Familj | Vimedbarn - Topplistor för influencers

3 historier om babyblues – “grät varje kväll”

babyblues

Det är mycket vanligt att känna sig nedstämd under och direkt efter graviditeten. Det kan visa sig på många sätt, men humörsvängningar, ångest, och en stor trötthet är vanligt. Det är en stor omställning för kroppen att bli förälder, både fysiskt och psykiskt. Känner du dig nere i ett par dagar brukar man kalla det för Baby Blues, men om nedstämdheten håller i sig i flera veckor och du har svårt att få vardagen att fungera kan du vara deprimerad. Då är det viktigt att du söker hjälp. Antingen kontaktar du din barnmorska, husläkare eller ringer sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177.

Läs också: 8 tecken på att du har en förlossningsdepression

Hur kan man förebygga Babyblues?

Det går aldrig att förutse om Baby Blues, eller en förlossningsdepression ska drabba dig. Men det kan vara bra att planera in extra mycket lugn och ro efter förlossningen. Det kan kännas stressande med för många besök och aktiviteter när du samtidigt lider av sömnbrist, kroppen återhämtar sig och du ska lära känna den nya familjemedlemen. Om du har en partner kan det vara bra att ni pratar igenom hur ni vill att tiden efter förlossningen ska vara så det inte uppstår en situation med olika viljor när ni väl kommer hem från BB.

Upplever du nedstämdhet efter förlossningen kan det också vara skönt att veta att du inte är ensam. Här är 2 historier från andra mammor som också gått igenom det efter förlossningen, men kommit ur det.

Sandra Jerndahl ”Jag grät varje kväll”

– Nästan direkt efter min första förlossning med Ludwig kände jag mig nedstämd. Jag tyckte det kändes jobbigt och tomt att vara hemma. Detta trots att vi hade fått det vi så länge väntat på. Men det hela blev värre och jag grät varje kväll. Det började vid 19-tiden på kvällen och varade fram till midnatt eller tills jag somnat.
Jag kommer ihåg att jag fick panik när känslan kom och jag undrade vad f*n det var för fel på mig. Jag försökte finna svar på varför och gick tillslut till psykiatrin och där fick prata med en psykolog som också skrev ut lugnande.
Kände mig så otroligt misslyckad och jag tog aldrig mina tabletter. Istället höll jag mig hemifrån, vi var alltid i rörelse och träffade alltid vänner. Speciellt under kvällstid. Lyckligtvis blev det bättre efter ett par veckor.
Vill du läsa mer om Sandra och om livet som förälder kan du gå in på hennes blogg här! 

Sandra M. Höglund ”Jag trodde min bebis skulle dö”

– Tiden efter förlossningen upplevde jag som väldigt stressande. Just för att jag var så osäker på min roll som mamma. Och att det blev en stressande faktor att våra nära och kära ville komma och se nytillskottet. Just detta berodde troligen på att vi knappt lärt känna vår son själva och att amningen inte alls var min grej. Det blev en stressande tid med just amningen eftersom jag inte alls kände mig bekväm det med. Jag valde självmant att sluta efter 6 veckor även om jag hade väldigt mycket mjölk. Det som triggade stressen var även att jag var så otroligt rädd för plötslig spädbarnsdöd. Jag kunde vakna på nätterna för att kolla om Vincent andades. Jag trodde att han skulle kunna dö vilken sekund som helst. De första tre veckorna vågade jag mig inte ut med honom till affär eller köpcentrum just med tanke på sjukdomar som skulle kunna följa med oss hem. Den här stressen av att inte känna igen sig själv eller veta vem man längre är jättesvår att hantera. Tillsammans med min sambo pratade jag om detta med vår sköterska på BVC som på ett bra sätt höll koll på mig och såg till att jag inte började må sämre och att det i sånt fall skulle finnas proffs att prata med. Lyckligtvis slapp jag detta och kunde själv ta mig ur cirkeln jag fastnat i. Jag fick nässelutslag av all stress som höll i sig i ungefär en månad. Varken sprutor eller tabletter hjälpte mot den hemska klådan, men detta försvann successivt och jag tror det var när jag blev mer bekväm i min roll som mamma och när jag började hitta mig själv igen. Efter ungefär två månader var jag mig själv igen och har inte fallit tillbaka i det mönster jag befann mig i efter förlossningen. Dock kan jag ibland fortfarande gå in och känna på Vincents mage om han andas. Detta kommer nog alltid sitta i…

Läs mer om Sandra, hennes liv som förälder och mycket mer på hennes blogg!

Jennie-lie Wickström “Dagarna av mys kändes tomma”

Den 7e januari 2018 föddes vårt tredje barn, vår dotter Unni. De tidigare barnen, tvillingarna Leia och Mattis, föddes för tidigt och där mitt i sjukhusbubblan så var känslorna alltid som en berg och dalbana. Den här gången hade jag sett fram emot en lugn bebisbubbla med mycket gos och kärlek. Vi åkte hem från BB, presenterade lillasyster för tvillingarna och ganska snabbt så kastades jag in i en lång Babyblues. Kärleken och dagarna av mys kändes ganska så tomma, jag kände mig helt plötsligt otillräcklig och flera gånger om dagen kom tårarna. Ibland kunde jag inte förstå varför jag grät, jag hade tre underbara fina barn, men varför kände jag mig så tom? Ensammast i världen? Tillråga på allt så var vi mitt uppe i den värsta VAB perioden någonsin, och jag och Unni fick hålla oss för oss själva mycket eftersom hon vägrade flaskan medan Hampus fick rodda tvillingarna och sjukdomar. Hampus hade nyligen kommit ur en rejäl ångestsvacka och det fick mig att känna mig ännu sämre som la så mycket ansvar på honom. Dagarna gick, veckorna gick och tårarna och tomheten ville inte släppa taget. Självklart var det många mysiga stunder också på dagarna, men rätt som det var, från ingenstans så kom tårarna och tomheten tillbaka. För mig blev det bättre när jag efter 3 veckor hade min första kväll själv med barnen. Hampus skulle på ett möte och jag kände att nu ska jag göra det, nu ska jag ta hand om mina barn själv. Det blev skratt, gråt och kaos under kvällen. Men tillslut sov alla tre barnen och jag satt själv i mörkret och för första gången sedan Unni kom kände jag ren och skär lycka och “det kommer blir bra.”

Här kan du läsa Jennie-lies blogg om Unni och tvillingarna

Läs också: 6 saker alla nyblivna mammor borde veta

Källa: 1177

7 tuffaste sakerna med att vara en nybliven mamma

nybliven mamma

1. Du får ovälkomna råd

Du kommer lära känna massa nya självutnämnda experter – mammor. Alla har sin bästa råd och tips, och en del tar till och med illa upp om du inte anammar dem. Ironiskt nog, eftersom du läser den här listan med ett tips som första punkt, så bör du inte lyssna på för många tips. Gå på magkänslan om du känner dig överkörd och försök aldrig tillfredsställa någon annan.

2. Du är öm

Oavsett om du gått igenom en vaginal förlossning eller ett kejsarsnitt känns det så klart efteråt. En del har väldigt ont, andra mindre, men kroppen är under läkning. Första toalettbesöken efter en förlossning är inte att leka med, något som många mammor inte har tänkt på innan.

3. Du är alltid i tjänst

Det är en stor omställning att vara i ”tjänst” 24/7. Just när bebisen ätit, bajsat, och somnat och du tror att du ska få lite tid till en dusch eller vila så börjar det om. Men det blir bättre, och ju äldre bebisen blir desto längre blir cyklerna.

4. Du lider av sömnbrist

Det är inte samma slags trötthet som när du varit uppe hela natten och tittat på netflix för att sedan gå till jobbet och ha ett möte. Att ta hand om ett spädbarn är en ny slags trötthet där du knappt känner igen dig själv, känner dig låg, irriterad och ibland uppgiven.

5. Du är hormonell

Bryten du kunde uppleva under graviditeten är ingenting mot dem som kommer när bebisen väl är född. Omfamna tårarna, för de lär komma. Den bergochdalbana som kroppen upplever hormonellt är inte nådig, och det kan vara bra att förbereda sig på det så gott det går.

6. Du är nybörjare

Alla som börjat på ett nytt jobb vet hur påfrestande det är att inte känna till de sociala spelreglerna och nya arbetsuppgifterna. Det är bara en försmak på hur det känns att just ha blivit förälder. Allt du gör är för första gången, även för bebisen, så var snäll mot dig själv!

7. Du ser inte ut som dig själv

Likaväl som du älskat din mage och att vara gravid, lika mycket har du kanske längtat efter att få tillbaka din ”gamla” kropp igen. Att kunna knyta skorna, resa dig från golvet och sova på mage. Därför blir det lite av en chock för många när de lämnar BB med en mage som ser ut som om man är gravid i 7:e månaden. Det tar tid för kroppen att återhämta sig, och det är helt normalt.

7 bästa tipsen för dig i bebisbubblan

1. Omfamna dina känslor.

Det går inte att veta hur du kommer reagera och känns den första tiden som mamma. Det enda du kan veta med säkerhet är ATT du kommer känna. Massor. Glödje, rädsla, oro, sorgsenhet, trötthet, lycka. Allt och lite till. Var snäll mot dig själv och kom ihåg att alla nyblivna föräldrar är mer eller mindre hudlösa när de kommit hem med sin lilla bebis.

2…Men vänta inte med att söka hjälp.

Med det sagt (punkt 1) så är det inte meningen att du ska klara av alla känslostormar själv. Mår du väldigt dåligt, är det bråkigt hemma eller om du känner att du fastnar i en negativ spiral – börja med att prata med din barnmorska. Det finns bra hjälp att få utifrån.

3. Bunkra

Det bästa är om du och din partner hunnit fylla kyl, och framför allt frys i förväg med matlådor och andra godsaker. Att köra storkok eller ens planera middagsveckan kan vara överväldigande för en nybliven förälder i bebisbubblan. För alla som är nyfikna på nytillskottet och hälsar på är det också en utmärkt present att ta med hemlagad.

4. Våga säg nej

Det kan mycket väl bli rush i hallen och gäster som byter av varandra i skytteltrafik för att få en glimt av bebisen. Givetvis vill alla väl, men det kan vara påfrestande att som nybliven mamma att vara social och värdinna samtidigt som bröstvårtorna blöder och allt du egentligen behöver är att sova när bebisen behagar att ta en tupplur. Våga säg nej till gäster, klumpa ihop dem, eller skryt över din fantastiska bebis på sociala medier för ett tag istället.

5. Lite på magkänslan

Läs inte listor på föräldrasajter (hehe) och stäng av när mammapoliserna kommer med ”välvilliga” pekpinnar och kommentarer. Det finns inget facit och du känner din bebis bäst.

6. Dela på ansvaret

Om ni är två föräldrar, se till att dela lika. Beroende på om bebisen helammar eller inte så kanske det inte går att dela på just matningen, men de flesta andra uppgifter funkar det med. Nu är det inte rätt tid att vara ”duktig flicka” på

7. Glöm inte mantrat

Det bästa mantrat om det är jobbigt med söm, matning eller hormonsvängningar är. ”Det går över, det kommer inte vara så här för evigt”. Att bli förälder är en jättestor omställning och vissa stunder är helt enkelt riktigt tuffa. Påminn dig själv och varandra om att det är en kort period i livet.

stats