Självstimulans – Mamma Malin berättar om Jaminas sjukdom

Publicerad 20 januari, 2014

Återkommande kramper och ständiga läkarbesök blev Jaminas start i livet. Nu vet man Jaminas tillstånd och hur det ska behandlas.

På Astrid Lindgrens Neuorlogmottagning låg Jamina med sladdar i sitt huvud för att man skulle kunna ställa en diagnos och ge en förklaring till det ständigt återkommande kramperna som hon hade.

Malin Grahn, Jaminas mamma, skriver i bloggen: ”Kommer hon överleva allt detta? Har hon en tumör? Har hon epilepsi? Hur ska jag och Leah gå vidare om lillasyster försvinner?”.

Malin var nästan helt inställd på att hon inte skulle få ha sin dotter hos sig för alltid. Att kramperna som ingen kunde ge svar på skulle innebära det värsta tänkbara för en förälder.

Nu berättar hon i bloggen om Jaminas framsteg, diagnosen ”Självstimulans” och hur de går vidare med dotterns sjukdom.
Läs Malins inlägg där hon berättar här: Oavsett vad så är du alltid min Jamina

BERÄTTA DU MED!
Har du också en ovanlig sjukdom att dela med dig av till andra föräldrar? Skriv till oss på Vimedbarn och berätta, [email protected], eller

Fallen av vinterkräksjukan ökar – så minskar du risken att smittas

Publicerad 13 december, 2013

50 fall anmälda senaste veckan men mörkertalet är stort. Alla fallen kommer inte till myndigheternas kännedom då de flesta stannar hemma när de är sjuka. Här får du tips och råd kring egenvård och hur ni håller er borta från smittan!

Vinterkräksjukan – Nu är den här!

Publicerad 29 oktober, 2013

Vinterkräksjukan är en mycket smittsam mag- och tarmsjukdom som orsakas av ett så kallat calicivirus. Till skillnad mot vanlig magsjuka kommer vinterkräksjukan mycket plötsligt med kräkningar och magont.

Vinterkräksjukan är mest aktuell mellan november och april, toppen är mellan januari och mars. Till Smittskyddsinstitutet har fallen av viruset Calici för den här säsongen nu börjat rapporteras in.

Symtom på vinterkräksjuka

Det är vanligt att vinterkräksjukan blandas ihop med vanlig magsjuka, det som skiljer dem åt är det plötsliga insjuknandet där symtomen är:

• hastiga kräkningar
• diarréer
• magont som pågår i ett till tre dygn
• andra symtom som kan komma i samband med ovan är feber, huvudvärk och muskelvärk.

Inkubationstiden är 12-48 timmar. Efter att man har haft vinterkräksjukan kan man ha ett kortvarigt skydd mot sjukdomen. Man kan bli sjuk flera gånger.

Så smittar vinterkräksjuka

Innan du går tillbaka till arbete eller ditt barn går tillbaka till förskolan bör du se till att ni är friska i två dygn.
Vid vinterkräksjuka ska man vara extra noggrann med hygienen och då framför allt handhygien. Vinterkräksjukan smittar på följande sätt:

• genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer
• via mat om hanterats av person som är eller håller på at bli sjuk
• genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats, till exempel bär och grönsaker
• genom vissa skaldjur som förvarats i vatten, till exempel ostron.

Så undviker du smittan

Se till att tvätta händerna ofta och noga, framför allt före måltider och efter toalettbesök, använd flytande tvål och pappershanddukar på offentliga platser eller till exempel förskolor. Undvik att äta av bufféer där många personer kommer i kontakt med maten och undvik att besöka magsjuka personer.

Undvik att smitta andra
Minska risken att du smittar andra genom att:
• tvätta händerna ofta och noga
• inte laga mat åt andra
• vara extra noggrann med din personliga hygien
• inte vara på platser där du kan riskera att smitta andra
• 48 timmar – stanna hemma från förskola, skola, arbete och andra aktiviteter minst två dygn efter att du blivit helt symtomfri. Förskolebarn bör alltid vara hemma minst två dygn innan de går tillbaka till förskolan då en person kan smitta en hel förskola.

Symtomfria familjemedlemmar som känner sig helt friska behöver inte stanna hemma från arbete, skola eller förskola. Det är dock viktigt att byta till rena kläder innan man går hemifrån och att gå hem direkt om man får symtom.

Egenvård vid vinterkräksjuka

Här är råd kring egenvård när du eller någon i familjen drabbats av vinterkräksjukan.
Egenvård vid vinterkräksjukan

Egenvård vid vinterkräksjukan

Publicerad 29 oktober, 2013

Vinterkräksjukan orsakas av ett calicivirus där insjuknandet sker mycket plötsligt. Här är råd kring egenvård när du eller någon i familjen drabbats av vinterkräksjukan.

Viktigt med vätska

Det är viktigt att återställa kroppens vätskebalans genom att dricka mycket. Kroppen tar upp vätskan bäst om du dricker små portioner med täta mellanrum. Om du har svårt att dricka kan du ta vatten teskedsvis. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka ofta så länge avföringen är lös.

Om du kräks mycket eller har mycket diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Du kan då dricka vätskeersättning för att ersätta det vatten och de salter som din kropp blivit av med. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda din egen. Ge inte egenblandad vätskeersättning till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns det risk för att salthalten blir för hög och att barnet tar skada.

När det gäller barn kan det ibland vara svårt att få i dem vätska över huvudtaget, så försök med det som fungerar. Håll barnet under uppsikt, håll koll på barnets allmäntillstånd och att det kissar.

Recept på vätskeersättning till vuxna

1 liter kokt och avsvalnat vatten
6 teskedar strösocker
0,5 tesked salt.

Blanda 1 liter kokt och avsvalnat vatten med 6 teskedar strösocker och 0,5 tesked salt.

Om du tycker att vätskeersättningen smakar illa kan du smaksätta med några droppar pressad citron eller 2 teskedar koncentrerad apelsinjuice.

Vätskeersättningen dricks sval eller rumstempererad. Den kan förvaras högst ett dygn i kylskåp.

Källa: Vårdguiden 2013-10-29

Håll ditt barn friskt i höst

Publicerad 26 september, 2013

Hösten är här och vi börjar umgås mer och mer inomhus, då kommer de första tecken på den förrädiska höstförkylningen och andra såkallade ”dagissjukdomar”. Man brukar räkna med att barn får 8 till 12 olika infektioner per år. Här är de vanligaste sjukdomarna under hösten.

Vattkoppor: Kan vara allt från enstaka till över hela kroppen. Större smittorisk än till exempel svinkoppor och det gäller att se till att barnet inte längre smittar innan de är tillbaka i skolan. Var noggrann med hygienen.

Svinkoppor: Behandla genom att tvätta rent såren och sterilisera området, i svåra fall beordras antibiotika. Viktigt att se till att tvätta sig ordentligt och byta örngott samt lakan ofta.

Snuva/förkylning/feber: Smittas via luften eller rörelse. Se till att dina barn har varit feberfria en dag och att de äter och dricker som vanligt. Är de bara lite täppta är det ingen som helst fara att de går tillbaka till skolan. Förebygg med handsprit och påpeka vikten av att inte nysa i handen, utan i näsduk eller armvecket.

Huvudlöss: Känns igen på klåda i hårbotten. Ska behandlas direkt med lusmedel, de ska kammas bort ur håret. Sprider sig via mänsklig kontakt. Fortsätt behandlingen dagligen i två veckor efter att lössen är borta för att minimera smittrisken.

Ögoninflammation: De första tecknen brukar vara att ögonen är svullna och man har kletigt gult i ögonvrån. Smittar lätt via personlig kontakt. Tvätta då ögonen med vatten och skulle det kvarstå, kan man behöva antibiotika. Använd separata handdukar och sköt handhygienen.

Öroninflammation: Kan komma vid en långdragen förkylning och orsaka stor smärta. Man är benägen att behandla väldigt unga barn, men hos äldre brukar man avvakta lite. Kan behandlas med antibiotika i värsta fall.

Maginfluensa: Kommer lite senare på året, mycket runt årsskiftet. Oftast är det i form av kräkningar eller diarré. Se då till att barnet, i den mån det går, har separat toalett hemma, använder handsprit och får i sig mycket vätska. Minst två dygn ska det ha gått sedan den senaste kräkningen innan man är tillbaka på förskolan/skolan.

Springmask: Man märker först av klåda i baken, som kan bli värre på natten. Köp maskmedel på apoteket och låt hela familjen behandlas när det är springmask. Då kan man gå tillbaka till förskolan. Var noggrann med handhygienen speciellt vid maten.

Källa: Vårdguiden

Höstsjukan

Publicerad 21 augusti, 2013

Nu när hösten närmar sig så blir sjukdomar bland barn allt vanligare, dels beror det på att vi spenderar mer tid inomhus och således kan barn lättare smitta varandra. Sedan finns det ju vissa sjukdomar som dyker upp på den här tiden av året, höstblåsor till exempel.

Coxsackievirus orsakar blåsor i munnen och ibland även på händer och fötter hos barn. Blåsorna kallas Höstblåsor och är ofarliga och går över på nästan en vecka. Viruset sprids via barnets mun och svalg, näsa och ibland via avföring. När barnet fått Höstblåsor en gång är det oftast immun mot sjukdomen och kommer därför inte få den igen.

Barnet kan uppleva feber och blåsorna uppkommer oftast i mun och svalg men kan även uppkomma runt barnets mun. Blåsor kan också uppkomma på barnets händer och fötter och därav namnet Hand-fot-munsjukan . Ibland kan även blåsorna uppkomma på barnets rumpa.

Smitta och egenvård

Coxsackievirus är ett mycket smittsamt virus och är svårt att undvika. Barnet blir lätt smittat när det kommer i kontakt med andra barn som har Höstblåsor. Viruset sprids via mun och svalg, näsa och ibland via avföring. Efter att ditt barn en gång har haft smittan är det immun mot viruset.

Höstblåsor försvinner av sig själv efter en vecka och det krävs ingen behandling av barnets blåsor men för att undvika smitta bör det stanna hemma från förskola eller skola medan blåsorna är kvar.

Blåsorna kan svida och därför kan det vara svårt för vissa barn att äta. För att underlätta för ditt barn att äta kan du ge flytande föda som ljummen eller kall soppa, filmjölk, yoghurt eller glass.

En del barn kan få mycket ont och svåra besvär som behöver lindras med smärtstillande medicin och febernedsättande medicin. Kontakta din husläkare vid behov för råd om medicinering.

Den viktiga blodsockerbalansen – så fungerar den

Publicerad 13 augusti, 2013

Friska har nästan alltid en blodsockernivå på 3-7 mmol/l och där bör blodsockernivån oftast ligga även för den som har diabetes. Om blodsockernivån sjunker hos en person med diabetes ger det obehagliga symtom.

Lågt blodsocker, hypoglykemi

Om insulindosen råkar bli alltför hög, eller ex. en måltid blivit för liten, så blir sockerkoncentrationen i blodet för låg. Det skulle leda till energibrist i hjärnan, som blir ”rädd” och med stress-signaler (hormoner och nervsignaler) beordrar produktion av socker. Detta leder till s.k. känning d.v.s. obehagliga symtom med darrighet, hungerkänslor, irritation, blekhet, svettningar, hjärtklappning, svårt att tänka klart. Skulle sockerkoncentrationen gå ner för lågt kan det leda till kramper och medvetslöshet, s.k. insulinchock.

Högt blodsocker, hyperglykemi

Om däremot patienten fått alldeles för lite insulin kan det leda till syrabildning och diabeteskoma.

Allvarliga komplikationer hotar på sikt

Om blodsockerkoncentrationen ofta är för hög så skadar det blodkärl och nerver. Detta kan leda till mycket allvarliga komplikationer på sikt ex. att njurarna slutar att fungera (njurinsufficiens), att näthinnan skadas vilket i värsta fall kan ge blindhet, att kranskärlen i hjärtat blir för trånga, vilket kan ge hjärtinfarkt, eller att nervernas funktion avtar med nedsatt känsel och ev. smärtor som följd. Diabetes är en farlig sjukdom som således fortfarande leder till allvarliga komplikationer och ibland till att patienter dör redan i ung vuxen ålder.

Läs mer:
Därför blir barndiabetes vanligare
Så uppstår diabetes hos barn

Källa: Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare och ordförande vid Barndiabetesfonden

Astma bland barn ökar

Publicerad 14 maj, 2013

Astma är en inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av slembildning och att musklerna som omsluter luftrören drar ihop sig och försvårar andningen. Kontakta vården om barnet har en täppthet i bröstet, tung andhämtning och pipande andning eller långvarig hosta.

Forskare har konstaterat att ökningen har att göra med exponeringar, alltså vad barnen utsätts för. Ökningen av astma och allergier är störst bland barn till föräldrar med låg utbildning. Bland högutbildade finns nästan ingen ökning alls. Passiv rökning, luftföroreningar och fuktproblem i boendemiljön är miljöfaktorer som påverkar risken för att utveckla astma

Astmasymtom

Astman yttrar sig i tung andhämtning, pipande andning, hosta, segt slem och en känsla av täppthet i bröstet. Symtomen kan vara svåra att skilja från luftrörskatarr och långvariga förkylningar.

Om läkaren misstänker astma görs en noggrann utredning av barnet. I utredningen tar man hänsyn till barnets miljö, till exempel om någon i familjen röker. Man kollar också om barnet verkar vara allergiskt mot något husdjur eller annat. Ofta görs allergitester. Rökningen har generellt minskat i samhället, men inte i gruppen lågutbildade. Men även pälsdjur och andra faktorer påverkar.

Vård av astma

Du bör kontakta vårdcentralen om barnet fått hosta och/eller pip i bröstet vid ansträngning eller i kontakt med vanliga allergiframkallande ämnen som pälsdjur och pollen. Kontakta även vårdcentralen om ditt barn har långvarig hosta, det vill säga mer än fyra veckor.

Mot astma finns många effektiva mediciner som både är symtomdämpande och förebyggande. De symtomdämpande medicinerna löser upp kramperna i luftrörens muskulatur. De förebyggande medicinerna dämpar den bakomliggande inflammationen och känsligheten.

De sex vanligaste barnsjukdomarna

Publicerad 28 mars, 2013

Kikhosta

Symtom: Ger långvariga hostanfall som följs av en kippande andning. Kan även leda till kräkningar. Hostanfallen kommer oftast nattetid.

Behandling: Endast symtomlindrande. Frisk luft är viktigt och små, täta mål mat är bättre än få stora på grund av risken för kräkningar.

Smittorisk: Smittar särskilt den första veckan då patienten fortfarande är förkyld. Smittan minskar sedan de kommande fem till sju veckorna. Man bör undvika all kontakt med barn under ett år. Inkubationstiden är 10-14 dagar.

Röda hund

Symtom: Röda prickar på kinderna som ofta smälter ihop. Kan förekomma både på kinder, näsa, armar, lår och rumpa. Kan hålla på i upp till två veckor, ger sällan feber. Drabbar särskilt barn från fyra till tolv år.

Behandling: Ingen, den går över av sig själv.

Smittorisk: Gravida bör undvika att komma i kontakt med barn som har röda hund eftersom sjukdomen kan framkalla en oönskad abort och fosterskador i tidig graviditet. Kontakta läkare om du är gravid och ditt barn har drabbats av röda hund. Inkubationstiden är ett par veckor.

Tredagarsfeber

Symtom: Hög feber i tre dagar och därefter ljusröda utslag över hela kroppen när febern försvinner. Drabbar oftast barn under tre år.

Behandling: Klä av barnet, så att det inte blir för varmt, och kom ihåg att ge det mycket vätska, så att det inte får vätskebrist eller till och med blir intorkat och kanske måste läggas in på sjukhus.

Smittorisk: Hela sjukdomsperioden och två till tre dagar efter. Undvik kontakt med andra barn under tre års ålder under denna period. Inkubationstiden är 10-15 dagar.

Hand-fot-mun-sjukdom

Symtom: Många små blåsor, särskilt i munnen, på fötter och på händer. Kan ge måttlig feber i några dagar.

Behandling: Som vid alla febersjukdomar är det viktigt att barnet får i sig mycket vätska. Det kan också vara en fördel att mosa maten så att den blir lättare att äta när barnet har ont i munnen av blåsorna.

Smittorisk: Sjukdomen smittar så länge det finns blåsor. Inkubationstiden är två till tre dagar.

Scharlakansfeber

Symtom: Måttlig till medelhög feber, ont i halsen och utslag som ofta finns i armhålorna eller i ljumsken. Huden kan ibland fjälla och det förekommer att barnet har sträv tunga med ljusröda prickar.

Behandling: Läkaren ordinerar ofta antibiotika. Det är viktigt att man håller barnet hemma och undviker kontakt med andra barn.

Smittorisk: De första dagarna, men efter tre dagars behandling med antibiotika är smittorisken i stort sett obefintlig. Inkubationstiden är tre till åtta dagar.

Vattkoppor

Symtom: Kliande, röda blåsor över hela kroppen.

Behandling: Endast symtomlindrande. En dusch kan lindra klådan, men bad i badkar bör undvikas eftersom detta kan sprida smittan.

Smittorisk: Sjukdomen smittar redan innan den visar sig och kan fortsätta smitta tills den sista blåsan har torkat in och skorpan har fallit av. Barnen bör hållas hemma tills alla skorpor har fallit av och såren inte längre vätskar sig. Inkubationstiden är upp till två veckor.

Spädbarn botades från HIV

Publicerad 4 mars, 2013

I morgonens nyheter kunde man läsa om ett läkarteam i USA som lyckats bota ett spädbarn s HIV-infektion. Bara 30 timmar gammal fick det lilla spädbarnet ta emot en blandning av tre olika mediciner, detta var 2010.

Nu har det gått närmare tre och ett halvt år sedan barnet fick sin första dos av medicinen och har sedan ca 12 månader bak inte tagit några fler mediciner då barnet efter bara 2,5 år var symptomfritt. Detta ses såklart som ett enormt genombrott för botandet av HIV-smittade barn av läkare världen över.

När flickan föddes i juli 2010 hade läkarna precis funnit att hennes mor var HIV-positiv. Modern hade då inte blivit behandlad med några mediciner och läkarna visste därför att risken var stor att barnet bar på smittan, och tester som gjordes inom de första två dygnen bekräftade att flickan var infekterad.

Hennes immunsystem reagerade dock omedelbart på behandlingen, och mängden av viruspartiklar minskade successivt ända tills läkarna 29 dagar efter hennes födelse kunde konstatera att viruset verkade ha försvunnit helt från hennes blod. Hon fick sedan behandling i 18 månader. Efter ytterligare 10 månader testades hennes blod på nytt och när läkarna inte heller då fann några spår av hiv.

Vimedbarn lyfter hatten för vetenskapen och håller tummarna för att detta är något som läkarna kommer att kunna vidareutveckla.

Kategori: Barnsjukdomar