Josefin Lustig: ”Man är så mycket starkare än man tror”

LOPPI:s toppbloggare Josefin Lustig har fött båda sina döttrar utomlands. Med äldsta dottern Lucia var det nära att maken Mikael inte hann hem till förlossningen men det gjorde han som tur var. Läs Josefins förlossningsberättelse nedan.

Kl 02.30 den 4 Augusti vaknar jag av smärta i ländryggen. En smärta som jag inte känt förut. Jag tänkte såklart att det kunde vara riktiga värkar. Men jag vågade inte hoppas på för mycket. Men efter det kunde jag inte somna om eftersom att det kom en värk var 10 minut hela natten. Jag tänkte att jag skulle vänta och se om det fortsatte likadant eller om det skulle stanna av. Jag hade läkartid klockan 11 den 4 Augusti så jag åkte dit och sa att jag haft värkar hela natten. Han gjorde en vanlig undersökning och sa att jag skulle åka hem och se hur det fortsatte. När jag kom hem halv 12 så fortsatte värkarna. Jag skrev upp alla värkar på ett papper så jag hade koll på hur länge det var mellan varje. Till slut behövde jag inte skriva längre för då kom dom så tätt att jag bara hann värma en blöt handduk mellan varje. Det hjälpte mot smärtan.

Mikael var inte hemma när allt började. Han var fortfarande kvar i Tjeckien där han hade spelat match. Han skulle inte komma hem förrän vid 4 på eftermiddagen. Mickes familj var hos oss medan han var borta. Vilket var väldigt skönt för mig, slippa vara ensam när det kunde komma en bebis när som helst. Vi skojade om att hon gärna fick komma ut på torsdag eftermiddag för då skulle Micke hinna hem och dom skulle hinna träffa henne innan dom skulle åka hem igen. Det var nästan så att det blev så!

LÄS OCKSÅ: Emmelie Andersson: ”Värkarna kom så tätt att jag inte hann andas” ››

”Allt blev lättare när han kom”

Jag smsade Mikael tidigt på morgonen och sa att jag trodde att jag fått värkar. Han svarade inte förrän några timmar senare eftersom att han låg och sov. Sen satte han sig på flyget och fick inte veta något mer förrän han landat. Jag skickade ett sms och sa att jag åkte in till sjukhuset och att hans pappa hämtar honom på flygplatsen. Så jag och Malin (Mickes syster) åkte in till sjukhuset vid 2 tiden. Jag tänkte vänta på honom hemma men då kom jag på att dom har badkar på sjukhuset som skulle vara väldigt skönt för ryggen. Det tog bort den värsta smärtan. När jag kom in till sjukhuset var jag öppen 4 cm! Jag som trodde att hon skulle säga att jag kunde åka hem och vänta. Jag satte mig i badkaret och väntade på att Mikael skulle ringa. Jag blev lite nervös när jag redan var öppen så mycket eftersom att det är de första cm som brukar ta längst tid. Men han hann dit utan problem. Vid 4 kom han äntligen och jag kunde slappna av. Förutom att värkarna bara gjorde mer och mer ont. Men allt blev lättare när han kom.

Efter ett tag kunde jag inte sitta kvar i badkaret längre. Dessutom satt jag där lite för länge för jag lyckades få feber. Jag valde att lägga mig i sängen och andas in lustgas. Det var väldigt skönt till en början. Jag kände mig full och masken luktade jätte konstigt. Det var lite kul med lustgas. Jag har ingen koll på tiden, när jag började med lustgas osv. Men efter ett tag började jag fundera på epidural. Barnmorskan trodde jag skulle klara mig bra utan. Ville jag ha det så var jag tvungen att ta det på en gång eftersom att man inte kan ta det när man öppnat sig för mycket. Barnmorskan gick ut, jag funderade i en minut och beslöt mig för att ta den. Det gjorde inte ont alls att sätta in den. Det var en konstig känsla när den började värka, mitt högra ben domnade bort. Smärtan försvann helt ett tag. Det var skönt, eftersom att det gjorde att jag kunde samla krafter. Jag var öppen ca 8 cm när jag tog epiduralen. Det var nästan för sent för mig att ta den. Men hon hade inte sjunkit ner tillräckligt långt så det var därför jag fick ta den. Fram till att jag tog den så gick allt ganska snabbt. Då stannade allt av. Värkarna blev svagare och det gick inte framåt. Till slut fick dom göra så att mitt vatten gick. Om det inte började hända något efter det så skulle jag vara tvungen att ta dropp som gjorde värkarna starkare. Vilket jag var tvungen att göra.

Efter ett bra tag blev värkarna bara starkare och starkare igen. Till slut fick jag börja med lustgasen igen. Den slutade jag med när jag fick epidural. Efter många timmar så var det äntligen dags för slutspurten. Jag frågade henne hur jag skulle veta när det var dags att börja trycka, det märker du säger hon. Och det gjorde jag! Konstigt nog så kom det jätte naturligt. Som att kroppen hade gjort det förr. Efter att ha haft krystvärkar i 25 minuter var hon ute, vår fina tjej. 00.39 den 5 Augusti kom hon ut. Hon var 51 cm lång och vägde 3075 gram. Hon kom 9 dagar tidigt.

LÄS OCKSÅ: Sandra Cederbom: ”Nu kommer den! Nu kommer den!” ››

”Man är så mycket starkare än man tror”

Jag hade aldrig klarat det utan Mikael, även om jag fick klara första delen ensam. Det gick hur bra som helst. Men sista timmarna hade jag inte klarat utan honom. Han gjorde mig så mycket starkare. När jag trodde att jag inte orkade mer så fick han mig att orka dubbelt så mycket. Man är så mycket starkare än man tror. Dagen efter hade jag absolut inte klarat mig utan honom. Han fick göra allt, köra mig i rullstol, hämta mat. Ja, allt.

Förlossningen blev inte som vi hade tänkt, jag tänker inte gå in på några detaljer för er. Men jag hade velat att slutet blev annorlunda. Att allt hade vart bra och vi hade fått mysa med henne från första början. Nu fick vi vara utan henne i 2 nätter. Vi blev kvar på sjukhuset i 4 nätter.

Vi fick äntligen komma hem, men vi fick åka hem utan Mikael. Han var tvungen att åka tidigare än oss för att åka och spela landskamp. Men Malin stannade kvar hos oss så vi slapp vara ensamma första dagarna. Det var verkligen till stor hjälp. Några dagar senare kom han äntligen hem, Malin åkte hem dagen efter och vår vardag som en liten familj startade.

Lucia Elisabet Lustig, vi älskar dig mest av allt! Du är det bästa som hänt oss.

Vill du läsa fler förlossningsberättelser? Klicka här ››

Vill du också dela med dig av din förlossningsberättelse här på Vimedbarn.se? Mejla då till [email protected]!