Förlossningsberättelse: ”Akut snitt efter 48 timmar av värkar”

Elin, 26 år, från Fjugesta utanför Örebro hade en lång och utdragen förlossning som slutade med ett akut kejsarsnitt. Förlossningen tog 48 timmar och tillslut sa Elin ”Jag gör vad som helst, bara ni tar ut ungen”. 

ELINS FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE:

”Förlossningen startade den 21 januari 2014 med att vattnet gick hemma i soffan när vi tittade på Paradise Hotel. Jag var i vecka 38 och hade inte en tanke på att det skulle vara dags då. Plötsligt sa det pang i magen och jag blev jätterädd. Jag frågade min sambo ”hörde du det där?” ”Ja, svarade han”. Han började googla och sa tillslut ”Jag tror att det är vattnet som har gått”.”

Läs också: Man har en urkraft – man klarar det! 

En början på två dygns rent helvete

”Jag trodde inte att det var vattnet som hade gått, jag trodde att det skulle kännas annorlunda så jag ställde mig upp för att visa att han hade fel. Då började det forsa vatten längs med mina ben. Jag sprang in i duschen samtidigt som jag ropade ”Älskling, om max två dygn har vi ett barn”. Min sambo blev stressad och sprang omkring och packade det sista. Jag ringde in till BB och de sa att vi kunde få komma in på morgonen efter för en undersökning. Jag fick värkar en timme senare och då åkte vi in istället. Sen började två dygn av ett rent helvete.”

Barnmorskorna ville skicka hem oss

”Värkarna kom inte regelbundet men det gjorde skitont. Barnmorskorna ville skicka hem oss, men eftersom det var första barnet ville vi stanna kvar. Vi åkte tillslut hem i alla fall och försökte sova i några timmar, men det gick inte alls. Vi var hemma i några timmar innan jag tyckte att värkarna kändes för mycket.”

Läs också: Förlossningsberättelse: ”Att föda i vatten var otroligt häftigt!”

Jag fick lustgas och satt på en pilatesboll

”Vi åkte in igen och sen är natten och dagen efter bara ett töcken för mig. Jag kommer inte ihåg så mycket av dessa två dygn. Jag har bara korta minnen. Jag kommer ihåg att när vi kom in igen den 21 januari hade jag öppnat mig tre centimeter. Sen hoppar mitt minne till fem timmar innan min son föddes den 23 januari. Då hade jag öppnat mig till 9 centimeter. Jag fick lustgas och satt på en pilatesboll. Jag kände att krystvärkarna satte igång och jag ville trycka på, men barnmorskorna ville att jag skulle vänta.”

De beslutade om kejsarsnitt

”Vänta får jag göra. Jag är öppen 9 centimeter med krystvärkar i fem timmar. Sen frågar läkaren tillslut om jag vill göra kejsarsnitt. Det ville jag gärna. Jag svarade ”Jag gör vad som helst, bara ni tar ut ungen”. Sagt och gjort, det beslutas om kejsarsnitt och jag rullades snabbt ner till operationssalen. Min sambo hann inte reagera förens han hade på sig operationskläder och en liten mössa inne i salen. Jag har fortfarande svaga minnen från den här stunden. Jag var bedövad från brösten och nedåt men jag kommer fortfarande ihåg den obehagliga känslan när de lyfte mig från sängen till operationsbordet.”

Läs också: Förlossningsberättelse: ”Epidural är underbart tycker jag” 

Allt var bra med honom, han mådde prima

”Under operationen kändes det som att jag var väldigt lång och rummet var väldigt stort. Jag såg barnläkaren bakom ett skynke och det kändes som att de var fem meter bort. Plötsligt hörde jag ett litet skrik, han var här, vår lilla pojke. Teamet gick iväg med honom och kollade så att allt var okej och det var det. Allt var bara bra med honom, han mådde prima.”

Jag grät inte, jag var glad men jag grät inte

”Jag fick träffa honom men jag minns inte så mycket mer än så. Jag grät inte, jag var glad men jag grät inte. Och jag var inte så glad som jag trodde att jag skulle vara. Jag fick sys ihop och ligga kvar på uppvaket. Pappa Albin och lilla bebisen fick åka upp till BB och mysa och några timmar senare fick jag träffa vår lilla prins. Då började jag gråta. Då grät jag av lycka!”

Läs också: Så vet du när förlossningen startar 

Har du också en förlossningsberättelse som du vill dela med dig av här på vimedbarn.se? Maila oss på [email protected]!