Gravid och äta mat på julbord? Det här får du äta!

Visst kan du gå på julbord när du är gravid! Alla typer av sillinläggningar och julskinka går bra men det finns en del du bör vara lite extra försiktig med. Här är lathunden, skriv ut och ta med på julbordet eller till julafton!

Här är Livsmedelsverkets råd över vad du får äta på julbordet och vad du bör vara lite försiktigare med.

Helt ok att äta av:

Den mesta maten på julbordet kan du äta när du är gravid. Alla typer av sillinläggningar, julskinka, lutfisk, varma rätter och grönsaksrätter går till exempel bra!

Var försiktig med:

Det som kan vara bra att vara lite försiktig med är rökt eller gravad fisk, rökt eller torkat kött/korv, kalla röror, patéer och dessertostar.

Vakuumförpackad rökt och gravad fisk kan innehålla bakterien listeria. Nyrökt och nygravad fisk, till exempel hemgravad, går däremot bra att äta. Om du äter julbord ute, fråga personalen om fisken har varit vakuumförpackad eller inte. Även fiskrom går bra när man är gravid.

Torkat, kallrökt och gravat kött, som parmaskinka och salami, kan innehålla parasiten toxoplasma, men risken är mycket liten. Om du gör eget julbord kan du frysa in parmaskinkan/salamin i tre dygn innan du äter den. Då dör eventuella parasiter.

Ostarna på julbordet

Ost gjord på opastöriserad mjölk och även mögelost och kittost gjord på pastöriserad mjölk kan innehålla listeria, men risken är mycket liten. Ost som har hettats upp, i till exempel gratäng eller sås, är däremot säker. Även mögelost på tub är säker, eftersom den hettas upp vid tillverkningen. Smältost och annan bredbar ost i tub eller plastask går också bra.

Röror, syltor och patéer

Det finns en liten risk att kalla röror, syltor och patéer innehåller listeria, särskilt om de har förvarats länge och för varmt. Om du gör eget julbord – välj färska produkter, undvik varor mot slutet av hållbarhetstiden.

Höga halter miljöföroreningar

Strömming kan innehålla höga halter av miljöföroreningarna dioxin och PCB. Därför är det bra att inte äta strömming så ofta – högst 2-3 gånger per år. Det gäller både gravida, ammande, kvinnor i barnafödande ålder och barn.

Källa: Livsmedelsverket 2015-12-11