Sandra satt på spårvagnen och hörde när fyra tonårs tjejer mobbade en jämnårig tjej med Downs Syndrom. ”Sluta dregla ditt äckel”, var sättet tjejerna trakasserade den ensamma tjejen som satt och snyftade. Då fick Sandra nog! Nu sprids Sandras insats i sociala medier, läs den här!
Sandra delade en status på Facebook som på drygt ett dygn har delats nära 30 000 gånger och gillats 128 000 gånger på Facebook. Vimedbarn frågade Sandra om hon var rädd under tiden hon konfronterade tjejerna.
– Jag var extremt rädd! Jag väntade i någon minut och hoppades på att någon annan skulle hoppa in, vilket inte hände. Då kände jag att jag inte hade något val, jag måste ingripa.
När de andra på spårvagnen såg att du konfronterade tjejerna, vad gjorde de då?
– De flesta kollade ut genom fönstret som de gjorde under hela resan mer eller mindre förutom en tjej som hoppade in tillsammans med mig, berättar Sandra.
Här är Sandras inlägg!
”Kan inte fatta att det jag nyss var med om hände… på riktigt!!!
Jag är så ini HEL**** förbannad.
Ser hur 4 unga ”fjortis” tjejer hackar på en tjej i deras egna ålder med down syndrom på spårvagnen hemåt.
Hör hur dom säger saker som ”Sluta dreggla ditt äckel” … den ensamma flickan sitter och snyftar… och där brast det för mig.
Jag såg hur INGEN på vagnen ingrep, jag gör oftast inte sånt här men kände att jag var tvungen.
Jag går alltså och sätter mig bredvid flickan och konfronterar de andra tjejerna och frågar vad dom håller på med, får som svar att jag inte skall lägga mig i , det är inte min sak tydligen, och så skulle jag gå och vara en äcklig ”ginger-punkrocker” någon annanstans… Jag blev bara mer förbannad och frågade ifall de inte hade annat för sig än att hacka på folk? Samt att det visst är min ensak när jag ser en medmänniska bli utsatt för något som är olagligt. Då hoppar en annan tjej in och säger att hon håller med mig och att tjejerna borde gå av och ta en annan vagn innan hon går till spårvagnsföraren. Tjejerna blir lite smårädda och hoppar av ifrån vagnen. Jag frågar sedan flickan bredvid mig om hon är okej nu, hon ler och nickar och frågar om jag kan åka med henne till hennes sluthållplats, jag gör det självklart (var bara 3 hållplatser ifrån min egna)… Och nu sitter jag här och är fortfarande arg men stolt över mig själv, trodde ALDRIG att jag skulle vågat göra något sådant här, men ack va fel jag hade. Adrenalin är ett kraftfullt fenomen säger jag bara…!
Vi måste få stopp på mobbningen, detta är verkligen INTE okej. Fler måste våga ingripa!!
DELA & SPRID gärna detta vidare för att upplysa våra medmänniskor om att detta inte ska eller får förekomma men gör det ändå!
Ingen kan göra allt men alla kan göra något, tillsammans är vi starka.”
Många tummar upp för din insats Sandra! Vi hoppas att fler människor börjar våga göra skillnad när de ser mobbing eller människor som på andra sätt far illa! Stort TACK till dig!
Bra sandru