Mammabloggar & Gravidbloggar | Vimedbarn.se

Inskolning i Norge – Så var Filips fem första dagar

Vimedbarns utlandsmamma Susanna, som driver bloggen Oslofru, delar med sig av sonens inskolning på en förskola i Norge. Läs om de fem första dagarna här! Les utilisateurs qui n’ont jamais pris du Viagra ou du Kamagra réagissent généralement très bien à une demi-portion de Kamagra Oral Jelly https://pilemeds.com/commander-kamagra-jelly-moins-cher.html . La gelée orale de Kamagra est prise au moins 15 minutes avant les rapports sexuels prévus.

Emily Ödmark: ”Det kommer kännas som en liten pusselbit kommer på plats”

Vår toppbloggare Emily går verkligen i väntans tider. Hon väntar familjens andra barn, en liten dotter som är beräknad att födas i september. I Vimedbarn.ses stora intervju berättar hon om varför hon började blogga, gravidkrämpor och ger sin syn på drömförlossningen.

Emily Ödmark

Familj: Min fästman Edgar sedan 9,5 år tillbaka, dottern Noelia 1,5år och lilla Junielle i magen BF 18 sep.
Bor: I Nynäshamn utanför Stockholm.
Gör om dagarna: Mammaledig, förgyller dagarna med min lilla dotter.
Gravid i vecka: 30 med BF: 18 september 2015
Bebisens kön? Flicka, en liten Junielle.

Hur länge har du bloggat?
Bloggat till och från har jag väl mer eller mindre gjort i typ 10 år, men aldrig på en seriös nivå. Det var i samband med att jag blev gravid med Noelia som jag tyckte det blev så kul att dokumentera all planering och magen och det var också då jag började blogga mer seriöst. Så alltså ca 2 år nu 🙂

Har bloggen sett ut likadan i sitt innehåll sen du startade?
Jag har alltid tyckt att det är viktigt med bilder på bloggen, skulle själv aldrig läsa en blogg utan bra bilder. Kollar man tillbaka i mitt arkiv så ser man också hur mycket jag utvecklats bakom kameran, så kul att se. Innan Noelia kom var det mycket matbilder och recept, idag finns inte riktigt lika mycket tid till köket men det kommer upp då och då. Sen är det självklart mycket mer barn och familj-relaterad skrivning idag än vad det varit innan.

emily2Du är ju toppbloggare på Vimedbarn, vad är det som gör att din blogg är så omtyckt?

Aktiv uppdatering och många bilder skulle jag tro, det är de egenskaperna jag själv tycker är otroligt viktiga för en bra blogg.

Vad skulle du säga är det bästa med att blogga?
Att man dokumenterar livet, att du kan gå tillbaka till ett visst datum och se vad vi gjorde då. Sedan använder jag ofta min egen blogg som en recept-bank, haha. 🙂

Finns det något du inte skulle blogga om?
Jag är sällan väldigt personlig i min blogg och gillar att hålla det på den nivån, jag lägger sällan in personliga åsikter om saker eller berättar om mina innersta känslor. Jag vill främst att min blogg ska ses som en enda stor inspirationskälla när det gäller vardagsliv, familj, middagar och kalas.

Nu är du gravid med andra barnet, hur mår du?
Har tyvärr åkt på hemsk foglossning även denna graviditeten. Klarat mig från det värsta illamåendet och kräkningar båda gångerna men smärtan i bäcken och rygg sitter som berget. Mycket vila och pauser blir det under dagarna för att det ska fungera! Det är tur att man får sin belöning när det väl är över sen. 😉

Vilken skillnad är det på första och andra graviditeten?
De har faktiskt varit väldigt lika, symptomen har varit något starkare denna gången och dessutom har man ju en vild liten 1,5 åring att springa efter nu också..

Vilka cravings har du? Finns det något du absolut inte kan vara utan?
Båda graviditeterna har cravingsen varierat från dag till dag men smörgåstårta har varit en återkommande craving båda gångerna och frukt, mängder med frukt, denna gången mestadels jordgubbar.

Finns det något du absolut inte tål, lukt/smak eller liknande?
Första veckorna smakade och luktade typ allt konstigt, choklad tycker jag inte är lika gott som jag gjort tidigare och cigarettlukt klarar jag mig gärna utan.

Hur ser du på din förlossning? (hur gick din första)
Ja, den ja. Med Noelia gick det inte riktigt som planerat.. Efter nästan 40 timmar med värkar utan framgång så fick hon plockas ut med ett akutsnitt, detta gör mig självklart väldigt nervös inför kommande förlossning. Ska jag våga försöka föda vaginalt eller välja ett planerat snitt på en gång? Jag har ett möte inbokat med specialistmödravården för förlossningsplanering så vi får se vad vi kommer fram till. Jag ska försöka få ihop en förlossningsberättelse från första förlossningen i bloggen inom kort, det är många som efterfrågat en sådan.

Du har en dotter, Noelia, hur gammal kommer hon vara när bebisen föds?
Noelia kommer att vara 22 månader när lillasyster kommer, precis lika långt som mellan mig och min lillasyster. Kommer bli alldeles perfekt! 🙂

emily1

Att få barn är ju en stor omställning, olika för alla, men hur tror du att familjelivet kommer att förändras när bebisen föds?

Tror att det kommer kännas som en liten pusselbit kommer på plats. Självklart mer krävande med ännu en liten att se efter men också fantastiskt kul, speciellt för Noelia när lillasyster växer upp och blir en liten lekkamrat! Precis som den relation jag haft med min egen syster i alla år.

Har ni bestämt namn ännu?
Ja det blir en liten Junielle. 🙂emily3

Nämn 5 saker du inte kan vara utan på BB!

Så svårt då jag var sängliggande i princip hela vårt BB-besök förra gången. Men självklart KAMERAN, SKÖNA KLÄDER, STÖDSTRUMPOR blev superviktigt förra gången då mina ben svällde upp som ballonger, haha. Denna gången kommer vi även ha med ett litet BABYNEST, med Noelia rullade vi ihop handdukar för att hon skulle få det trångt och mysigt. SMINK, sist såg jag helt förskräcklig ut på alla bilder från BB med påsar under ögonen hahaha, så lite magi med sminkväskan kan vara välbehövligt. 😉

Hur ser din drömförlossning ut?
Drömmen är ändå att få prova att föda vaginalt, att allt går smidigt och att det föds en frisk liten bebis. Jag tror egentligen jag har rätt låga förväntningar på vad som krävs för en fantastisk förlossning då jag bara ser att det kan bli bättre än förra gången.

Här hittar ni Emilys blogg!

Vill du också dela med dig av din förlossningsberättelse här på Vimedbarn.se? Mejla då till [email protected]!

Vi välkomnar vår nya toppbloggare Jessica Olérs till Vimedbarn!

Hon vann Fröken Sverige 1998 – idag, 17 år senare, står hon inför ett nytt och spännande äventyr tillsammans med sin familj som i juli flyttar till Australien. Jessica Olérs är Vimedbarn.ses senaste tillskott som toppbloggare, lär känna henne i vår stora intervju!

Jessica Olérs

Ålder: 37
Familj: Rasmus 26, Noah 11 månader
Bor: Kungsholmen i Stockholm men snart i Melbourne, Australien
Gör om dagarna när hon inte är mammaledig: Jobbar som Produktionsledare på Åhléns Marknadsavdelning, världens bästa jobb!
Aktuell med: Flyttar till Australien med familjen och ska därifrån blogga om vardagslivet som mamma i Melbourne.
Blogg: jessicaolers.vimedbarn.se

Hej Jessica, välkommen som ny toppbloggare på Vimedbarn.se! Berätta, hur kommer det sig att du ville börja blogga?

– Det var min vän Valerie som introducerade mig för bloggandet. Hon bloggar själv på Damernas Värld och på en middag hemma hos dem frågade hon mig varför jag inte gör det. Tanken hade tidigare aldrig slagit mig men efter att Valerie visat mig hur enkelt det var blev jag lite sugen. Bestämde mig för att om Rasmus kom in på skolan i Australien kunde det vara roligt att starta en blogg och få dela med sig av vårt äventyr på andra sidan jorden. Och så blev det.

jessica-olers-sambo

 

Vem är Jessica och vad har du för intressen?

– Jag kommer ursprungligen från Dalarna där jag växte upp med mamma, pappa, storasyster Claudia och lillebror Patrick. Jag är till hälften sydamerikanska, min mamma är från Cartagena i Colombia så jag pratar spanska flytande. Jag älskar surt godis och sydamerikansk musik. Har jag en dålig dag sätter jag alltid på lite latino och då känns allt genast mycket bättre.

På fritiden umgås jag mycket med min familj och försöker läsa böcker så ofta jag kan. Sen Noah kom har det blivit lite mindre läsande vilket jag känner att jag verkligen saknar.

Hur var din graviditet?

– Den var bra! Som de flesta mådde jag illa de tre första månaderna men det höll jag under kontroll genom att alltid ha med mig hårt bröd vart jag än gick. En bit in fick jag foglossning som kom och gick, men det var också hanterbart. Däremot fick jag en fruktansvärd klåda på hela kroppen när jag var i tredje månaden. Förstod först inte att den hade samband med graviditeten men efter att ha provat allt (feta krämer, vatten under elementen och massa växter för att höja luftfuktigheten) var det min barnmorska som upplyste mig att detta kunde hända när man var gravid. Jag hade aldrig hört talas om det. Efter en massa provtagningar visade det sig i alla fall att bebis i magen mådde bra vilket var det viktigaste. Jag behövde dock bli av med klådan eftersom jag vissa dagar inte kunde gå till jobbet på grund av den så från januari fram till att Noah föddes åt jag tabletter. Utan dem vet jag inte vad jag hade gjort! Det jobbigaste under hela graviditeten var dock min oro. Innan vi blev gravida oroade jag mig för att jag inte skulle kunna bli gravid. När stickan väl visade plus började jag oroa mig för att jag skulle få missfall och så fortsatte det till det stora ultraljudet i vecka 18. Efter det kunde jag mer och mer njuta av graviditeten även om oron smög sig på då och då.

Fick du några härliga cravings under graviditeten?

– I början kunde jag bara äta varma mackor, ville ha det till frukost, lunch och middag. Sen blev jag väldigt sugen på öl. För mig som aldrig tyckt om öl tidigare var det jättekonstigt. Som tur är så finns det ju alkoholfri öl som jag fortfarande kan bli sugen på då och då.

Fanns det något, lukt eller smak eller annat, som du inte kunde kännas vid under graviditeten?

– Jag hade väldigt svårt för matoset som bildas när man lagar mat… Vet att jag flera gånger kom hem från jobbet och skällde på Rasmus när han stod och lagade mat.

jessica-olers-gravid

 

Hur förberedde ni er på att bli föräldrar, gick ni några kurser?

– Vi gick inga kurser men läste en massa på internet. Sen har ju min syster två barn sen innan så hon och hennes man var ett stort stöd och ett bra bollplank när man undrade eller oroade sig över något. Jag yogade också in i det sista vilket hjälpte mig enormt när förlossningen väl satte igång, yoga andningen är så bra.

Tog ni reda på kön?

– Det gjorde vi inte. Varken jag eller Rasmus ville göra det utan vi ville att det skulle bli en överraskning. Jag har dock flera vänner som gjort det och har ingen åsikt om det, alla måste få göra som de vill. För oss var det dock aldrig ett alternativ även fast vi hade det väldigt tillgängligt. Vi gjorde nämligen ett moderkaksprov och när vi fick svaren från den fanns det en kod och en länk med i brevet, hade vi klickat in oss på den hade vi i december 2013 fått reda på att det gömde sig en liten pojke i magen. Vi valde dock att vänta med det avslöjandet till i juli när han föddes.

Hur kände du inför förlossningen?

– Jag var jättenervös! Med mitt kontrollbehov fick jag för mig att jag behövde ha full kontroll, att det var jag själv som skulle ta mig igenom de olika faserna i förlossningen. Tänkte liksom inte på att Rasmus och de fantastiska barnmorskorna fanns med mig.

Vilken smärtlindring ville du ta under förlossningen och vilken fick du?

– Jag hade i mitt förlossningsbrev skrivit att jag ville bada, ha lustgas och akupunktur. Epiduralen var jag dock lite rädd för. Hade hört skräckhistorier om kvinnor som blivit som förlamade i några dagar och fått fruktansvärd huvudvärk och det var inget jag ville drabbas av de första dygnen med mitt barn. Inte heller sterila kvaddlar var jag sugen på trots att min syster sagt att de var så bra. Var inte sugen på att på 100 getingstick i magen, det var så Claudia förklarade hur det kändes att få denna bedövning.

När det väl var dags började jag med varmt bad och lustgas och det funkade bra ett tag. När smärtan blev värre provade jag ändå de sterila kvaddlarna och de funkade väldigt bra på mig. När vi provade dem en andra gång fick jag dock ingen effekt så en bit in i förlossningen när jag fick så ont att jag tappade allt fokus tog jag epiduralen och det var verkligen min räddning, jag hade aldrig klarat mig utan den.

Jessica Olérs förlossning

 

Hur var din förlossning?

– Noah trivdes ju så bra inne i min mage så jag gick över tiden. När det närmade sig 2 veckors övertid fick jag en tid för igångsättning den 22 juli. Fredag den 18 juli när jag skulle in till min barnmorska för hinnsvepning gick mitt vatten i soffan i väntrummet. Jag blev så chockad, glad och rädd på samma gång. Ringde Rasmus och sa att nu var det dags. Vi åkte in till BB Sophia för undersökning och visst var det vattnet som gått. Men det var också det enda, inga värkar eller andra tecken på att liten ville ut.

Helgen gick och jag blev mer och mer frustrerad. Söndagen den 20 juli när det gått 48 timmar från att vattnet gått blev de tvungna att sätta igång mig. Det blev inte alls som jag hade tänkt mig. Trodde av någon anledning att mitt vatten skulle gå mitt i natten och att jag sedan skulle ligga i en taxi med fruktansvärda smärtor in till BB. Istället tog jag och Rasmus bussen in till BB Sophia, allt var så lugnt och kontrollerat.

Väl inne fick vi vårt rum och jag fick min första ”hutt” av något jag inte minns namnet på men som skulle sätta igång förlossningen. Jag skulle sedan få en sådan hutt varannan timme och max åtta doser. Eftersom jag inte kände någonting misstänkte jag att jag skulle behöva alla åtta och räknade snabbt ut att förlossningen då skulle sätta igång ordentligt någon gång på måndag morgon. Ack så fel jag hade. Jag behövde tre huttar och sedan var det igång. Rasmus blev så chockad när jag väckte honom med orden ”Nu är det dags”.

Vi kom in till förlossningen strax efter 03.30 på natten och efter ca 10 timmars kämpande fick vi träffa vår älskade pojke. Så magiskt och den mest fantastiska känslan jag upplevt! Under själva förlossningen och ett bra tag efter tänkte jag dock att det här gör jag aldrig om, det finns inte en chans! Det har dock ändrats nu, jag hoppas verkligen att jag får uppleva detta magiska igen trots smärtan och oron. Att föda barn är så häftigt!

Vilken typ av mamma trodde du att du skulle bli innan Noah föddes?

– Jag trodde att jag skulle bli en hönsmamma och så blev det också. Jag försöker dock att inte vara det men det är så svårt. Han är ju det finaste jag har och jag vill ju att inget ont ska hända honom. Samtidigt vet jag att jag måste släppa honom för att han ska utvecklas och må bra, jag kämpar med det varje dag.

Du vann ju Fröken Sverige 1998 – hur kändes det?

– Det stämmer! Det var ju jätteroligt. Jag trodde dock aldrig att jag skulle vinna så jag blev väldigt chockad när de ropade upp mitt namn. Fröken Sverige-tiden är inget jag ångrar, det var verkligen en rolig och lärorik period i mitt liv.

Modellar du fortfarande?

– Det gör jag inte, den biten lämnar jag glatt över till min sambo Rasmus. 🙂

Kan du berätta något hemligt om tiden under “Fröken Sverige” tävlingen som ingen vet?

– Oj, tävlingen var ju så stor 1998 när jag vann så det var svårt att ha hemligheter. Vad du än gjorde så kom det fram. Nu var ju jag väldigt skötsam så jag har tyvärr inga skandaler att avslöja, det bus jag gjorde som ingen luskat ut fram till nu får vara min hemlighet. 😉

Nu ska ni ju flytta till Australien om några veckor, hur känns det?

– Det känns så himla roligt och spännande, jag ser verkligen fram emot det. Vi har dock en del saker kvar att fixa med, bland annat boendet i Melbourne så det gör mig lite stressad. Det ska bli skönt när vi väl sitter på planet och är på väg. När äventyret börjar.

Vad har du för förväntningar på flytten och att vara mammaledig i Australien?

– Jag har hört att det är mer ”laid back” i Australien, inte samma stress som här hemma. Det ser jag verkligen fram emot. Och så självklart klimatet! Allt blir bättre med sol och värme. Sen hoppas jag på att vi lär känna en massa nya människor, får se härliga ställen och att vi blir ännu mer sammansvetsade som familj jag, Rasmus och Noah.

Hur tror du att dina dagar kommer att se ut?

– Jag tror att de kommer se ganska lika ut som här. Varannan dag går jag upp med Noah, fixar i ordning honom och sedan ut på promenad. Väl hemma blir det frukost, förhoppningsvis på en solig balkong eller ett mysigt fik. Vissa dagar går vi på barnaktiviteter i Svenska Kyrkan som tydligen ska vara jättebra i Melbourne eller träffar kompisar vi lärt känna och leker i någon park eller något annat skoj. På eftermiddagen när pappa Rasmus kommer hem äter vi mat tillsammans, antingen bara vi eller tillsammans med vänner. Sen är det läggning och egentid för mig och Rasmus på schemat innan det är god natt. Lite träning och yoga hoppas jag också hinna med, i alla fall någon dag i veckan. På helgerna gör vi mysiga utflykter eller kanske en längre resa till någon annan stad i Australien. Det är många ställen jag vill se och uppleva. Lite så tror och hoppas jag att det kommer bli.

Vad kommer vi få läsa om i din blogg här på Vimedbarn.se?

– Ni kommer att få läsa om mig och min familj och allt som vi hittar på. Allt från vardagssaker till härliga utflykter, restaurangbesök och en del tips och trix. Och så blir det en hel del bilder så klart.

Följ Jessica Olérs i bloggen här på Vimedbarn.se:
Jessica Olérs blogg ››

Fotograf: Sandra Rogers & Jessicas privata bilder

stats