för H3N2v, medan i gruppen 14-40 år har cirka hälften skyddande antikroppar.

Bland övriga åldersgrupper har mindre än en femtedel skyddande antikroppar, men äldre kan ha skydd på grund av tidigare influensasjukdom.

Hittills har inga fall av H3N2v hittats utanför USA och spridningen mellan människor tycks vara mycket begränsad. Som en försiktighetsåtgärd har Smittskyddsinstitutet (SMI) informerat landets smittskyddsläkare och laboratorier om fynden i USA. SMI har också uppmärksammat dem på vikten av provtagning av patienter med influensaliknande sjukdom, speciellt efter resa till USA.

Källa: Smittskyddsinstitutet.se

Har ditt barn svårigheter med språket?

Har ditt barn svårt med språkljuden? Låter det annorlunda än när jämnåriga barn pratar? En utredning av barnets språk och tal ger svar på vilket stöd som behövs. Vi har frågat Maria Tsangaris som arbetar som barnlogoped och utreder tal- och språksvårigheter.

Vad är språk och vad är språksvårigheter?

För att kunna beskriva vad en språkstörning är måste man först förklara vad som menas med språk. Många gånger blandas tal, språk och kommunikation ihop. Språket består av olika delar, där talet (formen) utgör en av delarna. Talet är det som kommer ur munnen, det vi uttalar. Kommunikation kan också vara ett språk utan tal, som tex tecken, kroppsspråk och gester.

Form

Formen är den del av språket som ofta kan vara mest märkbar, den har med uttal och grammatik att göra. Det handlar bland annat om att kunna böja ord rätt, att få dem i rätt ordning och att bygga meningar. En viktig komponent är att höra skillnad på olika ljud för att själv kunna producera dem i sitt tal. Dessutom behöver munmotoriken vara tillräckligt utvecklad för att alla ljuden i orden ska gå att uttala rätt.

Innehåll

Språkligt innehåll består av begrepp och ordförråd. Det kan vara att kunna dela in i begrepp som färg, form och antal och kunna göra kategoriseringar som t ex fordon, kläder osv. Ordförrådet är språkets byggstenar, det behövs för att kunna uttrycka sig och förstå vad andra säger.

Användning

Hur vi använder språket är själva grunden för språket. Det finns en mängd oskrivna regler för hur vi kommunicerar och som gör att samspelet med andra flyter på mjukt. Det handlar om många olika bitar som turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv, att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor eller att förstå hur mycket motparten behöver veta för att kunna förstå budskapet.

Så kännetecknas tal- och språksvårigheter

Har ditt barn svårt med språkljuden? Låter det annorlunda än när jämnåriga barn pratar? En utredning av barnets språk och tal ger svar på vilket stöd som behövs.

Några kännetecken på tal- och språksvårigheter kan vara att barnet, när det talar:

  • Byter ut k och g mot t och d. (ex: ”Katten heter Gustav” blir ”Tatten heter Dustav”)
  • Har problem med grammatik och ordföljd.
  • Saknar småorden i språket, eller böjer orden på ett annorlunda sätt. (ex: ”jag ska sätta på mig mina stövlar” blir ”sätta stövlor”)
  • Verkar ha svagt ordförråd och begreppsbildning.
  • Hittar på egna ord långt efter att jämnåriga slutat med det.

Hur vanligt är det med språksvårigheter?

  • 5-8% kommer någon gång under sin utveckling ha tal-, språk- eller kommunikationssvårigheter.
  • 1-2% kommer att ha långvariga svårigheter.
  • 5-8% har betydande läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)
  • 8% har låg läsförmåga

Det finns även olika grader av språksvårigheter:

  • Lätt språkstörning: uttalsproblem, ofta av övergående natur.
  • Måttlig språkstörning: mer uttalade problem med fonologi (ljudsystem), lätta till måttliga problem med gramatik.
  • Grav språkstörning: omfattande problem med fonologi, grammatik, ordförråd, språkförståelse och samspel.
  • Mycket grav språkstörning: mycket begränsat tal, stora svårigheter att förstå språk, stora svårigheter med samspel.

När upptäcks svårigheter, vad gör man?

Föräldrar kan ibland tidigt märka när ett barn har svårigheter med språket. De kan känna att utvecklingen hos barnet är annorlunda än den hos äldre syskon eller jämnåriga lekkamrater. Som förälder kan man då vända sig till BVC och be om en remiss till en logoped, eller själv kontakta närmaste logopedmottagning.

Det finns både privata logopeder och logopeder i landstingets regi. Ibland kan man som förälder ha missat svårigheterna som barnet har men att istället BVC uppmärksammar dem, gången är då den samma: att man får en remiss eller själv vänder sig till en logoped.

Logopeden kommer att göra en bedömning av barnets språkförmåga på en mottagning, alternativt i hemmet eller på förskola/skola om man anlitar en privat logoped. Bedömningen sker genom lek, observation av barnet, samtal med föräldrar, förskole/skolpersonal, samt testning. Hur lång tid detta tar beror på barnets svårigheter.

Därefter kommer logopeden att skriva en bedömning, delge föräldrar resultat samt planera för eventuell behandling vid behov. Ibland kan det räcka med tips och råd hur man ska bemöta barnets svårigheter och ibland kan behandling behövas sättas in.

Tyck till!

Upplever du att ditt barn har problem med språket?

Så skyddar du ditt barn mot den farliga solen!

Barn rör på sig hela tiden så det är kanske inte så lätt att hålla dem stilla i skuggan en hel dag. Men det finns andra sätt som skyddar mot solens farliga strålar.

En del svenskar väljer att resa utomlands på semestern för att vara garanterad sol. Det är ju inte alltid så lätt att lita på den svenska sommarens utbud av väder. Andra svenskar skulle inte ens kunna tänka sig att resa utomlands på sommaren när Sverige då är som vackrast.

Oavsett om ni väljer att vara kvar här hemma eller resa till Karibien så finns det några små punkter att tänka på när det gäller busungar. Lagom sol är bäst, UV-strålar behövs i små mängder för att kunna producera D-vitamin. Barn rör på sig hela tiden så det är kanske inte så lätt att hålla dem stilla i skuggan en hel dag. Men det finns andra sätt som skyddar mot solens farliga strålar som vid för mycket strålning kan öka risken för försämrat immunförsvar, hudcancer och ögonsjukdomar.

Så här skyddar du ditt barn mot UV-strålarna

  • Undvik solen mitt på dagen när den är som starkast.
  • Torka barnet snabbt efter bad.
  • Kläder skyddar mot solens starka strålar. Kläderna ska vara sydda av tättvävt tyg. Det finns även speciella UV-kläder att köpa.
  • Använd solhattar som skyddar nacken.
  • Täck med hög solskyddsfaktor på de områden som inte skyddas.
  • Solkräm – smörj ditt barn med SPF 15 eller mer. Smörj varannan timme, bättra på efter bad. Små barn under ett år ska skyddas med kläder och skugga istället för krämer.
  • Solglasögon, parasoll, skugga och barnvagnsskydd med UV-skydd.

Tips! När du köper solglasögon ska du välja de som filtrerar bort all UVA- och UVB-strålning. Parasoll och skugga minskar UV-strålningen med hela 50 procent.

Undvik att få vätskebrist – drick mycket vatten!

Vatten – Ge ditt barn mycket vatten så att det inte får vätskebrist. Är ni utomlands bör ni kolla upp om man kan dricka vatten ur kranen eller på flaska.

Vätskeersättning – Finns att köpa på apoteket, eller gör egen av: 1 liter vatten, 7 tsk socker och ½ tsk salt. Smaksätt om du vill med 2 tsk koncentrerad apelsinjuice eller pressad citron.

Skölj av ditt barn efter poolbad

Det är smidigare att bada med barnet i poolen än i havet. Då slipper ni sten och sand. Men efter att ni har badat i poolen kan det vara bra att skölja av klorvattnet så att ditt barn slipper få utslag ifrån kloret.

Mys på filten eller solstolen i skuggan med lite god fruktsallad eller smörgåsar när solen är som starkast mitt på dagen.

Thailand med barn – Barnvakt vid varje måltid i Bangkok

”Jag måste erkänna att jag inte alls hade någon lust. Det är en extremt lång flygning, som är jättejobbig för en vuxen och hur det skulle bli att göra den med en knappt halvåring, orkade jag inte ens tänka på.”

Både jag och min man har rest mycket privat och i våra jobb. Långflygningar är vardag för oss, och ack så tråkiga dem är när man gör dem regelbundet.

Min man kommer från New Zealand, så en tidig vår, efter mycket tjat från familjen där borta, bestämdes att vi skulle åka dit för att de skulle få träffa vår dotter Charlie, som nu hade hunnit bli 5 månader.

Jag måste erkänna att jag inte alls hade någon lust. Det är en extremt lång flygning, som är jättejobbig för en vuxen och hur det skulle bli att göra den med en knappt halvåring, orkade jag inte ens tänka på.

Flygningen skulle gå Stockholm, London, Bangkok, Sydney för att till slut landa på den södra ön av New Zealand. Hemresan skulle gå samma väg fast via Singapore istället för Bangkok. Vi bestämde dock att bryta i Bangkok och Singapore och stanna där i fem dagar var innan flygningarna gick vidare.

Vi flög med Malaysia Airlines – klart att rekommendera när man reser med barn. Otroligt barnkära! (De flyger även till New York dit vi åker regelbundet. Toppen!)
När vi klev på flyget till London upphörde min vanliga “avstängning” av hjärnan som brukar infinna sig när jag flyger. Vi hade det fantastiskt!
Plötsligt blev det roligt att flyga. Tiden försvann, då vi hela tiden hade vår dotter att vara med och ta hand om.

Jag hade varit lite nervös over “flygöron”, men det var som att Charlie automatiskt ville amma när det var dags för take off och landning. Och för första gången i mitt flygande liv, uppskattade jag flygplans byten. Att sitta 17 timmar i sträck på ett och samma flygplan, tror jag skulle vara att tänja gränsen, för både oss och Charlie, samt folket runt omkring. För hur man än vrider och vänder på det, så gråter en 5 månaders unge då och då.

Vistelsen i Bangkok var fantastisk. Vid varje måltid, kom någon fram och ville hålla Charlie. De kunde försvinna en bit, och sen kom en annan person tillbaka med henne. Barnvakt under varje måltid! Vi skulle äta lunch med vänner på ett 5 stjärnigt hotell – inga gympaskor eller shorts tillåtna. Även där kom en i från topp till tå klädd i siden, servitris, och undrade om hon fick hålla Charlie. Fler utav personalen kommer fram och de går iväg med Charlie ut i trädgården och luktar på blommor och sitter I gräset. Då ser vi någon högre chef komma gående med bestämda steg. Vi anade att det kanske inte var helt ok för personal att under arbetstid sitta och leka med ett barn.
Det som hände var dock att chefen tog Charlie och fortsatte leken.

Resan gick vidare till Sydney och sen New Zealand, där tjocka släkten väntade.

Det som är skönt att resa med mindre barn, är att de är nöjda bara de är med föräldrarna. Det gör det ganska enkelt. Jetlag är inte så mycket att tänka på eftersom de sover lite hipp som happ ändå. Det gäller bara att komma ihåg den där mest älskade grejen, nalle eller som i Charlies fall, ett stort lammskinn.

Charlie är nu 2,5 år och har sedan resan hem klarat av både New York ett antal gånger samt nu senast i sommar södra Frankrike hos resten av släkten.

Idag är flygningar inget att tänka på ens, när den fantastiska bärbara dvd spelaren finns. Ner i sätet, ta en titt runt, och sen frossa i Robin Hood!
Res med era ungar! Det är jättekul!

Krönika skriven av: Lina Anderson

Flyga med barn – här får du bästa tipsen!

Stressad över att det inte ska fungera och att barnen ska börja protestera med skrik och bråk. Att flyga för första gången är både spännande och läskigt för barn, och för oss vuxna.

Man vet att man ska vara instängd i ett plan högt upp i luften med en massa andra människor. Om det strular till sig och barnet skriker, tänk på att de flesta runt omkring dig antagligen upplevt samma sak. Det bästa du kan göra är att bibehålla lugnet.

Bokning & Packning

Innan du bokar en resa bör du kolla upp om det finns flyg som går kring den tidpunkt som ditt barn brukar sova. Ett tips kan också vara att ditt barn hoppat över sin sovstund på dagen så att det somnar fortare på flyget. Om ditt barn packar sitt handbagage själv, kontrollera innehållet innan, så att ni slipper bli av med saker vid säkerhetskontrollen.

Tänk på att kontrollera att även barnen har ID-handlingar och de dokument som krävs för inresa till er destination. Packa lagom! Barnmat och blöjor finns att köpa på destinationen som ni kommer till. Om ditt barn är lite större så kan det ju faktiskt få hjälpa till att dra sin packning i en egen resväska.

Bagageregler för spädbarn

Vid resa med spädbarn, d v s barn som ännu inte fyllt 2 år, får man checka in en barnvagn samt 10 kg bagage. Då spädbarn inte har en egen sittplats ombord medges heller inget eget handbagage. Vid resor till och från USA får man vid resa med spädbarn checka in en väska på max 23 kg utöver barnvagn.

9 måsten i handbagaget

  • Ta med några leksaker, gärna några som är nya för barnen.
  • Ritblock och pennor sysselsätter det flesta barn och är helt perfekt att ha med på resan.
  • Mp3 med sagor för det lite äldre barnet.
  • Gosedjur eller snuttefilt & kudde för vilopausen.
  • Det vara kallt på planet och då kan det vara skönt att ha ett par extra strumpor.
  • Glöm inte blöjor & våtservetter.
  • Plastpåse – kräkpåsar på flyget är inte så lätta att pricka för barnen
  • Ombyten ifall en olycka inträffar
  • Du får ta med den barnmat du behöver under resan i ditt handbagage. Packa barnmaten så att du lätt kan visa upp dem vid säkerhetskontrollen på flygplatsen.

Tips innan ni går om bord

Prata med barnen innan om vad som ska hända. Vart ska vi åka? Var ligger det? Ska vi åka länge? Ska vi byta plan? Prata med barnen om att man ska sitta stilla ganska länge. Passa på att ”springa av er” på de stora ytorna på flygplatsen. Det kanske t o m finns en lekhörna.

Flygplanstoaletter kan en del barn uppleva som lite läskiga. Kanske bra att passa på att gå på toaletten innan man går ombord? Till största del får du försöka distrahera med leksaker eller göra det spännande att se ut genom fönstret om ni har fått fönsterplats. Förbered dig mentalt redan innan och kom ihåg att det bara gäller ett par timmar.

Både start och landning kan vara jobbigt för barnen

En del barn och vuxna kan känna obehag i öronen, kanske framförallt inför landningen. Ibland kan lite näsdroppar en stund innan man lämnar flyghöjden vara en lösning. Är det ett litet barn kan sugandet på nappen också hjälpa. Kanske kan man prata om hur man tryckutjämnar innan man ger sig ut och flyger.

Mindre barn som ammas slipper ofta lock för öronen och känner sig trygga vid mammas bröst. Har du ett barn som är lite större kan du ge tuggummi eller skydd för öronen. Muggar som täcker öronen med papper i som är blött i varmt vatten kan hjälpa.

Resa med barnvagn/bilstol för baby

Om du reser med ett spädbarn har du rätt att ta med en hopfällbar sittvagn / barnvagn utan extra kostnad. Barnvagnar checkas in och lämnas i disken för specialbagage på flygplatsen. Kolla vilka möjligheter som finns för din resa.

Källa: Scandinavian Airlines Sverige

Så ger du förskollärarna mer tid för ditt barn!

Det finns mycket du som förälder kan göra för att underlätta arbetet för personalen på ditt barns förskola. Helena Sirwall-Demner är förskollärare på en förskola i Tullinge i Stockholm.

Här får du Helenas bästa tips om kläder för alla väder och dialogen med förskollärarna på ditt barns förskola.

Märk ditt barns kläder
Märk ditt barns samtliga kläder, även skor, vantar, strumpor (i den mån det går). Glöm inte heller att märka nappar, nallar, böcker osv som ni eventuellt tar med till förskolan. Köp en märkpenna, eller beställ textillappar som går att sy alternativt stryka på.

Lämna extrakläder
Tänk på att ditt barn bör ha minst en hel uppsättning av extrakläder på förskolan, även underkläder och strumpor. Fyll på förrådet med extrakläder varje gång du får med dig smutsiga kläder hem.

Har ditt barn nyligen slutat med blöja kan han eller hon kissa på sig flera gånger samma dag, så då kan du förbereda med flera uppsättningar kläder.

Flera par vantar och strumpor är ett måste när det är blött eller snöigt ute.

Tänk också på att ditt barn behöver varmare kläder än du. Dels för att barn lättare blir kalla men framför allt för att barn är ute på ett helt annat sätt än vuxna och sitter till exempel länge i en kall sandlåda.

Det är bra att ha en uppsättning regnkläder (inklusive gummistövlar) hemma och en på förskolan, för att inte behöva ta med hem över helgerna då glömmer man lätt glömmer att ta med dem tillbaka.

När du köper overall, jacka och termobyxor till ditt barn – se till att kläderna tål att torkas i torkskåp! Vissa lite finare och dyrare märken tål inte torkskåp och då kan barnet få gå med blöta ytterkläder ute.

Säg alltid hej och hej då
Hur bråttom du än har, lämna aldrig barnet på morgonen utan att först ha förvissat dig om att någon i personalen har sett er komma. Samma sak gäller så klart på eftermiddagen. Säg alltid till någon i personalen att ni hämtar ert barn.

För en dialog med förskolepersonalen
Tala om för ditt barns pedagog om någonting har hänt hemma som kan ha gjort det ledset, argt eller stressat. Då kan vi på bästa sätt bemöta barnet. Du behöver inte skämmas för att berätta att du har bråkat med ditt barn på morgonen, vi är bara människor och det händer så klart oss också!

Återkoppling till vad som händer på förskolan
Har ditt barn berättat om något som har hänt på förskolan, som han eller hon tyckte var spännande, kul, tråkigt eller otäckt? Undrar du över varför personalen agerar på ett visst sätt? Berätta för personalen istället för att gå och bär på frågor.

Var generös med både ris och ros!

Kom med tips
Tipsa gärna om spännande experiment, bra böcker och roliga sånger. Även vi behöver inspiration för att förnya vårt sätt att arbeta.

Så var det för Jesper att bli storebror

Av omständigheter som jag själv inte kunde påverka blev jag oväntat en ensamstående förstagångsförälder när min Jesper föddes i februari 2001. Under hans första 4 år levde vi tätt, tätt tillsammans – Jeppe och jag – som i en egen värld.

Det var vi två mot världen på sätt och vis. Han var mitt allt och han var van vid att ha mammas totala uppmärksamhet.

Hösten 2005 flyttade Anders hem till oss. Då hade vi varit ett par i drygt ett år. Vi hade gått försiktigt framåt och respekterat Jespers önskningar om hur livet skulle se ut. Jesper och Anders blev bra vänner och när Jeppe tyckte det var okej att släppa in Anders i vårt hem på riktigt slog vi till. Det kändes osäkert och nervöst för oss alla tre, men det gick över förväntan.

Oron över att inte räcka till

När sedan jag blev gravid kände jag samma sorts oro igen. Nu skulle Jesper plötsligt få dela min uppmärksamhet med ytterligare en person. Samtidigt hade han själv börjat prata mycket om bebisar och frågade gång på gång om inte vi också skulle ”skaffa en”.

Kvällen den 31 oktober 2006 gick vattnet. Jag var precis på väg att gå och lägga mig när köksgolvet förvandlades till en swimmingpool och värkarna nästan omgående satte in. Jesper låg och sov i sin säng och vi ringde till hans farmor och farfar som skulle komma och hämta honom.

Morgonen efter föddes Kalle. Jespers lillebror. Min och Anders son. Jag glömmer aldrig när Jesper klev in på vårt rum på BB, med en stor, mjuk nallebjörn till lillebror. Han såg så stolt och nyfiken ut. Stor och liten på samma gång. Han gick fram till sängen där Kalle låg och gav honom nallen. Klappade på honom. Tog kort på honom. Pussade honom på kinden. Mitt hjärta höll på att brista av lycka – det var ett magiskt ögonblick.

Den stora omställningen

Vardagen med Kalle blev en enorm omställning för Jesper. De första dagarna hemma trotsade Jeppe mig och Anders konstant. Han testade oss, ifrågasatte allt, vägrade göra saker han annars aldrig hade krånglat med.

Han ville antagligen se om vi fortfarande älskade honom lika gränslöst som innan Kalle kom. Efter de första dagarnas storm blev det lugnt igen och Jesper har visat sig vara en underbar bror som leker och busar med Kalle och överöser honom med pussar och kramar.

Han vill hjälpa till att ge Kalle välling, drar gärna vagnen och tittar intresserat på när jag byter bajsblöja. Ja, det sistnämnda är faktiskt så intressant att han dessutom brukar bjuda in kompisarna i området för att de också ska få bevittna när mamma torkar bajs! Han accepterar tappert att dörren till hans rum ständigt måste vara stängd för att lillebror inte ska äta upp hans Pokémon-kort, och trots att en och annan leksak redan har hunnit tuggas sönder blir han sällan arg. De gånger han blir det ställer jag mig på hans ”sida” och visar att det faktiskt är okej att tycka att livet med en bebis i huset inte alltid är toppen.

Jesper var 5½ när han fick sin bror. Åldersskillnaden är stor, och det kan jag sörja ibland, men livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Jag är övertygad om att de kommer att ha stor glädje av varandra, om inte annat så när de blir vuxna. Jesper får betydligt mindre uppmärksamhet nu än tidigare, men jag försöker ge honom så mycket tid jag bara kan.Vi går på bio ihop, spelar spel eller åker och simmar. Tisdagkvällar är heliga, då har Jesper fotbollsträning som jag följer med honom på. Kalle och Anders får stanna hemma. De timmar Jesper är i skolan och på fritids ägnar jag mig till 100% åt lillebror, därefter får han mest ”hänga med” på det vi andra hittar på.

En händelse som sitter fastnaglad i mitt hjärta och på min näthinna är den dagen då Jeppe kom hem från förskolan med en teckning han hade gjort. Han hade ritat av sin familj – Jesper, mamma, Anders och Kalle. Då kände jag verkligen att jag har en familj. Och inte vilken familj som helst utan världens bästa!

Följ med på inskolning

Jag har haft föräldrar som har haft jättesvårt att släppa taget om barnet och har lämnat förskolan storgråtande. Sådant känner barnen direkt.

Förskolan Skogsbacken ligger vackert inbäddad bland hyreshus i Farsta strand, här finns två stora gårdar med rutschkana, sandlåda och plastleksaker för de minsta. Sammanlagt går här 48 barn varav 14 är småbarn i åldern 1 – 2,5 år. På småbarnsavdelningen möts man av krokar med alla barnens namn och bilder på. Färgglada plastlappar vid en del hängare meddelar att barnet har slut på extrakläder. Inne på avdelningen möts man av färgglada blommor på väggen, gjorda av frigolit.Jag har pratat med Elisabeth Ström, som jobbar på Skogsbackens förskola i Farsta strand söder om Stockholm, för att få en bild av hur inskolningen på förskolan går till.

Hur går inskolningen till rent praktiskt?

-Vi skickar alltid hem ett kort till barnet där vi hälsar just det barnet välkommet och vilken tid man ska komma och vad inskolningsfröken/fröknarna heter, oftast så har föräldrarna varit på förskolan och hälsat på och träffat personalen innan.

Första dagen kommer barn och förälder och hälsar på ca 1/2 timme. Då har vi iordningställt en liten mapp med all information som rör inskolningen som inskolningsschema, vad barnen behöver ha med sig, våra rutiner, lite information om verksamheten, (Välkommen till förskolan…), telefonnummer, sovtider, mattider o.s.v. Dessa papper får föräldrarna ta med sig hem och kan läsa igenom i lugn och ro och vi kan ägna oss att vara tillsammans med barnet.

Dagen därpå kommer det ofta frågor och då kan en av personalen svara på dessa. Eller också uppmuntrar vi föräldrarna att ringa om de har funderingar. Man ser ganska snabbt hur det kommer att gå för barnet, det finns de som är lite försiktiga sedan finns det de som inte har några hämningar alls.

Som pedagog måste man vara oerhört lyhörd och kunna känna av vilken typ av barn det är och anpassa sig efter detta. Det är viktigt att barnen själva får komma och att vi inte tränger oss på, har man arbetat länge så sitter det i ryggraden. Det vanligaste är att vi tar in barnen under hösten och då är det ofta flera barn på en gång och då är man två pedagoger. Efter ca 1-2 mån har vi ett uppföljningssamtal med föräldrarna om just hur man har upplevt inskolningen och om man har märkt någon reaktion hos barnet.

Vilka känslor möter ni hos föräldrarna?

-Det är väldigt olika, barnen lämnas på förskolan för att föräldrarna ska börja arbeta. Ens barn är det käraste man har, föräldrarna vet inget om oss pedagoger utan de får lämna barnen till helt okända människor. Vi har ett stort ansvar och det är ett stort förtroende vi får. Det gäller att vara lugn och trygg.

Jag har haft föräldrar som har haft jättesvårt att släppa taget om barnet och har lämnat förskolan storgråtande. Sådant känner barnen direkt, men det är så härligt när man ser att föräldrarna och barn blir tryggare och tryggare vartefter tiden går.

Jag har gråtit med många föräldrar

Jag har gråtit med många föräldrar, jag förstår dem verkligen, jag är ju själv mamma. En del föräldrar vet inte hur de ska visa sin tacksamhet men den bästa belöningen är när man ser att barn och föräldrar mår bra och trivs med oss. Vissa barn och föräldrar glömmer man aldrig. Jag kan möta 30 åringar ute på stan som kommer fram till en och talar om gamla minnen från förskolan. Då inser man vilket underbart yrke man har och vilket stort ansvar vi har som pedagoger och att man måste ha gjort något bra för barnen.

Finns det barn man inte lyckas skola in?

-Nej, men alla har vi olika förutsättningar. Alla barn är unika och man måste utgå ifrån varje barn.

Vad kan man som förälder göra för att underlätta inskolningen?

-Försök att vara positiv att ha rätt inställning till förskolan. Prata med barnen om förskolan på ett positivt sätt, gå dit på söndagspromenad och lek på gården.

Vi brukar göra så att vi har någon uppgift till föräldrarna så att de sitter vid ett bord och t.ex. syr. På så sätt lockas barnet att gå ifrån föräldern. Barnen går ofta iväg på små kortare avstickare sedan går de och kollar att föräldrarna sitter kvar då gör de en ny avstickare. Det är stor risk att föräldrarna bara springer efter barnen om de inte sysselsätter sig med något.

Reporter för en dag på vimedbarn.se var Angelica Ström

stats