ureaplasma parvum | Vimedbarn - Topplistor för influencers

”Jag födde barn i vecka 24+2”

Jag födde barn i vecka 24

När Caroline Svanemar väntade sitt första barn var graviditeten lätt. Hon kände sig ungefär som vanligt, mådde inte illa och den enda skillnad graviditeten utgjorde i vardagen var förvänta på det underbara som var på väg – ett barn.

Men i vecka 24 förändrades alls. Caroline vaknade upp med en konstig känsla av yrsel, och bestämde sig för att boka av dagens jobbpass och vara hemma och vila istället. Känslan ville inte försvinna, men att vara hemma från jobbet på grund av lite yrsel var inte Carolines melodi, så fyra dagar senare bar det av mot jobbet på IKEAs avdelning för byten och återköp.

– Jag hade inte en tanke på att förlossningen skulle kunna vara på gång, mitt BF låg ju jättelångt fram! Ändå hade jag en dålig magkänsla, att det var något som inte stämde, berättar Caroline för Vimedbarn.se.

Läs också: ”Myter om vad som sätter igång förlossningen”

Sammandragningarna blev regelbundna

Känslan utvecklades till en konstig känsla i magen tillsammans med sammandragningar, och yrseln tilltog. Hon ringde till barnmorskan som inte såg allvaret, men bestämde sig ändå för att åka hem från jobbet. I bilen gick det att klocka värkarna som nu kom regelbundet, var sjunde till tionde minut, och när hon kom hem upptäckte hon att slemproppen hade gått.

– Jag bestämde mig för att åka in till förlossningen på Danderyds sjukhus och kolla i alla fall. De trodde säkert att jag var en nojig förstföderska till att börja med, men på undersökningen såg de att jag var öppen flera centimeter och hade buktande hinnblåsa.

Eftersom Caroline bara var i vecka 25 konstaterades det snabbt att läget var mycket allvarligt. Hon fick inte resa sig från ryggläge, och till och med lägga en saccosäck under rumpan för att tyngdlagen inte skulle förhindra läkarnas försök att stoppa förlossningen som faktiskt startat, trots att det var alldeles för tidigt. Läkarna ville flytta henne till ett annat sjukhus där de var mer rustade att ta emot så små barn, men fick aldrig värkarna tillräckligt stabila för att det skulle vara möjligt och fick istället ringa dit en massa personal med ytterligare kompetens.

Föddes i vecka 24+2

Mammor till barn som vill ut alldeles för tidigt får två kortisonsprutor med cirka 10 timmars mellanrum för att barnets lungmognad ska skyndas på, men Caroline hann bara få en av sprutorna innan bebisen var tvungen att komma ut. Klockan 02.09, i vecka 24+2, förlöstes lilla Celine. 650 gram lätt.

Läs också: ”Förlossningsberättelse: Jag födde i vecka 25”

Celine är född i vecka 24

En nyfödd liten Celine.

– De kallade henne för wonder woman, för hon tog faktiskt några andetag på egen hand när hon kom ut, minns Caroline.

Sex månader på sjukhus följde för den lilla familjen. Celine kämpade på och växte till sig, och mår idag under omständigheterna bra. Den tidiga födseln innebar att hon behövts opereras flera gånger för allt från att vidga luftvägarna till att operera hjärta och ögon. Idag är hon en treåring som alla andra, men med en lite kämpigare historia och problem med hörseln. Och i april 2018 ska hon bli storasyster.

Caroline Svanemar skriver om sin tidiga förlossningen och GBS på sin blogg

Idag är Celine 3 år.

Tidig förlossning på grund av GBS och Ureaplasma parvum?

Med Carolines historia av tidig förlossning har den här graviditeten varit betydligt mer orosfylld än den med Celine. Framför allt vill hon veta varför förlossningen startade alldeles för tidigt första gången. Och finns det något som i så fall kan förhindra det?

– Först fick jag höra att det inte fanns någon anledning till att hon kom för tidigt, men nu under min andra graviditet har jag fått höra att jag är bärare av bakterien GBS som enligt vissa studier kan påverka till för tidigt födsel. Under denna graviditet har dom även hittat en till bakterie som heter Ureaplasma parvum som också kan påverka detta. Min läkare vet inte hur starka dom två är i kombination av varandra.

Men alla läkare Caroline har träffat är inte eniga. Vissa menar att de ser ett tydligt samband mellan bakterierna och för tidig förlossning, medan andra hävdar motsatsen. Vissa Caroline har träffat säger att GBS går att hitta hos cirka 60% av alla gravida kvinnor och Ureaplasma parvum finns hos cirkaa 40% av alla kvinnor men utan att ge några biverkningar.

– Jag får nästan välja vad jag vill tro på, vilket är frustrerande. Men eftersom jag inte har något annat att gå på och verkligen inte vill föda så tidigt igen lever jag med hoppet om att det kan vara det här som satte igång förlossningen sist, och att rätt tillvägagångssätt den här graviditeten kan göra att jag får bära på lillebror längre.

Läs också: ”Var tredje kvinna bär på GBS-bakterien enligt Vårdguiden”

”Har aldrig varit så gravid som nu”

Caroline har fått antibiotika i försök att få åtminstone Ureaplasma parvum-bakterien att försvinna, men utan resultat. Istället har hon fått bli sjukskriven för att vila så mycket som möjligt, och besöker barnmorska varje vecka för att kontrollera att hon inte börjat öppna sig. När Vimedbarn.se pratar med Caroline är hon gravid i vecka 24+2, prick på dagen samma vecka som Celine föddes i.

– Jag har alltså aldrig varit så gravid som jag är nu, haha. Det är väldigt skönt men också läskigt. Jag analyserar varje liten grej och har svårt att distrahera mig med annat. Jag känner också att jag måste vara observant på kroppen, eftersom det bara är jag som kan känna om det drar igång.

Känner du att du har fått den hjälp du behöver?

– Nu är det ju väldigt bra, men jag känner att jag har fått kämpa för att det ska bli så. Med Celine gjorde de massa testar när jag kom in för att se vad som orsakade den tidiga förlossningen, och jag fick veta att jag skulle få ett cerklage inopererat i vecka 12 om jag blev gravid igen för att förhindra att livmodern skulle börja öppnas för tidigt. Men när jag väl blev gravid och bad om att få komma till specialistmödravården tog det lång tid att få komma dit, och jag fick massa olika motstridiga besked. Det har tagit på krafterna, jag har fått kämpa hårt själv för att få vård jag är trygg med.

Hur ser du fram emot det kommande tvåbarnslivet?

– Det ska bli jättespännande, framför allt att se hur Celine är mot lillebror. Och jag hoppas att få uppleva hur det är att vara fullgången, att få uppleva bebisgoset som vi missade i och med att Celine var så skör när hon kom. Jag hoppas på att få uppleva bebisbubblan den här gången!

Vill du fortsätta följa Caroline och hennes familj i väntan på lillebror? Missa då inte bloggen här och hennes instagramkonto @svanemar! 


Du missar väl inte Vimedbarn.se’s nyhetsbrev?

Det är helt gratis och du kan när som helst säga upp din prenumeration. Signa upp dig här!
Prenumerera på Vimedbarn.se's nyhetsbrev!




Namn


E-post

Lämna följande fält tomt


stats