Kost för barn | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Svårt att bajsa = katrinplommonpuré hur mycket?

Har din bebis magknip kan det bero på att har förstoppning, eller är hård i magen. Förstoppning och trög mage går som tur är att råda bot på genom flera enkla husmorsknep. Ett av dem är katrinplommonpuré som finns att köpa i barnmatshyllan i mataffären. Hur mycket ska man ge för att det ska ge lagom effekt för ett litet barn? Frågan diskuterades flitigt bland föräldrarna i Vimedbarn.se’s forum. Har ditt barn varit hård i magen? Hur gjorde ni då, hjälpte katrinplommonpuré för er? Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet här nedanför!

Kom ihåg att det alltid är viktigt att kontakta BVC för att få råd när det kommer till små barn och deras hälsa. Oftast är det som hjälper allra bäst ett råd från en expert som känner till just ditt barns historia och kan ta hänsyn till hur hen reagerat på liknande behandlingar innan. Om du inte får kontakt med BVC går det bra att ringa till sjukvårdsupplysningen som också kan svara på frågor om barn. Även de flesta vårdcentralsappar kan svara på frågor kring barns hälsa helt gratis.

Har du en liten bebis där hemma som är hård i magen? Då kanske dessa artiklar på LOPPI.se och Vimedbarn.se kan vara intressanta att läsa vidare i:

Vimedbarns testpanel i samarbete med Semper

Under fyra veckor testar tio mammor och bebisar Sempers nya gröt som nu är fri från palmolja och istället innehåller god grädde. Så här tycker bebisarna om gröten!

Tävling!

Under april månad tävlar Semper ut två stycken gåvagnar från Brio fyllda av Sempers nya goda gröt!

Läs mer om hur du tävlar på Sempers sida Stark av gröt! På sidan Stark av gröt hittar du även mer om varför gröt är så bra för dig och ditt barn!

Så här tycker mammorna och deras bebisar om gröten

Sofia med dottern Ellie:
”Ellie har ju ätit gröt till frukost varje morgon sen hon var 5 månader och hon älskar det bara mer och mer! Dessa nya smaker som kommit nu är supergoda och inte ens jag kan låta bli att smaka lite då och då emellanåt.”

Jessica med dottern Kiara:
”Vi började att ge Kiara gröt på morgnarna när hon blev 4 månader gammal, som jag nämnt tidigare så älskar hon gröt så det ska bli sjukt roligt och intressant att se vad hon tycker om den här gröten. Jag tror det blir succé! Vilken unge gillar inte en god, gräddig gröt!”

Isabella med sonen Claudio:
”De är ju inget nytt att Claudio´s favorit mål på dagen är frukosten som 10 utav 10 gånger består utav en härlig portion gröt. De nya i Sempers gröt är att de bytt ut palmoljan mot grädde, vilket självklart gör de enkelt för oss att välja Semper i stället för något annat.”

Jessica med dottern Molly:
”Favoriten just nu är Sempers Banangröt, men det ska bli spännande att få testa några andra för att se vad hon tycker om dom, kanske hittar vi en ny favorit nu?”

 

[youtube width=”480″ height=”270″]http://youtu.be/ycfrfNhC4So[/youtube]

Matilda med dottern Embla:
”Den största (och bästa) förändringen är att det nu är grädde i gröten istället för palmolja. Vilken unge gillar inte en god och gräddig gröt? Embla älskar den!”

 

Emelina med dottern Leia:
”Vi är så förväntansfulla och tycker att det ska bli så himla roligt att testa dessa nya produkter!”

 

Linda med sonen Noah:
”Idag testade Noah Sempers nya fullkornsgröt med frukt från 1år. Alla mina barn har gillat Sempers gröt, och nu är de ännu bättre eftersom de innehåller grädde och solrosolja istället för palmolja. Tummen upp!”

 

Paula med dottern Molly:
”Grötstunden är lite helig här hemma hos oss likaväl som vällingstunden. Så fort jag sätter på vattenkokaren så kommer Molly springandes till köket för att hon vet att det antingen är gröt eller välling som kommer att serveras.”

Jennifer med sonen Lucas:
”Lucas har ätit gröt sen han var 4 månader. Vi började med att ge honom gröt på kvällen för att mjölken inte mättade på natten längre. Då det fungerade så bra har det blivit en rutin i vår vardag, runt 18:30 ger vi kvällsgröten. Han är så ivrig när han ser grötskålen.”

Queenie med dottern Isabella:
”Nu ger jag Isabella 1.5-2 portioner varje morgon och hon vill oftast ha mer än vad hennes mage orkar. Som förälder vill man gärna veta vad mitt barn stoppar i sig och efter Semper eventet som vi var på i början av februari har jag nu mer koll på vad Sempers gröt innehåller.”

Artikeln är publicerad i ett samarbete med Semper.

 

Pimpa gröten – 6 grötiga tips

Älskar ditt barn gröt? Här ger Semper dig tipsen kring hur du kan pimpa gröten så den blir ännu godare! Du får också veta varför gröt är så nyttigt och bra för ditt barn.

Gröt är ett nyttigt och näringsrikt mål för alla som växer och är aktiva. Gröten innehåller en bra balans av kolhydrater, proteiner och fett och en portion innehåller ungefär en femtedel av barnets dagsbehov.

I Norden rekommenderas industritillverkad gröt till små barn eftersom den innehåller extra vitaminer och mineraler. Lagar du egen gröt bör du se till att barnet får i sig järn på annat sätt.

Här tipsar vi om hur du för gröten festligare för variation både för stora och små. Om du väljer att addera frukt och grönt – välj gärna ekologiska alternativ. Om du tillsätter färdiga burkar – ingen fara – råvarorna i all barnmat innehåller, till skillnad från många andra färska och frysta råvaror, väldigt låga nivåer av till exempel bekämpningsmedel.

Vill du dela med dig av din grötstund? Tävla under hela april på semperbarnmat.se.

6 grötiga tips

Fruktig gröt
Toppa gröten med lite rivet äpple eller en fruktpuré på burk som inte innehåller socker.

 

 

Grön gröt
Det går även bra att variera gröten med grönsaker. Blanda ner lite morotspuré i den färdiga gröten eller tillsätt riven morot när du kokar den.

 

 

Grötplättar med banan
Blanda vatten och grötpulver till en portion. Mixa eller mosa ner en hel banan. Om smeten är lös kan det behövas lite extra grötpulver. Värm en teflonpanna med lite rapsolja och klicka i smeten. Stek på medelvärme tills plättarna håller ihop och vänd dem sedan. Det tar lite tid men är värt väntan. Servera med fruktpuré eller ekologiska bär.

 

 

Regnbågsgröt
Varva gröten med frukt- och bärpuré för ett festligare mellanmål.

 

 

Gröt för lilla magen
För barn som lätt blir förstoppade kan man lägga lite katrinplommonpuré på toppen av gröten. Det kan hjälpa mot tröga magar. Blåbärspuré har motsatt effekt och kan hjälpa de barn som lätt blir lösa i magen.

 

 

Tips! Mellanmål i farten

Grötpulvret kan mycket väl blandas med kallt vatten om man är på språng och inte har möjlighet att värma. Ta med kallt vatten i en flaska eller termos och en portion pulver i en burk. Snabbt och enkelt.

Läs mer om gröt och barnmat på semperbarnmat.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikeln är publicerad i samarbete med Semper.

Skolmaten – tar kommunerna sitt ansvar?

Kommunerna tar inte sitt ansvar fullt ut när det gäller att garantera näringsriktigheten i skolmåltiderna. Skolinspektionen har granskat en tredjedel av landets kommuner och mer än hälften av dem har inte tillräckliga rutiner och system för att säkerställa att eleverna erbjuds näringsriktiga skolmåltider. Även några fristående skolor har granskats. Också där brister rutinerna i många fall.

Skollagen ställer krav på att skolmaten är näringsriktig. Det är huvudmannen, alltså den som driver en skola, som har ansvar för att kontrollera att skolmaten lever upp till skollagens krav på näringsriktiga skolmåltider. För kommunala skolor är huvudmannen kommunen, för fristående skolor är huvudmannen det företag eller organisation som driver skolan. Denna tillsyn har syftat till att kontrollera att huvudmannen har ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att elever i grundskolan och grundsärskolan får näringsriktiga skolmåltider. I tillsynen har inte ingått att kontrollera näringsinnehållet i den mat som serveras i skolorna.

Skolinspektionen kan konstatera att huvudmännen ofta har delegerat ansvaret för skolmåltiderna till en anställd, ofta en kostchef, utan att efterfråga resultat på uppföljningar av näringsriktigheten i de skolmåltider som har erbjudits ute på de olika skolorna.

Vilka krav tycker du som förälder att man kan ställa på kommunen gällande ditt barns måltider i skolan och på dagis?

Källa: Skolinspektionen

Därför bör du ge ditt barn tillskott av D-vitamin

Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka rakit, ”engelska sjukan”, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett. Allvarlig brist på D-vitamin kan orsaka kramper. Detta är mycket ovanligt i Sverige. Nyare forskning tyder också på att D-vitamin har betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar.

Däremot så ska man för den sakens skull inte överdosera intaget av D-vitamin. Stora mängder D-vitamin är giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Man kan inte få i sig farliga mängder D-vitamin enbart via maten, men om man äter flera olika kosttillskott som innehåller D-vitamin kan man få för mycket.

Livsmedelsverket rekommenderar alla barn under 2 år att ta tillskott med 10 mikrogram per dag i form av D-droppar. Vissa barn behöver fortsätta med D-droppar även efter 2 år. Det gäller barn som har mörk hudfärg, barn som inte vistas utomhus, barn som inte får berikade produkter och barn som inte äter fisk. Hur länge de behöver fortsätta med D-dropparna varierar, men ett generellt råd är att fortsätta åtminstone upp i femårsåldern.

Även vuxna kan ta D-vitamin

Gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel eller som bär heltäckande klädsel rekommenderas tillskott efter samtal med barnmorska. Äldre som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott med 10 mikrogram D-vitamin per dag.

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin och för att kunna blanda det i mjölk löses det först i majsolja. I 1 liter mjölk används 0,01 milliliter D-vitaminlösning, vilket motsvarar 0,45 mikrogram vitamin D per 100 gram mjölk. Man får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden när man är ute i solen. Under sommarhalvåret är solbestrålning den viktigaste källan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.

Så se nu till att lapa riktigt mycket sol i sommar.

Barnfetma ökar i Sverige

Fetma hos barn är ett problem som har ökat kraftigt i Sverige under de senaste decennierna. Ofta börjar barnfetma mellan tre och sju års ålder. Ett barn som är överviktigt får svårt att röra sig, blir trött och kan dessutom utveckla andra sjukdomar som är kopplade till övervikt. Blunda inte för barnets övervikt.

Förutom information och kunskap om hur kroppen fungerar behöver föräldrar konkreta tips om hur man kan gå tillväga för att förebygga övervikt eller hjälpa barnet att återfå sin normala vikt. I första hand är det vanor och rutiner hemma man måste fokusera på eftersom dessa har en direkt inverkan på barnets välmående. Om du ser att ditt barn går upp i vikt behöver du bryta med vanor som bidrar till det. Sätt upp nya rutiner och acceptera att det tar tid att återfå sin normala vikt

Skönhetsideal

Berätta gärna på ett realistiskt sätt om hur kroppen fungerar. Att äta för mycket godis gör hål i tänderna och att sitta still i flera timmar gör musklerna svaga, till exempel. Ännu viktigare är att fråga hur barnet mår, hur relationer med andra barn ser ut, och om man blir retad. Barnen vet att tjocka människor blir retade och de är väl medvetna om kläd- och sminkföretagens skönhetsideal.

Största misstaget föräldrar kan begå är att prata nedsättande om sin egen kropp och att kommentera andras övervikt framför barnen. Ett sådant beteende kan urholka barnets tillit för de vuxna och risken att barnet blir fixerat vid sitt utseende blir då större.

Symptom på fetma hos barn

Ett barn som är överviktigt får svårt att röra sig, blir trött och kan dessutom utveckla andra sjukdomar som är kopplade till övervikt. Fetma belastar kroppen så att olika system som reglerar kroppens funktioner blir överansträngda. Det gäller till exempel kroppens system för att styra blodtryck, blodsocker och blodfetter. Allt detta gör att personer som lidit av fetma i unga år riskerar att få en kortare livslängd än de som varit normalviktiga som barn.

Förebygga fetma hos barn

1. Det är viktigt med goda måltidsrutiner. Låt ditt barn börja dagen med att äta en ordentlig frukost. Många barn med fetma äter lite till frukost och lunch, men desto mer under eftermiddag och kväll.

2. Alla barn behöver röra på sig dagligen. Ett träningstillfälle i veckan räcker inte. Att promenera till skolan i stället för att åka bil eller buss kan vara ett sätt. Att dra ned på tv-tittandet till max en timme per dag är ett annat.

3. Tänk på att barn gör av med mindre energi än vi tror när de rör på sig. Undvik därför att rutinmässigt ge ditt barn drycker med socker i, glass och andra sötsaker i samband med fysisk aktivitet. Vatten är den bästa törstsläckaren.

Tänker ni själva på vad ni ger era barn för kost? Hur ofta anser ni att barn bör ha fysiska aktiviteter på sin fritid? Hur ofta ger ni era barn godis? Dela gärna med er av era erfarenheter.

Många barn får felaktig diagnos – laktosintolerans kan vara allvarlig magsjukdom

Många barn får diagnosen laktosintolerans i stället för att utredas för sjukdomar som IBS eller Crohns sjukdom.

Överdiagnostiseringen av laktosintolerans är ett stort problem inom den svenska sjukvården, menar flera mag- och tarmläkare.

När man diagnostiserar barn med inflammatoriska tarmsjukdomar så visar det sig att nästan alla fått diagnosen laktosintolerans från början. Och det är naturligtvis allvarligt att den korrekta diagnosen blir fördröjd eftersom det innebär en risk att barnet inte växer och utvecklas som det ska.

Att barn lider av laktosintolerans är synnerligen sällsynt. En vanlig missuppfattning är att diagnostisera barn med laktosintolerans när de i stället lider av komjölksallergi. Man talar om laktosintolerans som en ”samhällssjuka” som sjukvården ständigt tvingas hantera när det i själva verket är ganska få svenskar som lider av överkänslighet mot laktos.

Äter ditt barn mycket godis? Håll koll på tänderna

Regelbunden användning av tandkräm med fluor har förbättrat svenska barns tänder. Fluoren stärker emaljen och gör det svårare att få hål. Men ett stort intag av godis och läsk, i kombination med dåliga tandborstvanor gör att Folktandvården trots allt känner en oro över våra barn och deras tänder.

Att borsta tänderna minst två gånger om dagen med fluortandkräm, dricka vatten och låta tänderna vila mellan måltiderna är alla tandläkares tips för friska tänder.

Att hålla sig till lördagsgodis är ett bra sätt att minska sockerintaget för barn. Socker är beroendeframkallande, äter man söta saker ofta vill man ha mer och mer. Äter man socker ofta så är det skadligt för tänderna, begränsa godisätandet.

Läskedrycker är även de en stor bov för tändernas hälsa, läsk kan ge frätskador som dels är väldigt skadligt för emaljen men ger även på sikt väldigt fula, missfärgade och skadade tänder.

3 tips för bättre tandhälsa

1. Håll koll på nya tänder: Nya tänder är extra känsliga för karies. Kindtänderna längst bak i munnen kan vara gropiga och svåra att hålla rena. Borsta dem noga. De sista hörntänderna längst bak i munnen kommer vid 11–13 års ålder.

2. Låt tänderna vila mellan målen: Småätande är en av de vanligaste orsakerna till karies. Mellan målen behöver tänderna ett par timmars paus från mat och dryck så att saliven hinner göra sitt jobb och neutralisera syrorna som bildas i munnen. Drick bara vatten efter tandborstningen på kvällen.

3. Lördagsgodis: Lördagsgodis som slukas i ett nafs gör ingen skada i munnen. Så begränsa godisätandet. Och drick vatten när du är törstig.

Hur ofta får ditt barn godis eller läskedrycker? Hur gör du för att lära ditt barn om god tandhälsa? Dela med dig av dina erfarenheter.

Källa: Folktandvården

Våra egna kostvanor kan ligga bakom glutenproblem

Ont i magen eller irritation – det är två tecken på glutenallergi, något som blivit allt vanligare bland svenska barn.

Och det kan vara våra kostvanor som orsakar problemen. Det visar en delrapport ur forskningsstudien Teddy som innehåller data från tusentals barn i Sverige, Finland, Tyskland och USA.

I riskgrupperna följs barnens kostintag via dagböcker – där föräldrarna noterar vad barnen får i sig. Och resultaten visar att de svenska barnen får i sig gluten tidigare. Många visar redan vid något års ålder tecken på att utveckla allergin.

Gluten i välling

Det kan handla om mängden gluten, men också när barnet introduceras för gluten. Svenska barn får till exempel ofta välling baserad på vete, medan amerikanska barn får ris- eller majsbaserad välling.

-Vällingen är en tänkbar förklaring. Det vi har lärt oss i studien är att undvika ersättningar med gluten, så det är vad man kanske redan i dag skulle kunna rekommendera föräldrar.

Studien tittar också på andra faktorer som om det finns några genetiska avvikelser som gör att de svenska barnen är extra utsatta.

Skolor väljer bordsmargarin istället för smör

Elever på Stockholms skolor får inte längre breda smör på mackan. Anledningen är att utbildningsnämnden har beslutat att alla skolor ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer att dra ner på mängden mättat fett.

Beslutet har upprört många föräldrar och de får stöd av bland annat en forskare vid Chalmers som studerat livsmedelsfrågor i över tio år.

Forskaren Göran Petersson säger till Dagens Nyheter att Becel, som är ett av de allra vanligaste bordsmargarinerna på Stockholms skolor, är direkt hälsofarligt. Enligt Petersson innehåller Becel mycket höga halter omega-6 och fleromättat fett, vilket är skadligt att äta för mycket av.

Vimedbarn skrev tidigare om fuskprodukter där vi tog upp hur butiker erbjuder flera produkter inom fuskgräddekategorin, bl.a nämndes Becel även där.

Vad anser du som förälder om utbildningsnämndens beslut? Blir barn feta av fett eller av för lite fysisk aktivitet?

stats