Barnsjukdomar | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Så smittar RS-virus

Just nu är det hög tid för RS-viruset att slå in. RS-virus orsakar årliga epidemier under vinter och tidig vår. RS-virus smittar vid nära kontakt, till exempel inom familjen eller på förskola. Spädbarn smittas ofta av äldre syskon. Alla barn drabbas någon gång under sina första levnadsår.

RS-virusinfektioner hos barn börjar ofta som en vanlig förkylning. Slemproduktionen blir efterhand riklig. Efter att ha sovit eller ätit får barnet hostattacker för att få bort slemmet ur luftvägarna. Andningen kan bli ansträngd. Spädbarn som drabbas av RS-virusinfektion under de första två till tre månaderna av sin levnad riskerar att drabbas av lunginflammation som kräver sjukhusvård.

Symtom på allvarlig sjukdom

Rosslande snabb andning, blekhet och slöhet kan vara tecken på att sjukdomen har blivit allvarlig. Om barnets allmäntillstånd blir så påverkat av hostattackerna att det blir slappt, blekt och orkeslöst är det ett varningstecken. Blir barnet däremot irriterat, sprattlande och rött i färgen visar det att det finns krafter kvar.

Behandling av RS-virus hos barn

Om infektionen är mild behövs ingen särskild behandling. Det är främst spädbarn som behöver vårdas på sjukhus på grund av allvarlig RS-infektion. På sjukhuset får barnet hjälp med att få bort slem från luftvägarna och att få i sig tillräckligt med vätska och näring. Ofta ges behandling med syrgas och någon gång behövs respiratorvård.

Läs mer om RS-virus på Vårdguiden.se

Så uppstår diabetes hos barn

Immunförsvarets uppgift är att bekämpa yttre fiender som kan tänkas angripa kroppen men ibland sker en s.k. autoimmun reaktion där typ 1 diabetes kan uppstå. Här får du veta mer.

De insulinproducerande betacellerna dödas av det egna immunförsvaret. Normalt sett ägnar sig immunförsvaret, de vita blodkropparna, åt att bekämpa yttre fiender som bakterier, virus, parasiter, maskar etc. som kan tänkas angripa kroppen, men ibland uppstår en s.k. autoimmun reaktion d.v.s. det blir inbördeskrig och immunförsvaret går till angrepp mot egen vävnad.

När immunförsvaret går till angrepp mot och dödar betacellerna, den vanligaste s.k. autoimmuna sjukdomen, så uppstår typ 1 diabetes (barndiabetes). De allra flesta som får typ 1 diabetes har drabbats av en sådan autoimmun reaktion, men det finns förmodligen några som drabbas av någon direkt skada, kanske efter ett våldsamt virusangrepp, som dödar betacellerna utan att autoimmunitet ingår.

Läs mer:
Därför blir barndiabetes vanligare
Den viktiga blodsockerbalansen – så fungerar den

Källa: Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare och ordförande vid Barndiabetesfonden

Därför blir diabetes hos barn allt vanligare

Varför barn får Typ 1 diabetes är en gåta! Även om mycket sötsaker, fetma, stillasittande, stress kan öka risken för typ 2 diabetes ( förr kallat åldersdiabetes)  så är  barn som får insulinberoende typ 1 diabetes  varken fetare, mindre fysiskt aktiva eller har ätit mer sötsaker än andra barn. Vilket barn som helst, även utan diabetes i släkten, kan när som helst få Typ1 diabetes! Ingen vet varför! 

Eftersom man inte vet vad som startar den autoimmuna processen som leder till att de insulinproducerande betacellerna dödas, så vet man inte varför typ 1 diabetes blir allt vanligare. Men det finns hypoteser. Virus är misstänkta, men man har inte kunnat identifiera något visst virus. Härtill misstänker man att den uttalade hygienen medför att immunförsvaret inte är fullt sysselsatt vilket kan öka risken för inbördeskrig.

Komjölk och även gluten misstänks kunna spela roll

Hygienen har också medfört att bakteriefloran i tarmen har förändrats, vilket kan påverka utmognaden av immunförsvaret. Likaså kan vissa virus ha blivit alltför sällsynta med försämrad immunitet i befolkningen, vilket skulle kunna medföra att virus blir farliga. Det finns också andra misstankar som rör tidig (första tre månaderna av livet) introduktion av komjölk, och även gluten misstänks kunna spela roll.

Mycket sötsaker, fetma, stillasittande, stress är faktorer som kan öka risken för typ 2 diabetes. I USA är på sina håll typ 2 diabetes hos barn väldigt vanligt, upp till 30-40 % av alla nyinsjuknade barn, medan i Sverige är typ 2 diabetes bland barn väldigt ovanligt, högst 1 % av alla nyinsjuknade barn. Barn som får typ 1 diabetes är varken fetare, mindre fysiskt aktiva eller har ätit mer sötsaker än andra barn. Däremot kan man inte utesluta att den förändrade livsstilen medför ett ökat insulinbehov, vilket skulle kunna leda till ökad presentation av s.k. antigen från betacellerna, vilket skulle kunna öka risken för inbördeskrig hos en individ som av andra skäl har ett instabilt immunförsvar.

Läs mer:

Den viktiga blodsockerbalansen – så fungerar den
Därför blir diabetes hos barn allt vanligare

Källa: Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare och ordförande vid Barndiabetesfonden

Barnadödligheten minskar i världen – positiv trend

Barnadödligheten fortsätter att minska. Men fortfarande är det 19 000 små barn som dör varje dag. Barnen dör av sjukdomar som enkelt hade kunnat förebyggas, som diarré och lunginflammation, visar en ny rapport från UNICEF.

1990 var det närmare 12 miljoner barn som årligen dog innan de hade hunnit fylla fem år. Enligt de nya siffrorna, som baseras på statistik från 2011, har antalet små barn som dör varje år sjunkit till 6,9 miljoner.

— Dessa barns liv hade kunnat räddas med hjälp av vaccin, näring och grundläggande sjukvård. Kunskapen och teknologin finns där. Utmaningen är att se till att alla barn får del av dem, säger UNICEFs högsta chef Anthony Lake.

Rapporten slår fast att arbetet för att minska barnadödligheten inte nödvändigtvis avgörs av om ett land är rikt eller fattigt. Låginkomstländer som exempelvis Bangladesh, Liberia och Rwanda har gjort dramatiska framsteg och lyckats få ner dödligheten med två tredjedelar mellan 1990 och 2011.

Går emot trenden

De afrikanska länderna söder om Sahara och länderna i Sydasien har allra högst barnadödlighet. Mer än 80 procent av alla dödsfall under 2011 inträffade där. I genomsnitt dör vart nionde barn i länderna söder om Sahara innan de har uppnått fem års ålder. Några länder går tvärs emot den positiva trenden med minskad barnadödlighet. Det gäller Kongo-Kinshasa, Tchad, Somalia, Mali, Kamerun och Burkina Faso där antalet dödsfall istället ökar.

Fem länder står ensamma för hälften av alla dödsfall bland barn under fem år: Indien, Nigeria, Kongo-Kinshasa, Pakistan och Kina. De vanligaste orsakerna till att små barn dör är lunginflammation, diarré, malaria samt komplikationer innan och i samband med förlossningen.

Stöd UNICEF´s arbete, besök deras hemsida HÄR 

Källa: Unicef.se

 

 

 

Ett av hundra barn föds med hjärtfel i Sverige

Det krävs fler barnhjärtläkare och mer pengar till forskning för att alla de barn som föds med hjärtfel ska kunna leva ett lika bra liv som andra barn. Det konstaterar Hjärt-Lungfonden i en ny rapport om villkoren för den svenska barnhjärtvården.

För få specialister.
I dag finns det endast 32 barnhjärtspecialister i hela landet. Dessa är fullt upptagna med att behandla barn och har svårt att få tid till forskning. Dessutom går många av dem snart i pension, samtidigt som endast sex nya specialister är under utbildning.

Vård kräver forskning.
Det är mycket viktigt att läkare har möjlighet att forska. Ju närmare vården forskningen bedrivs, desto snabbare kommer resultaten patienterna tillgodo. Utan forskning riskerar den svenska barnhjärtvården att hamna på efterkälken.

Behöver prioriteras.
Kontinuitet och långsiktighet i forskningsbidragen är viktigt, men forskningen kring barns hjärtan har hittills inte prioriterats vare sig av staten eller av landstingen. I dag är det till största delen allmänhetens bidrag till Hjärt-Lungfonden som finansierar forskningen kring barnhjärtan.

Fakta om barn med hjärtfel

Ett av hundra barn föds med hjärtfel i Sverige. Det innebär cirka 1 000 barn varje år.

Allt fler överlever.
På 1960-talet var överlevnaden bland hjärtebarnen cirka 60 procent. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än 95 procent.

Hjärtfelen är en gåta.
I dag vet inte forskarna varför vissa barn drabbas av hjärtfel och andra inte. Det behövs mer forskning kring vad som orsakar medfödda hjärtfel.

Växande grupp.
Tack vare att den ökade överlevnadsfrekvensen är antalet vuxna svenskar med medfödda hjärtfel i dag minst 25 000 personer. Det är en helt ny patientgrupp för vården, vars behov man vet mycket lite om.

Övergripande mål. Hjärt-Lungfondens mål är att inget barn ska behöva leva med ett oupptäckt hjärtfel.

Så stödjer man kampanjen:
– Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”barnhjärtan”
– Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/barnhjartan
– Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
– Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 50 kronor till forskningen
– Köp en hjärtepin för 40 kronor på utvalda försäljningsställen
– Starta en egen insamling på www.hjart-lungfonden.se/barnhjartan

Källa: Hjärt-Lungfonden
Foto: Martin Magntorn

Förkylning hos barn

Hösten är här och med den kommer även snoriga näsor och förkylning hos barn. Vi har frågat Apotekaren Andreas Macura från Medicinera.se kring hur du kan undvika att ditt barn blir smittat och hur du lindrar förkylningen.

En förkylning är en virusinfektion som ger symtom i de övre luftvägarna som är i näsan, bihålorna, munnen, halsen och öronen.

Hur kan man förhindra att ens barn blir smittat eller smittar andra?

– Det är svårt att undvika att ens barn får en förkylning. I bästa fall leker och umgås barnet med många andra barn – perfekta förhållanden för ett förkylningsvirus att slå till.

Regelbunden handtvätt med tvål och/eller handsprit samt en god kost i allmänhet ger barnet de bästa skydden mot att bli förkyld. När barnet trots allt blir förkylt är bästa tipset att stanna hemma och låta barnet vila för snabbare återhämtning. En eller ett par dagar utan feber kan sägas vara lagom innan man tar med barnet till förskola igen.

Kan man motverka förkylning genom att äta rätt kost och frukt?

– Ja, eftersom nyttig mat ger ett starkare immunförsvar lär man få färre och/eller kortare förkylningar jämfört med om man äter dåligt. C-vitamin har visats kunna ge viss effekt mot förkylningsbesvär om man får i sig tillräckliga mängder. Frukt som är rik på c-vitamin kan därför vara en god idé.

Smittar grönt snor mest och blir man förkyld av kyla?

Hur är det egentligen med grönt snor och kyla? Stämmer det att grönt snor smittar mest och att barn blir förkyld av kyla? Andreas Macura reder ut påståendena.

Grönt snor smittar mest

– Färgad, tjock snuva kan vara ett tecken på infektion av ett förkylningsvirus. Snuvan kan vara genomskinlig de första dagarna. Tunn, genomskinlig rinnsnuva kan även vara ett tecken på allergi, så man bör vara uppmärksam på andra eventuella besvär barnet har, t ex klåda. ”Grönt snor” är ett tecken på att det pågår en virusinfektion som kroppen håller på att bekämpa och då finns det givetvis en viss risk att smitta andra.

Man blir förkyld av kyla

– Nej, man blir förkyld av virusinfektionen. Kyla kan i viss mån öka risken för infektion eftersom våra luftvägar kyls ner en aning. Detta kan i sin tur leda till att immunförsvaret nedsätts och att vi då blir mer mottagliga för virusangrepp just i luftvägarna. Det är dock ingenting som uppstår av sig själv. Vistas man i instängda miljöer tillsammans med många andra människor (t ex dagis) så ökar risken för smitta.

En studie bland dagisbarn visade att barn som fick vara ute mer blev förkylda färre gånger under vinterhalvåret jämfört med barn som fick kortare raster. Troligtvis berodde det på att längre vistelse inomhus gjorde att barnen oftare smittade varandra.

Sjukdomsförloppet börjar något dygn efter att man blivit smittad, oftast mår man som sämst de följande dagarna efter det. En till två veckor senare brukar man börja känna sig frisk igen. Förkylningen går oftast över av sig själv men ibland kan man behöva lindra den med receptfria mediciner.

Så kan du lindra förkylningen

Feber och huvudvärk lindras enklast med mediciner som Alvedon, Panodil eller Reliv. Dessa mediciner är säkra att ge även till små barn så länge man ger det i doser anpassade för barnets kroppsvikt. Högst 2 dygns behandling.

Nästäppa och snuva kan lindras med hjälp av nässpray eller näsdroppar. Det finns flera sorter på apoteken så se till att använda rätt styrka när du ger medicin till ditt barn.

Får barnet besvär med hosta finns receptfria hostmediciner man kan ge. Man använder olika hostmediciner beroende på om det är slemhosta eller torr rethosta.

Vissa mediciner kan lindra förkylningstillståndet i allmänhet och snabba på återhämtandet. Extra tillskott av c-vitamin kan också hjälpa till att bli frisk igen.

Vanliga symtom vid förkylning

  • täppt i näsan
  • snorig
  • hosta
  • irritation i halsen
  • lindrig huvudvärk
  • ibland feber

Kontakta din vårdcentral om du misstänker att ditt barn har fått följdsjukdomar av förkylningen som öroninflammation eller bihåleinflammation. Kontakta även vården om hostan blir värre och febern stiger.

stats