Jenny Aakula beskriver sin andra förlossning som traumatisk – eller snarare förlossningsskadan. När hon var gravid med sin andra son, Viktor, drabbades hon av oupptäckta vaginala förlossningsskador av delad magmuskel, så kallat bukväggsdiastas. Den delade magmuskeln och förlossningsskadorna har inte bara gett henne ständiga ryggsmärtor utan också påverkat hennes vardag i allra högsta grad.
– Jag kunde inte ens gå till postlådan eller sköta mina barn. Jag hade problem med att lyfta min nyfödda, vilket gjorde att jag hade svårt med anknytningen. Eftersom att jag inte fick lyfta eller på något sätt bli knuffad fick min man nästan skydda mig mot barnen. Första gången jag fick byta blöja på Viktor var han 2 år. Han fick nästan panik och var rädd att skada mig, säger hon.
Läs också: ”Skammen kring förlossningsskador MÅSTE bort!”
Förlossningsskadan klassades som en skönhetsoperation
I ett och halvt år led Jenny av smärtorna som gjorde att hon varken kunde sitta, stå eller ligga ner längre stunder utan svår värk. Under tiden fick hon höra allt från ”Det är bara att knipa” till ”Att man läcker urin är helt normalt” trots att det senare visade sig att musklerna i mellangården var helt av och bäckenbotten skadad. Men Jenny förstod tidigt att det inte alls var normalt. Den delade magmuskulaturen gjorde att tarmarna kom i kläm och ryggen inflammerades kroniskt. Till följd av detta fick hon även diskbråck på grund av avsaknad av bålstabilitet.
Hon anmälde Region Östergötland till diskrimineringsombudsmannen (DO). Hon menar att man inte tar förlossningsskador på allvar och menar att om en man hade drabbats, hade vårdkedjan sett annorlunda ut. I hennes fall fick hon höra att hennes önskan om en operation för bukväggsdiastasen klassas som en skönhetsoperation.
Läs också: ”Vad är en förlossningsskada och hur kan man minska risken?”
Startade ett forum för att lyfta frågan
Utöver kampen med Region Östergötland, har Jenny har också skrivit brev till politiker och chefer inom vården och har gått ut i media och talat högt om hennes tillstånd. Men det var genom ett forum hittade en inre styrka. Därigenom träffade hon förlossningsskadade Hanna Öhman, som bloggar på Vimedbarn om just förlossningsskador. Tillsammans har de startat ”Våga vägra förlossningsskador”, ett forum på Facebook, som idag har över 2300 medlemmar där kvinnor delar med sig av sina berättelser och funderingar.
– Kampen var för andra kvinnors skull, för livet och för barnen. Om vi ger oss nu, kommer framtidens kvinnor fortsätta lida i onödan, precis som vi gjort.
Läs också: ”Vilka krav kan man ställa på barnmorskan under förlossningen?”
Satt djupa spår
Efter 1,5 års påtryckningar beviljade till slut Region Östergötland en operation, vilket gjort att Jenny fått sitt liv tillbaka. Men den utdragna processen har satt djupa spår.
– Jag har svårt för att lita på folk och vågar inte gå till gynekolog eller ta ett cellprov. Det är en fruktansvärt psykisk stress. Vi har bearbetat detta tillsammans i forumet. Jag skulle inte säga att jag idag är helt återställd. Hade jag opererats på en gång, hade jag nog varit det. Men det har gett mig en kraft. Jag ber inte längre om ursäkt och undviker inte längre att konfrontera och kontakta myndigheter. Jag har delvis tappat förtroendet för vårdapparaten då jag ser hur dåligt den fungerar just nu. Vi vill inte göra detta för pengar, utan för kvinnorna, säger Jenny.
* Personen på bilden är inte Jenny
