Kategori: Barnlogoped

Fråga:

Hej Maria, Vår son William fyllde precis 4 år och har ett otroligt välutvecklat språk för sin alder. Han började tidigt att tala och pratade i långa meningar redan när han var 2 år. Han läspar emellertid något vid alla ”s”-ljud och vid ”l”-ljudet sätter han (oftast) tungan lite pa utsidan. Då han tänker på det kan han säga ”s” på rätt sätt, men när han pratar som vanligt glömmer han alltid av det.

Jag har därför några frågor:
1 )Ar detta en typ av talfel som vanligtvis växer bort av sig själv?
2) Finns det övningar vi kan göra hemma med honom som vänjer honom
vid att säga ”s” pa rätt sätt?
3) När är det läge att kontakta talpedagog?
Med vänliga hälsningar Jennie

Svar:

Hej Jennie!
1) Ja det är ganska vanligt och kommer troligtvis att växa bort av sig själv.
2) Ni kan leka med ljudet s, exempelvis genom att ha en leksaksorm som
slingrar sig i gräset och låter ssssss. Busa med ljudet och håll ut det
länge i början av ord. Slinker tungan ut så kan ni titta i en spegel
och visa att mammas och pappas tunga är inne i munnen när ni säger s.
3) Jag tycker gott att ni kan vänta ett år till medan ni själva
”jobbar” lite med ljudet. Finns det fortfarande problem efter det kan
ni kontakta en logoped.

Vänligen Maria, www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej! Jag har en son som är 10 månader. Vill gärna att han ska lära sig engelska redan från början då vi har släkt i USA. Hur ska jag gå till väga? Mvh Maria

Svar:

Hej Maria!
Vad roligt med att försöka lära engelska från början! Om det finns två vuxna runt barnet kan den ena ta på sig ansvaret att lära engelska och den andra att lära svenska. Båda håller sig då till ”sitt” språk när man pratar med barnet. Det blir konsekvent och tydligt för barnet. Sen får man göra som vanligt när man lär sitt barn sitt första språk. Man pratar mycket, leker, läser sagor osv på det språket man har i uppgift att lära ut. Ni får be familjen skicka engelska barnböcker och spel till er så att ni har. I våra största städer finns det också förskolor där man har engelsk/svensk profilering, ni kanske bor i närheten av en sån?

Lycka till! Maria, www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej jag har en tjej på 9 år som jag misstänker bla har adhd och sen dyslexi. Hon är även dålig på att prata… Sluddrar sig igenom meningarna helt enkelt. Har mkt svårt o läsa får lite stöd i skolan o där dom gjort enliten utredning o visar sig vara dyslexi men mer blir det ej från skolans håll då dom inte tänker göra mera utredningar förrenst hon tidigast går i åk 3 – 4. Vad gör jag? Kan inte bara gå o vänta och hon blir sämre på att läsa o även prata emellanåt… hjälp

Svar:

Hej! Att vänta när någon har svårigheter är inte rätt recept. Om du misstänker att din dotter har ADHD så är det nog bra att hon får träffa en psykolog som bedömer detta. Det kan vara skolpsykologen eller en psykolog på BUP. Om du märker att skolan inte är med på noterna så kanske det är bäst att kontakta BUP direkt själv. Sen bör du även kontakta barnlogopedmottagningen där du bor. Berätta om din dotters talsvårigheter och att hon har svårt med läsningen och skrivningen och att ni behöver träffa en logoped. Jag hoppas att ni får den hjälp ni behöver!

Vänligen Maria, www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej, min son fyller 3 år om 2 månader och har helt plötsligt börjat stamma. Först och främst så undrar jag förstås om att upprepa tex hela första ordet i en mening är att stamma? Exempelvis så säger han ”jag, jag, jag, jag, jag” en massa gånger (upp till 10 gånger) innan resten av meningen kommer igång och då ofta helt utan att haka upp sig eller att stamma. Detta har nu endast pågått i 1 vecka och tidigare har jag inte märkt någon sådan här tendes över huvud taget.

Jag får ofta höra att han pratar mycket bra för sin ålder och har ett stort ordförråd och undrar nu vad jag ska göra. Mvh Christoffer

Svar:

Hej Christoffer!
Att upprepa hela ord ett flertal gånger är att stamma. Många barn gör detta i perioder när de är små och har en massa språk som pockar på och bara måste ut. För de flesta så går det över, eller återkommer i kortare perioder igen och sen åter försvinner. Det man kan göra som förälder är att låta barnet prata klart, fyll inte i ordet och visa inte att du är stressad, utan bara lyssna intresserat. Låt barnet ta initiativ till kommunikation under perioden som stamningen finns. Ställ inte en massa frågor som det måste presteras svar på utan låt honom prata när han vill. Blir det mycket upphakningar kan man prata lite om det så att han vet att ni har märkt och att ni förstår att det är jobbigt. Man kan säga något som ”oj, hoppar det mycket i munnen, vad
jobbigt”. För övrigt så låter man det vara utan kommentarer om att hur man ska göra för att inte stamma osv. Förhoppningsvis kommer detta att försvinna av sig själv. Fortsätter det över en längre period kan ni söka stöd från er logopedmottagning. Där kommer íngen träning att ske när barnet är litet men man får bland annat stöd i hur man ska bemöta, hur man ska prata om det med barnet, och barnet kan få prata om hur det känns med logopeden.

Vänligen Maria, www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej! Jag är specialpedagog och har kontakt med en elev i åk 2 med betydande talsvårigheter. Han har mycket svårt att göra sig förstådd och att uttala ljuden. Han har kontakt med logoped och har fått en gomplatta. Han känner igen bokstäverna/ljuden men har i övrigt inte kommit igång med sin läsnin och skrivning. Språkförståelsen är relativt god. Jag undrar om du känner till något bra dataprogram som han kan använda för att lära sig läsa och skriva?

Svar:

Hej! Det låter som att din elev har dyspraxi. Det kommer att ta längre tid för honom att lära sig att läsa och skriva än för andra barn. När han väl kommer igång kommer det att kunna stödja upp hans tal, vilket är bra. Vår läsinlärning baserar vi ju på ljudande och mestadels vårt eget, har man stora uttalssvårigheter blir ju detta svårt. Jag kan tycka att Wittingmetoden är en bra teknik att använda sig av för barn som har svårt med läsning och skrivning. Då jobbar man en till en och barnet kan stödja sig på den vuxnes ljudande då det egna inte bär. Wittingmetoden tar max 5 minuter vid varje tillfälle, om klassläraren
kan vika 2 sådana 5-minuterspass per dag åt denna elev så är det bra. Jag tror att det är på denna nivå ni får börja då han inte är igång ännu, längre fram kan ni lägga in Lexiaövningar om ni vill använda dator men det är nog tidigt ännu.

Maria, www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej Maria, min fråga rör flerspråkighet hos barn. Både jag och min man har olika modersmål men sinsemellan pratar vi svenska. Jag pratar ryska och han arabiska. När jag är hemma själv med vår son (4 mån) pratar jag ryska men när min man kommer hem på kvällen pratar jag svenska både med honom och lillkillen. Min man gör samma sak, dvs både arabiska och svenska men aldrig i samma mening utan han växlar.

Blir det förvirrande för honom? Och bör vi hålla oss till ett språk eller går det att växla? MVH, Elena

Svar:

Hej Elena!
Jag tycker att ni ska fortsätta som ni har gjort. Man måste få uttrycka sig på det språk som är mest naturligt för en. De flesta barn kan lära sig flera språk samtidigt utan några som helst problem, språk är rikedom! Det kan ibland ta lite längre tid än vad det gör för enspråkiga, men sen när barnet är uppe i 6-7 års ålder brukar det vara ikapp och sedan ofta förbi språkligt sett då det har en större ”språkbank”. Det blir inte problematiskt så länge barnet inte har enspråkstörning, och har det en språkstörning så är det det som är problemet och inte flerspråkigheten.Fortsätt med ryska, arabiska och svenska. Prata mycket och ”duscha” pojken i språk så ska ni se att ni kommer ha en trespråkig son till
slut. Tur för honom!

Vänligen Maria,www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej! Jag har en 3 årig pojke som fortfarande har mkt bebisspråk när han talar. Han talar otydligt och folk som inte känner honom har svårt att förstå vad han säger. Även vi föräldrar har ibland svårt att förstå. Han har även svårt att uttala vissa bokstäver. Ska kanske tillägga att vi hemma talar 2 språk. jag talar spanska med barnen och pappan talar svenska. Sonen förstår allt vi säger både på svenska och spanska. Han talar dock inte spanska. Är det nödvändigt att träffa ngn logoped tycker du? Ska vi fortsätta prata 2 språk? Tacksam för svar.

Svar:

Hej! Många barn kan fortfarande vara ganska så otydliga i talet i den åldern. Det viktigaste när de är så pass små är att språket utvecklas. Att barnet pratar i 3-ordssatser och att ordförrådet växer. Om han har språket med sig tycker jag att ni kan avakta ett tag framöver innan ni funderar på att söka någon hjälp. Upprepa det han säger korrekt så att ni både visar att ni har förstått vad han har sagt och så att han får rätt auditiv input tillbaka.Angående tvåspråkigheten så ska ni fortsätta med båda språken, det finns här ingen anledning till att inte göra det.

Vänligen Maria,www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej! Vi har en son som har språksvårigheter. År 2009-03 var vi till logopeden och fick diagnosen: F80.2B Generell språkförsening (impressiv och expressiv). F80.2C Pragmatisk språkförsening. Sedan år 2009-05 fick vi en annan logoped som satte diagnosen: F80.2 Impressiv språkstörning. Nu undrar vi hur det kan bli så olika? Är det verkligen rätt diagnos Impressiv språkstörning? Ska det inte vara Generell språkstörning? Vår son har inte bara svårt med förståelsen utan har även svårt att uttrycka sig och ligger efter i grammatiken. Vore hemskt tacksam om du kunde hjälpa oss att reda ut det här för vi förstår inte riktigt diagnosen Impressiva språkstörningen. Mvh Gun. Sedan

Svar:

Hej Gun! Det är svårt att veta vad som har hänt och varför. De svårigheter som din pojke har lär ju inte ha förändrats på den korta tiden. Beroende på vad för journalsystem de har på mottagningen så kanske det skulle kunna vara så att det är ett felklick/feltryck. Impressiv språkförsening har kod F80.2A och generell språkstörning har kod F80.2B. Om det bara är koden logopeden har skrivit så skulle det ju eventuellt kunna vara ett slarvfel.

Impressiv språkförsening betyder att personen har svårigheter med ord- och satsförståelse, men inte svårigheter inom de andra områdena. Detta är ganska ovanligt. Möjligtvis kan det kanske vara så att logopeden ansåg att de andra diagnoserna var korrekta och ville betona detta område ytterligare som extra svårt för er pojke? Dock känns det lite som tårta på tårta.Det enklaste är nog att du ringer och pratar med logopeden som får motivera sin diagnossättning. Om du inte håller med henne/honom så får du säga det och berätta att du tycker att den tidigare bedömningen stämmer bättre.

Vänligen Maria,www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej, vi har en son som blir 3 år om 4 månader. Han har varit väldigt sen i talet och började i stort sett prata när han var 1,5år. Innan var det bara lösa ord, kanske runt 50st. Nu pratar han och jag som är hemma föräldraledig förstår det mesta, men man måste verkligen lyssna på honom.

Dagis stannade mig däremot härom dagen och tyckte att vi snart måste börja dra öronen åt oss och ta kontakt med sjukvården om han inte börjar prata mer och mer ordentligt snart. De förstår nästan ingenting av vad han säger. Jag kan rent spontant tycka att de är stressade oftast och inte har tid att lyssna på vad han säger, vilket jag även kan förstå när man har så många barn. Det stora problemet är att han säger D istället för de flesta bokstäverna i början av ord, dum = rum, ditta = sitta, dusa = busa dina = mina eller tar bort första bokstaven om = kom . Alltså han kan säga de flesta bokstäverna för han säger dem i ord, men inte som första bokstav. Han dregglar även väldigt mycket. Det forssar ur munnen och han är konstant blöt. Försöker man få honom att säga sssss sitta istället för ditta, blir han väldigt stött och arg. Behöver vi söka kontakt med logoped eller hur ska vi förhålla oss. Ledsen mamma

Svar:

Hej! Jag blir faktiskt inte särskilt oroad utifrån din beskrivning. Att ha runt 50 ord innan 1,5 års ålder och därefter börja prata mer låter bra i mina öron. Att han sätter d i början av ord är relativt vanligt i utvecklingen och han är bara 2 år och 8 månader än så länge.

Din pojke kanske är något försenad med tanke på dreglingen men på din beskrivning så låter det inte som någon kraftig försening eller någon form av störning. Ge honom lite mer tid så kommer det nog att ta sig. Prata mycket med honom, upprepa det han säger på rätt sätt ”-datt”, ”-ja, en katt” Du kan som vuxen upprepa ordet flera gånger, men tvinga inte honom om han inte vill.

På dagis kan du kanske förklara att han sätter d i början av ord, har man förstått systemet så brukar det vara ganska lätt att förstå till slut. Ledsen mamma, du behöver inte vara ledsen, detta ordnar sig!

Maria, www.barnlogopeden.se

Fråga:

Hej! Vi har en 6-årig pojke som vi noterar upprepar stora delar av det han just sagt genom att tyst forma läpparna på samma sätt. Han kan säga: ”- Pappa ska vi bygga med lego?” och i sekunden som passerar efter säger han hela meningen igen med läpparna tyst. När vi frågar varför han gör så säger han att det ”bara blir så” och att han försöker inte att göra det, att det är som om orden ”ekar” inne i honom, säger han. Det är inte hela tiden han gör detta utan snarare i kortare meningar som exemplet ovan. Vad kan detta bero på? Mvh

Svar:

Hej! Jag kan nog inte ge något bra svar på varför han gör så, jag har ingen tidigare erfarenhet av det. Gör han det möjligtvis för att lyssna en extra gång på det han själv har sagt? För att se om det blev rätt och för att ”smaka” på orden. Eller gör han det möjligtvis som ett minnesstöd för sig själv? Eller är det hans hjärna som skickar budskapet två gånger? Som du ser får jag mest egna frågor runt detta och tyvärr inga svar. Men prata lite mer med er pojke om varför han gör det, sen kan man kanske lite försiktigt säga att andra inte brukar göra så. Mest för att det inte ska bli en vana som han möjligtvis kan bli retad för. Märks det inte särskilt mycket och det inte bekymrar er så kan nu ju också låta det vara, möjligtvis att det går bort av sig själv.

Vänligen Maria, www.barnlogopeden.se