Hälsa & Kost | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Självstimulans – Mamma Malin berättar om Jaminas sjukdom

Återkommande kramper och ständiga läkarbesök blev Jaminas start i livet. Nu vet man Jaminas tillstånd och hur det ska behandlas.

På Astrid Lindgrens Neuorlogmottagning låg Jamina med sladdar i sitt huvud för att man skulle kunna ställa en diagnos och ge en förklaring till det ständigt återkommande kramperna som hon hade.

Malin Grahn, Jaminas mamma, skriver i bloggen: ”Kommer hon överleva allt detta? Har hon en tumör? Har hon epilepsi? Hur ska jag och Leah gå vidare om lillasyster försvinner?”.

Malin var nästan helt inställd på att hon inte skulle få ha sin dotter hos sig för alltid. Att kramperna som ingen kunde ge svar på skulle innebära det värsta tänkbara för en förälder.

Nu berättar hon i bloggen om Jaminas framsteg, diagnosen ”Självstimulans” och hur de går vidare med dotterns sjukdom.
Läs Malins inlägg där hon berättar här: Oavsett vad så är du alltid min Jamina

BERÄTTA DU MED!
Har du också en ovanlig sjukdom att dela med dig av till andra föräldrar? Skriv till oss på Vimedbarn och berätta, [email protected], eller

Så skyddar du ditt barn mot solen

Barnens hud är mycket känsligare än vuxnas – den är tunnare och blir därför lättare bränd. Barn, oavsett ålder, bör vara i skuggan eller inomhus mitt på dagen när solen är som starkast (kl 11-15). Barn under ett år har nästan inget skydd alls mot solens strålar och ska helst inte utsättas för direkt solljus.  

För barn under 1 år bör man alltid i första hand ha kläder som solskydd och alltid vistas i skugga. Är det oundvikligt att de får sol på sig, ska man använda solskyddskräm med hög solskyddsfaktor.

Barn under ett år:

Bör ej vistas i direkt solljus

Bör skyddas med kläder och vistas i skuggan av stort lövträd eller stort parasoll

Barn under sex månader:

Ska alltid vistas i skugga av stort lövträd eller stort parasoll

Ska alltid skyddas mot solen med solhattar och kläder – solen tar även i skuggan

Ska vara inomhus när solen är som starkast mellan klockan 11 och 15

Barn över sex månader:

Ska inte vistas i direkt solljus

Ska alltid ha skyddande kläder

Ska smörjas på utsatta områden som fötter, handryggar, kinder, öron etc med solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor (spf 30-50+)

Barn över ett år:

Det är mycket viktigt att undvika akuta smärtsamma brännskador

Undvik direkt solljus mitt på dagen (kl 11.00-15.00), ger minskad UV-dos med 50%

Skugga från ett större lövträd ger bra skydd (motsvarande faktor 15)

Låt barnet gärna leka inomhus mitt på dagen och ät lunch inne

Vistas på stranden på förmiddagen och senare på eftermiddagen

Luftiga kläder (ej glest vävda), stor T-shirt, långa shorts är bra som solskydd

Solhatt eller keps bör användas, gärna solglasögon om barnet accepterar detta

Låt barnet behålla T-shirten på vid bad (vattnet släpper igenom UV-ljuset) och vid lek på stranden

Källa: Apoteket

Astma bland barn ökar

Astma är en inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av slembildning och att musklerna som omsluter luftrören drar ihop sig och försvårar andningen. Kontakta vården om barnet har en täppthet i bröstet, tung andhämtning och pipande andning eller långvarig hosta.

Forskare har konstaterat att ökningen har att göra med exponeringar, alltså vad barnen utsätts för. Ökningen av astma och allergier är störst bland barn till föräldrar med låg utbildning. Bland högutbildade finns nästan ingen ökning alls. Passiv rökning, luftföroreningar och fuktproblem i boendemiljön är miljöfaktorer som påverkar risken för att utveckla astma

Astmasymtom

Astman yttrar sig i tung andhämtning, pipande andning, hosta, segt slem och en känsla av täppthet i bröstet. Symtomen kan vara svåra att skilja från luftrörskatarr och långvariga förkylningar.

Om läkaren misstänker astma görs en noggrann utredning av barnet. I utredningen tar man hänsyn till barnets miljö, till exempel om någon i familjen röker. Man kollar också om barnet verkar vara allergiskt mot något husdjur eller annat. Ofta görs allergitester. Rökningen har generellt minskat i samhället, men inte i gruppen lågutbildade. Men även pälsdjur och andra faktorer påverkar.

Vård av astma

Du bör kontakta vårdcentralen om barnet fått hosta och/eller pip i bröstet vid ansträngning eller i kontakt med vanliga allergiframkallande ämnen som pälsdjur och pollen. Kontakta även vårdcentralen om ditt barn har långvarig hosta, det vill säga mer än fyra veckor.

Mot astma finns många effektiva mediciner som både är symtomdämpande och förebyggande. De symtomdämpande medicinerna löser upp kramperna i luftrörens muskulatur. De förebyggande medicinerna dämpar den bakomliggande inflammationen och känsligheten.

Ditt barn och pollen

Idag lider var tionde barn i skolåldern och två av tio småbarn av allergisk astma, de senaste decennierna har allergi hos barn och unga ökat.

I dag finns behandlingar som oftast leder till att besvären minskar, men problemet för många föräldrar är att hitta rätt behandling för sitt barn. Om besvären är små räcker det ofta att undvika allergen man inte tål. Vissa allergener är enkla att undvika, som till exempel livsmedel och djur. Andra, som pollen från björk och gräs, är förstås svårare.

Även om korsreaktioner är vanliga så är pollenallergi säsongsbunden. För många är det dock en klen tröst eftersom sommarhalvåret med pollensäsongen är en jobbig tid. Försämrade skolresultat, dålig sömn och allmän trötthet är pollenallergins riktigt negativa sidor. Att inte kunna njuta av sommarlovet är en annan.

Medicin

Om man inte kan undvika ett allergen eller om symtomen är besvärliga behöver man medicinering. Det finns många olika typer av symtomatiska läkemedel, till exempel antihistaminer. Symtomatiska läkemedel ger bara lokal symtomlindring, därför måste många ta flera olika mediciner för att lindra alla sina symtom. För en pollenallergiker är det inte ovanligt att ha ett preparat för kliande ögon, ett annat för rinnande näsa och ett tredje för kliande hals.

Många barn har så pass besvärande pollenallergi att symtomatiska läkemedel inte har tillräcklig effekt. För dem finns allergivaccination, den enda behandlingen som både angriper orsaken till allergin och lindrar symtomen. En allergivaccination kan ges både som injektioner med sprutor och som tabletter. Vaccination ges till barn från 5 år.

Källa: pollenkoll.se

Därför bör du ge ditt barn tillskott av D-vitamin

Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka rakit, ”engelska sjukan”, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett. Allvarlig brist på D-vitamin kan orsaka kramper. Detta är mycket ovanligt i Sverige. Nyare forskning tyder också på att D-vitamin har betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar.

Däremot så ska man för den sakens skull inte överdosera intaget av D-vitamin. Stora mängder D-vitamin är giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Man kan inte få i sig farliga mängder D-vitamin enbart via maten, men om man äter flera olika kosttillskott som innehåller D-vitamin kan man få för mycket.

Livsmedelsverket rekommenderar alla barn under 2 år att ta tillskott med 10 mikrogram per dag i form av D-droppar. Vissa barn behöver fortsätta med D-droppar även efter 2 år. Det gäller barn som har mörk hudfärg, barn som inte vistas utomhus, barn som inte får berikade produkter och barn som inte äter fisk. Hur länge de behöver fortsätta med D-dropparna varierar, men ett generellt råd är att fortsätta åtminstone upp i femårsåldern.

Även vuxna kan ta D-vitamin

Gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel eller som bär heltäckande klädsel rekommenderas tillskott efter samtal med barnmorska. Äldre som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott med 10 mikrogram D-vitamin per dag.

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin och för att kunna blanda det i mjölk löses det först i majsolja. I 1 liter mjölk används 0,01 milliliter D-vitaminlösning, vilket motsvarar 0,45 mikrogram vitamin D per 100 gram mjölk. Man får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden när man är ute i solen. Under sommarhalvåret är solbestrålning den viktigaste källan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.

Så se nu till att lapa riktigt mycket sol i sommar.

Så slipper du bli magsjuk av julbordet

Under julen ökar risken för matförgiftning och maginfektioner. God handhygien och god kunskap om hur man hanterar maten minimerar risken, men det är också viktigt att den som känner sig magsjuk låter bli matlagning och stannar hemma från julbordet.

Årligen rapporteras många magsjukeutbrott till Smittskyddsinstitutet och kring jul ökar julborden risken att smittas. Störst är risken vid restaurangbesök och förtäring av cateringmat, men man kan även smittas av hemlagad mat från det egna julbordet.

Vinterkräksjuka vanlig smittkälla

Vid livsmedelsburen smitta förblir ofta orsaken till det enskilda utbrottet okänd. Men, av stora studier vet man att bakterier, bakteriegifter (toxiner) och norovirus, som orsakar vinterkräksjukan, är de vanligaste orsakerna till magsjukeutbrott.

När smittvägen är känd är det som regel en infekterad person som förorenat matvarorna vid hanteringen. Inkubationstiden för vinterkräksjuka är 12-48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber.

Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller i kräkningarna. Norovirus överlever på matvaror som inte värmts upp ordentligt och blir extra smittsamt där genom att maten hamnar direkt i magen där viruset sedan förökas.

Tips för hur du undviker magsjuka och inte smittar andra

  • Om du blivit magsjuk och arbetar med mat bör du stanna hemma en eller ett par dagar extra efter tillfrisknandet. Om du har tillfrisknat snabbt efter vinterkräksjuka, tänkt på att du fortfarande riskerar att smitta övriga gäster.
  • Tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök och före hantering av mat. Använd gärna handsprit som ett komplement.
  • Var noggrann med maten till ditt eget julbord. Förvara den på rätt sätt och ta inte fram mer mat än vad som går åt. Se till att maten hålls tillräckligt nedkyld respektive uppvärmd.
  • Barn kan återgå till barnomsorgen när de ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré under två dygn. Även friska barn kan vara smittbärare och därför vore det bra om man även kan hålla symtomfria syskon hemma under samma period.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Språkstörning enligt WHO

”Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillståndet kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar eller miljöfaktorer.”

Ett barn med språksvårigheter kan ha svårt med formen eller innehållet eller användningen. Ofta är det en kombination av alla dessa delar. I en van miljö där barnet känner sig tryggt och det inte ställs för höga krav kan svårigheterna te sig mycket lättare än i en mer belastande situation.

Barn med språksvårigheter kan förutom de språkliga svårigheterna ha andra svårigheter som ett komplement till, eller en följd av språkproblematiken.

Det kan exempelvis röra sig om:

  • Fin- och/eller grovmotoriska svårigheter samt munmotoriska svårigheter.
  • Att tolka och analysera det som hörs, syns eller känns. Känslighet för ljud.
  • Korttidsminnet/arbetsminnet kan vara begränsat. Barnet kan då uppfattas som att det inte lyssnar eller glömmer saker.
  • Bristande fantasi och bristande samspel i lek. Barnet kan ägna sig åt bredvidlek långt efter att andra barn slutat med detta.
  • Svårigheter med eller ovilja till att rita. Det kan synas som enkla och detaljfattiga teckningar.
  • Svårigheter med koncentration och uthållighet.
  • Svårigheter med att se sammanhang och förstå abstrakta begrepp och metaforer som t ex ”gå som katten runt het gröt”.
  • Barnet kanske inte agerar som förväntat utifrån sin ålder. Det kan vara utåtagerande, ha svårigheter med impulskontroll, ha svårt med övergången från en aktivitet till en annan.
  • En del barn får läs- och skrivsvårigheter som en följd av brister i den språkliga förmågan.

Källa: Maria Tsangaris, barnlogoped

Denty – ny hygienisk och tandvänlig napp

Denty är en mer tandvänlig och hygienisk napp än de övriga napparna som finns på marknaden. Dentys ergonomiska design baseras på över 30 års erfarenhet från svensk barntandvård och är lämplig för alla barn i nappålder.

Nappen kommer från svenska företaget Mydenty, som drivs av Monica och Anders Landberg tillsammans med Jonas Ahnmé och baseras på en ursprungsidé av tandläkare Åke Espmar.

– Som föräldrar föll vi direkt för Åkes förslag på hur en bra barnnapp borde se ut. En napp med en mjuk och solid sugdel som genom att den är så tunn även är skonsam för ditt barn. Och genom att sugdelen är bred fördelas trycket jämnt på framtänderna, vilket minskar risken för öppet bett och behovet av tandreglering senare i livet, säger Monica Landberg, VD och medgrundare.

Dentys hygieniska utformning

Denty-nappen är även mer hygienisk än existerande nappar, då sugdel och sköld är gjutna i ett stycke utan skarvar, vilket försvårar för bakterier att samlas. Traditionellt har napparnas olika delar tillverkats separat och sedan monterats ihop, vilket medför skarvar som skapar bakteriefickor.

– Napparna är gjorda med tvåkomponents formsprutning. Fördelarna med denna produktionsteknik är att vi får mer hygieniska nappar, samtidigt som vi kunnat formge dem så att sköld och sugdel bättre harmonierar med varandra. Resultatet är nappar med mjuka, enkla former som är lätta att rengöra, berättar Jonas Ahnmé, Design Manager

– Denty Futuras sugdel är utformad så att tungan ligger kvar mitt i munnen med samma tryck mot både överkäkens och underkäkens kindtänder. Detta är ett extra stöd när man vill undvika korsbett. Vi rekommenderar föräldrar att börja med Denty Genuin för att sedan gå över till Futura när barnet är äldre och har fått tänder, förklarar Anders Landberg, vice VD och medgrundare.

Besök Denty här: Denty.se

stats