SÅ blir du vän med humörsvängningarna under graviditeten
Under graviditeten uppfylls vi ibland av starkare och mer kraftfulla känslor än vad vi vanligtvis gör. Under vissa stunder kan vi överväldigas av positiva känslor som tacksamhet, lycka och tilltro till livet som mamma. Men dessa känslor kan också snabbt vändas till ilande oro, tung och plågande nedstämdhet eller explosiv ilska och irritation. Vem aldrig mött fenomenet humörsvängningar på ett eller annat vis under graviditeten?
Enligt boken Gravid på dina villlkor – självmedkänsla för en blivande mamma kan förhållningssättet självmedkänsla göra oss tåliga och stabila. Vi stärker vår förmåga att hantera negativa och svåra känslor. Vi blir mer förstående och vänliga mot oss själva även om vi känner oss stressade, skamfyllda, nedstämda eller arga. För Vimedbarn.se delar författaren Elin Borg med sig av ett utdrag ur boken för att du ska kunna bli vän med graviditetens humörsvängningar och bekanta dig med begreppet självmedkänsla.
Acceptans gör humörsvängningarna lättare att hantera
För att kunna bemöta svåra känslor behöver vi först acceptera dem. Det krävs mod och ibland en hel del träning för att våga närma sig sina svåra känslor och det är ofta en stegvis process. Processen behöver få ta sin tid och genomföras i ett sammanhang där du har möjlighet att ta hand om dig själv under tiden som du möter dina svåra känslor. Du behöver vara tillräckligt stark och trygg för att inte gå under av känslorna när du lägger märke till dem.
Dessa fyra stadier ingår i dr Kristin Neffs och dr Christopher Germers program i självmedkänsla, Mindful self compassion (MSC). Stadierna kan hjälpa dig att tydligare förstå hela processen av acceptans. Tänk gärna på en situation i ditt eget liv, gärna under din graviditet, då du har kunnat lägga märke till och acceptera känslor inom dig.
Så accepterar du humörsvängningarna – och utvecklar din självmedkänsla – i 4 steg
Utforska – Närma dig känslan med nyfikenhet och utan att värdera den
Exempel från Elins egen graviditet: ”Jag kunde lägga märke till att jag under perioder blev mer inåtvänd och mindre intresserad av andra personers liv. Det var en ny upplevelse som stressade och tyngde mig. Jag försökte att lägga märke till detta när det hände.”
Tolerera – Utstå på ett säkert sätt
Exempel från Elins egen graviditet: ”Jag försökte att utforska detta genom att lägga märke till vilka känslor upplevelsen förde med sig. Jag noterade att jag kände skam över att plötsligt vara mer ointresserad av att finnas till för andra, och rädsla över att tillståndet kanske inte skulle vara övergående. Jag kunde lägga märke till att känslorna gjorde min kropp tung och trött, som om de pacificerade mig. Jag kunde observera att min andning blev ytligare och att hjärtat slog något snabbare. Jag försökte att ge mig själv medkänsla för hur obehagligt det kändes.”
Tillåta – Kunna låta känslor komma och gå
Exempel från Elins egen graviditet: ”Jag försökte tillåta att känslorna fanns där. Jag försökte påminna mig själv om att jag antagligen behövde bli mer inåtvänd och att det inte behövde betyda att jag skulle bli en inåtvänd person för all framtid. Jag hade just nu fullt upp med min egen process att bli mamma. Jag försökte tillåta känslan av skam och påminna mig själv om att den dök upp av en anledning. Känslan försökte påminna mig om att den tyckte att jag gjorde något som gick emot mina grundläggande värderingar. Jag hade en tydlig livsvärdering att jag gärna ville vara en människa som gjorde gott för andra, och mitt beteende verkade gå tvärtemot denna värdering. Skammen ville få mig att inse att om jag fortsatte med detta nya beteende så kanske jag inte skulle få vara med i gruppen på samma sätt som tidigare. Vem skulle bry sig om mig om jag slutade bry mig lika mycket om andra människor?
Jag lät även rädslan komma och gå, då jag förstod att den bara ville förtydliga för mig att jag behövde lyssna på de skamkänslor jag kände.”
Bli vän med – Se smärtan som en del av ett meningsfullt liv.
Exempel från Elins egen graviditet: ”Efter ett tag kunde jag låta känslan av att vara inåtvänd dyka upp och finnas där, utan att försöka bromsa eller hindra den. Jag kunde till och med ibland känna en sorts tacksamhet för att det hände. Jag såg allt viktigt som mitt tillstånd av att vara inåtvänd förde med sig, som en sorts inre frid. Det gav mig även gott om tid till att anpassa mig till livet som mamma. Tillståndet hjälpte mig att ge mig själv det jag behövde.
Jag kunde även känna tacksamhet över känslan av skam. Skamkänslan försökte ju bara hjälpa mig att leva efter mina värderingar. Men även om skamkänslan trodde att den hjälpte mig, så var den inte speciellt hjälpsam för mig. Jag behövde därför ge mig själv medkänsla för det lidande den orsakade mig. Jag kunde då också känna tacksamhet för hur väl jag klarade av att ta hand om mig själv vid de flesta tillfällen som skamkänslan dök upp.
Skamkänslan såg inte heller hela bilden av varför jag behövde förändra mitt beteende och bli mer inåtvänd. En väldigt viktig värdering i mitt liv var att bli en mamma som kunde ge villkorslös kärlek till sitt barn. Just nu behövde jag därför framförallt fokusera på den värderingen. Mitt behov av att vara inåtvänd hjälpte mig därför att följa mina värderingar. Just nu fanns det inte något viktigare åtagande för mig än att ta mig an uppgiften som mamma.”
Artikeln består av utdrag ur kapitlet Självmedkänsla i dina mest omvälvande känslor i boken Gravid på dina villkor – Självmedkänsla för en blivande mamma skriven av Elin Borg, utgiven på Buena vida förlag.
Med boken följer den tillhörande appen Gravid på dina villkor med ljudfilsövningar i självmedkänsla, självuppskattning, mindfulness och mindful eating anpassade för dig som gravid och mamma.
Köp boken som tryckt bok, 188 kr HÄR
Köp boken som e-bok, 118 kr HÄR
Köp boken som ljudbok, 210 kr HÄR