Stress | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Gravid vecka 23

Barnet

Barnet är nu så stort att du kan känna de olika kroppsdelarna. Barnet fortsätter lagra fett men huden är ofta rynkig.

Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar hormoner och insulin. Insulin behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Barnet börjar även varva perioder av vakenhet och sömn.

Redan nu har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.

Vikt 600 gram.

Mamma

Du har kanske gått upp fem till sju kilo, eller mer. Många kommenterar magen och säger att den är stor eller liten. Lyssna inte så noga, din barnmorska stämmer av att allt är som det ska. Känner du när barnet hickar? Det kan kännas lite roligt som ett regelbundet pickande som pågår någon minut. Långt ifrån alla känner när barnet hickar.

Stress

Känner du dig stressad? När du stressar frigörs hormoner i ditt blod som sedan passerar moderkakan och överförs till barnet. När mammans puls ökar av någon anledning, så ökar också barnets puls. Det kan du märka genom att barnet kan sparka. Vi lever i en stressig värld men försök att leva lite lugnare när du är gravid. Planera för ledighet i slutet av graviditeten. De allra flesta kvinnor behöver en tid för vila och för att koppla om från arbetslivet inför förlossningen och nyföddhetsperioden. Du kan för stunden lugna barnet genom att lugna dig själv, till exempel genom avslappningsövningar och vila. Du kan även försöka stryka över magen. Ta väl hand om dig!

Pappa/partner

Är du och/eller din partner stressade? Du kan hjälpa henne genom att ni pratar med varandra. Avlasta. Uppmuntra henne att ta det lugnare på jobbet. Försök strukturera upp hemmasysslor, arbetet och planera jobb och ekonomi tillsammans. Har ni behov av det kan ni prata med professionella rådgivare. Hör med mödravården.

Läs också: Gravid vecka 22 och Gravid vecka 24

Din graviditet – berätta nedan för andra

Tyck till om din graviditet nedan, hur mår du? Har du fått sammandragning? Gått upp mycket eller lite i vikt? Fyll på i kommentarsfältet. 

Källa: Vårdguiden 2013-09-06

Därför blir diabetes hos barn allt vanligare

Varför barn får Typ 1 diabetes är en gåta! Även om mycket sötsaker, fetma, stillasittande, stress kan öka risken för typ 2 diabetes ( förr kallat åldersdiabetes)  så är  barn som får insulinberoende typ 1 diabetes  varken fetare, mindre fysiskt aktiva eller har ätit mer sötsaker än andra barn. Vilket barn som helst, även utan diabetes i släkten, kan när som helst få Typ1 diabetes! Ingen vet varför! 

Eftersom man inte vet vad som startar den autoimmuna processen som leder till att de insulinproducerande betacellerna dödas, så vet man inte varför typ 1 diabetes blir allt vanligare. Men det finns hypoteser. Virus är misstänkta, men man har inte kunnat identifiera något visst virus. Härtill misstänker man att den uttalade hygienen medför att immunförsvaret inte är fullt sysselsatt vilket kan öka risken för inbördeskrig.

Komjölk och även gluten misstänks kunna spela roll

Hygienen har också medfört att bakteriefloran i tarmen har förändrats, vilket kan påverka utmognaden av immunförsvaret. Likaså kan vissa virus ha blivit alltför sällsynta med försämrad immunitet i befolkningen, vilket skulle kunna medföra att virus blir farliga. Det finns också andra misstankar som rör tidig (första tre månaderna av livet) introduktion av komjölk, och även gluten misstänks kunna spela roll.

Mycket sötsaker, fetma, stillasittande, stress är faktorer som kan öka risken för typ 2 diabetes. I USA är på sina håll typ 2 diabetes hos barn väldigt vanligt, upp till 30-40 % av alla nyinsjuknade barn, medan i Sverige är typ 2 diabetes bland barn väldigt ovanligt, högst 1 % av alla nyinsjuknade barn. Barn som får typ 1 diabetes är varken fetare, mindre fysiskt aktiva eller har ätit mer sötsaker än andra barn. Däremot kan man inte utesluta att den förändrade livsstilen medför ett ökat insulinbehov, vilket skulle kunna leda till ökad presentation av s.k. antigen från betacellerna, vilket skulle kunna öka risken för inbördeskrig hos en individ som av andra skäl har ett instabilt immunförsvar.

Läs mer:

Den viktiga blodsockerbalansen – så fungerar den
Därför blir diabetes hos barn allt vanligare

Källa: Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare och ordförande vid Barndiabetesfonden

Barnyogadagen

Den 5 september 2012 arrangeras gratis barnyogaklasser i minst 9 kommuner i Sverige. Barnyogadagen är ett ideellt initiativ av barnyogalärare och möjliggör för fler barn att komma i kontakt med yoga. Största skillnaden med yoga, jämfört med andra aktiviteter, är att det inte finns något prestationsmoment. Yoga är ett utrymme för barnen att vara som de är och bygger upp självkänsla och kroppsmedvetenhet.

På hemsidan www.barnyogadagen.se finns den information som behövs för att veta om och hur ens barn kan delta, berättar Filippa Odevall som är en av initiativtagarna till Barnyogadagen. I dagsläget är det framförallt barn vars föräldrar gör yoga som kommer i kontakt med yogan, vi vill möjliggöra för fler barn att ta del av yogan som ett värdefullt livsverktyg, fortsätter hon.

Intresset för barnyoga har under se senaste åren ökat markant. Barn utsätts, liksom sina föräldrar, för stress vilket manifesteras på olika sätt. Yogan är ett verktyg för barnet att hantera stressen.

Barn har ett stort rörelsebehov och genom olika kroppsställningar övar vi motorik och koordination. Respekten för sig själv och alla andra levande varelser är också ett genomgående tema. Guidande meditationer och andningsövningar hjälper barnet att finna ro. I barnyoga finns inte prestationen som vanligtvis finns i andra barnaktiviteter. Det handlar om att bara må bra. Barnyoga kan även vara ett rent terapeutiskt verktyg för barn med speciella behov.

En lugnande upplevelse

– Det viktiga är att vi försöker skapa ett rum för barnet att bara vara, utan krav på prestation. För många barn har det varit en lugnande upplevelse. I början av en längre kurs ser man ofta väldigt aktiva barn, som så småningom, när veckorna går, mer eftersträvar vila och ett utrymme att låta fantasin träda fram under till exempel en guidad meditation, berättar Annica Skoglund som är ytterligare en av initiativtagarna till Barnyogadagen och har arbetat med barnyoga i Sverige sedan 2006.

– Min erfarenhet är att vi som vuxna lätt vill överstimulera barnet och att det inte alltid är optimalt. Utsätts barnet för ständiga stimuli får det svårt att lyssna inåt, något som är viktigt i livet när man ska göra många val och välja vägen man vill gå på, fortsätter Annica. 

Man kan fråga sig vilka effekter som barnyogan ger och vad det finns för mätningar gjorda på det.

– Tyvärr är att det är svårt att mäta effekten av yoga, för hur mäter man inre harmoni? Bättre skolbetyg har tagits fram som en effekt av barnyoga, men är det verkligen så att högre betyg gör en lyckligare mer harmonisk människa? Ett högre betyg kan vara viktigt för ett barn som har stora problem i skolan, men annars? Svåra värderingar att ta, menar Annica. Vi skulle behöva utveckla verktyg för att mäta barnyogans effekter.

Vilken form av fysisk aktivitet tar du dina barn till och i vilken ålder började de träna?

stats