Slempropp och 8 andra ord du vill veta inför din förlossning

Slempropp, spinaltaggar och sterila kvaddlar. Det finns en hel del ord som du kanske vill ha lite bättre koll på inför din stundande förlossning. Här är 9 ord och förklaringar på dessa.

Slempropp
Slemproppen, eller även kallad fibrinproppen sitter i livmoderhalsen under hela graviditeten och skyddar fostret mot infektioner. Slemproppen kan lossna hela på en gång eller i delar, en del kvinnor märker inte när den lossnar. Att den lossnar är ett tecken på att förlossningen förmodligen är nära även om det kan vara flera dagar kvar.

Spinaltaggar
Det är två skelettutskott i bäckenet och är det trängsta partiet i bäckenet för barnet att passera. En del kvinnor kan uppleva ett starkt illamående och kräks när huvudet passerar dessa medan många inte känner av det alls.

Sammandragning
Livmodern består av glatt muskulatur vilket gör att den har förmågan att dra ihop sig och ändra storlek. Under förlossningen startar en sammandragning i livmoderns högra hörn och sprider sig nedåt som i vågor. Dessa muskelsammandragningar är ofrivilliga och för de flesta kvinnor även smärtsamma. Sammandragningarna gör så att barnet trycks mot modermunnen så att denna kan öppnas vilket är en förutsättning för att barnet ska kunna födas vaginalt.

Läs också: Det här händer under en förlossning – steg för steg

CTG
På förlossningsavdelningen registreras oftast barnets hjärtljud genom en CTG-undersökning som tar 20 till 30 minuter. Den går till så att två dosor fästs med varsin rem runt magen. Den ena mäter barnets puls och den andra mammans värkar. Dosorna är kopplade till en apparat som visar hur det ser ut. Om allt ser ut som det ska mår barnet bra. Om något är annorlunda än vanligt behöver det inte betyda att något är fel, men kanske behöver man följas noggrannare under förlossningen.

Skalpelektrod
När vattnet har gått kan personalen sätta en skalpelektrod på huvudet på bebisen. Skalpelektroden registrerar barnets hjärtljud.

Lokalbedövning
Vid utdrivningsskedet kan man få en spruta eller en gelé med lokalbedövningsmedel i slidöppningen och mellangården – området mellan slidan och ändtarmsöppningen – när barnets huvud ska födas fram. Denna typ av bedövning används också om det finns bristningar eller klipp som måste sys. En komplikation som kan inträffa är att man får en reaktion av bedövningsmedlet, men risken är mycket liten eftersom de flesta tidigare har fått lokalbedövning hos tandläkaren och redan då upptäckt om de är reagerar.

Läs också: Första tiden med bebis – 6 saker att tänka på

Lustgas
Lustgas är den vanligaste medicinska smärtlindringsmetod som används vid förlossningar. Man kan börja med lustgas när förlossningsvärkarna har startat, men det rekommenderas ofta att försöka vänta med att börja andas lustgas till förlossningen har startat på allvar eftersom man blir mindre rörlig. Lustgas kan antingen vara den enda smärtlindringsmetod som man har, eller användas i kombination med ovanstående metoder. Lustgasen utför sin smärtstillande verkan i hjärnan. Även om man inte känner så stor smärtstillande effekt kan lustgasen ha en positiv verkan genom att göra så att man blir avslappnad. Man andas i en mask eller genom ett rör. Under en förlossning används en gas som består av en blandning av lustgas och syrgas. Det bästa är att börja andas in lustgas så tidigt som möjligt vid varje värk och andas med långa, djupa andetag i masken.

Sterila kvaddlar
Sterila kvaddlar är en smärtlindringsmetod utan biverkningar som har använts under många år. Det innebär att barnmorskan sprutar in sterilt vatten precis under huden eller i underhudsfettet, vanligtvis i ryggslutet eller nedre delen av magen. Det ger en intensiv smärta, ungefär som ett getingstick, i 20-30 sekunder. Sedan har det en smärtlindrande effekt som varar i en till två timmar. Den här metoden är särskilt bra i öppningsskedet då man har ont i ryggen och om man har ont mellan värkarna. Man kan också pröva sterila kvaddlar om man har ont över blygdbenet, eller över magen. Numera sprutas vattnet oftast in i underhudsfettet eftersom det gör mindre ont än om den sprutas in direkt under huden.

Apgar-bedöming
Det görs en kontroll av hur barnet mår, en så kallad Apgar-bedömning när barnet är fött. Då kontrolleras puls, andning, hudfärg, muskelspänning och hur barnet reagerar. Bedömningen görs när barnet är en, fem och tio minuter gammal. Apgar-bedömningen är till för att se om barnet behöver extra omhändertagande eller övervakning. Om barnet inte skulle må helt bra vid födseln kan det få extra värme och kontroller. Ibland får barnet också hjälp med andningen de första minuterna, oftast genom att man suger rent svalget. Detta är inte så vanligt. Skulle barnet vara ordentligt medtaget kan det få stanna kvar för observation på en neonatalavdelning.

Läs också: Rutinultraljud – så går det till

Källa: LOPPI magasin Gravid & Baby, 1177.se
Foto: Istockphoto