Sportlovet är i full gång och många barn får äntligen njuta av det efterlängtade skollovet i skidbackar, på en solig strand eller på landstället. Många barn delar denna glädje – men långt ifrån alla. För vissa barn innebär den skolfria veckan mindre mat då skollunchen uteblir, tristess och utanförskap. Detta eftersom familjens trängda ekonomi inte tillåter några biobesök, skidutflykter eller andra nöjestripper. Lägg där till en dos skam över att inte ha möjlighet att dela klasskamraternas spännande skollovsupplevelser.
Barnfattigdomen i Sverige finns kvar i allra högsta grad idag. Vissa människor påstår att i ett välmående land som Sverige kan man inte längre tala om barnfattigdom. Som om det helt plötsligt mystiskt upphört. Har ingen aning om i vilken värld de levt i under det senaste decenniet.
I detta land finns det barn som går i för små kläder för att familjen inte har ekonomiska resurser till att införskaffa nya. Barn som trycker i sig extra stora portioner mat under lunchbespisningen i skolan för att det finns en risk att de inte serveras någon mer måltid under dagen. Barn vars tankar uppfylls av oro över familjens skrala ekonomi.
I Sverige finns en självbild av att alla barn mår bra och har samma möjligheter att lyckas här i livet på grund av en bra barnomsorg, grundskoleutbildning och föräldraförsäkring.
Rädda Barnens omstridda undersökning från föregående år visar att mer än var tionde barn lever i fattigdom, vilket är en ökning om man jämför med tidigare år. Huruvida det faktiskt skett en ökning eller inte låter jag vara osagt, men den internationella finanskrisen har givetvis varit en bidragande orsak till att familjers ekonomi haltar med anledning av försämrade arbetsmöjligheter.
Alla barn har rätt till en meningsfull fritid med stimulerande aktiviteter – oavsett hur tjock morsans eller farsans plånbok är. Detta ställer givetvis höga krav på kommunerna, som bär det övergripande ansvaret för att tillgodose invånarnas behov. Paradoxalt nog väljer kommuner med skröplig ekonomi att bomma igen fritidsgårdar, bibliotek och andra gratisaktiviteter för barn och ungdomar. Sparkraven medför orimliga konsekvenser. Många av de aktiviteter som för 20 år sedan var gratis kostar idag pengar. Pengar som ekonomiskt svaga familjer – hur gärna de än vill – inte kan skrapa ihop. Skolans dolda avgifter resulterar i utanförskap och skam. Att inte kunna betala den där tjugolappen för fruktstunden, klassdiscot eller skolutflykten är inte bara en ekonomisk avsaknad utan borrar även djupa själsliga ärr i var utsatt barns hjärta.
Skollov är härligt. Men tänkt vad än mer underbart det skulle bli om alla barn fick möjlighet att äta kanelbullar, dricka varm choklad och njuta av vinterns fritidsaktiviteter.
Veckans krönika är skriven av frilansjournalisten Emelie Kalén. Emelies blogg hittar du här!
