Livsmedelsverket | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Gravid och julbord? Det här kan du äta!

Det börjar närma sig jul och därmed tiden för dignande julbord. Som gravid kan du äta det mesta med gott samvete men det finns vissa saker du bör tänka på innan du njuter av julmaten. 

Här är Livsmedelsverkets råd över vad du får äta på julbordet och vad du bör vara försiktigare med.

Helt ok att äta av:

Det finns en hel del godsaker på julbordet som du kan äta av när du är gravid. Alla typer av sillinläggningar, julskinka, lutfisk, varma rätter och grönsaksrätter går till exempel bra. Håll dock koll på att varm mat verkligen är varm och att kall mat faktiskt är kall, fel temperatur på maten kan vara orsak till att bakterier bildas.

Var försiktig med:

Var försiktig med rökt eller gravad fisk, rökt eller torkat kött/korv. Även kalla röror, patéer och dessertostar bör ätas med försiktighet när du är gravid. Det finns nämligen en liten risk att kalla röror, syltor och patéer innehåller bakterien listeria, särskilt om de har förvarats länge och för varmt. Om du gör eget julbord – välj alltid färska produkter och undvik varor mot slutet av hållbarhetstiden. Var noga med att allt kött (köttfärs, gris, lamm, vilt, fågel) du äter verkligen är genomstekt och inte rått, rått kött kan också innehålla listeria även om risken är liten.

Ost gjord på opastöriserad mjölk och även mögelost och kittost gjord på pastöriserad mjölk kan innehålla listeria, men risken är mycket liten. Exempel på dessa ostar är brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio. Ost som har hettats upp, i till exempel gratäng eller sås, är däremot säker att äta. Även mögelost på tub är okej eftersom den hettas upp vid tillverkningen. Smältost och annan bredbar ost i tub eller plastask går också bra att äta.

Läs också: Ok att äta sushi när man är gravid? 

Undvik vakuumförpackad rökt och gravad fisk

Vakuumförpackad rökt och gravad fisk kan innehålla listeria. Nyrökt och nygravad fisk, till exempel hemgravad, går däremot bra att äta. Om du äter julbord ute, fråga personalen om fisken har varit vakuumförpackad innan du äter den.

Torkat, kallrökt och gravat kött, som parmaskinka och salami, kan innehålla parasiten toxoplasma, men risken är mycket liten. Om du gör eget julbord kan du frysa in parmaskinkan/salamin i tre dygn innan du äter den, då dör eventuella parasiter.

Undvik alltid leverrätter när du är gravid, bredbar leverpastej kan du dock äta eftersom att det innehåller så små mängder lever.

Höga halter miljöföroreningar

Strömming kan innehålla höga halter av miljöföroreningarna dioxin och PCB, därför är det bra att inte äta strömming så ofta – högst 2-3 gånger per år. Det gäller både gravida, ammande, kvinnor i barnafödande ålder och barn. Fiskar som ål, aborre, gädda, gös och lake kan innehålla höga halter av kvicksilver och bör inte heller ätas mer än max 2-3 gånger per år.

Källa: Livsmedelsverket 

Barn under 6 år avråds att äta riskakor – innehåller höga halter av cancerframkallande ämne

Barn under sex år ska inte äta riskakor

Riskakor är ett favoritmellanmål för många barn men nu blir det ändring på det. Enligt Livsmedelsverket innehåller ris höga halter av det cancerframkallande ämnet arsenik och därför avråds nu barn från att äta riskakor.

Livsmedelsverket har under 2015 undersökt ris och risprodukter och slår nu fast att halterna av arsenik i vissa fall är höga, riskakor som många barn äter är en av dessa och nu ändras rekommendationerna.

Barn bör inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka

Arsenikhalterna är inte så höga att de innebär akuta risker men man ska försöka få i sig och sitt barn så lite som möjligt av ämnet. Arsenik kan på lång sikt ge ökad risk för bland annat cancer i lungorna eller urinblåsan. Därför är det allvarligt att flera risprodukter på marknaden innehåller ganska höga halter av arsenik.

Kan mitt barn äta ris?

Ja – men det är alltid viktigt att äta varierat, olika märken och olika sorters mat. Då minskar man risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen.

Livsmedelsverket råder föräldrar att inte ge barn under sex år riskakor. Undersökningen under 2015 visar att ett litet barn som äter två till fyra riskakor per vecka riskerar att få i sig för mycket arsenik. Dessutom innehåller riskakor oftast salt och tillför nästan inga viktiga näringsämnen.

Barn över sex år och vuxna kan äta riskakor ibland, beroende på hur mycket andra risprodukter man äter.

Att äta ris och risprodukter några gånger i veckan, som är det vanliga i Sverige, är ingen risk för hälsan. Men, barn bör inte äta ris och risprodukter – risgröt, risnudlar och rismellanmål – oftare än fyra gånger i veckan. Äter ett barn ris eller risprodukter varje dag får hen i sig för mycket arsenik.

6 råd kring ris och risprodukter för stora och små

  • Ät varierat och välj olika sorters mat och märken så minskar du risken för att få i dig för mycket av något ämne.
  • Som vuxen bör du inte äta ris eller risprodukter varje dag.
  • Barn bör inte äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka.
  • Är du van att äta ris varje dag är livsmedelsverkets rekommendation att du succesivt försöker äta mindre ris.
  • Koka riset i ett stort överskott av vatten som sedan hälls bort så kan arsenikinnehållet i riset minska med mer än hälften.
  • Ät gärna fullkornsprodukter – men inte när det kommer till ris. Fullkornsriset innehåller ofta högre halter arsenik än vitt ris.

FAKTA:
Arsenik finns naturligt i berggrunden, i hela världen, och tas upp av riset via jorden eller bevattningsvattnet.

Källa: Livsmedelsverket
Foto: Istock

TIPSA!
Vad ger du ditt barn som snabbt och bra mellanmål istället för riskakor?

Därför bör gravida och blivande gravida följa fiskråden

Tycker du om fisk i alla dess sorter och är eller planerar att bli gravid? Då ska du hålla koll på Livsmedelsverkets fiskråd för att undvika skadliga och giftiga ämnen som vissa fiskar har.

Barn och unga kvinnor bör se upp med hur många portioner strömming/sill och vildfångad lax från Östersjön de äter, eftersom de riskerar att samtidigt få i sig miljögifterna dioxin och PCB, ämnen som lagras i kroppen och som senare vid graviditet och amning kan skada foster och spädbarn.

Livsmedelsverket rekommenderar alla kvinnor som kan tänkas få barn någon gång i framtiden att inte äta strömming/sill eller vildfångad lax från Östersjön oftare än högst 2-3 gånger per år. Dessa råd gäller även barn och ungdomar.

Mycket hälsofarliga ämnen du som vill bli eller är gravid bör undvika

Dioxin är ett av de giftigaste ämnen som finns. Foster och spädbarn är de mest känsliga för de skadliga effekterna av dioxin. Eftersom både dioxin och PCB lagras i fettvävnaden i kroppen förs de också vidare från mamman till barnet vid graviditet och amning.
Därför ska alla som kan tänkas föda barn se till att få i sig så lite PCB och dioxiner som möjligt. Gifterna kan vid höga halter påverka vårt immunförsvar, centrala nervsystemet och förmågan att få barn.

Livsmedelsverkets kostråd om fisk med höga halter av dioxin och PCB

Höga halter av dioxin och PCB finns främst i fet fisk som vildfångad lax, öring och strömming/sill från hela Östersjön – från Skånes sydkust till norra Bottniska viken, vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern, samt röding från Vättern.
Livsmedelsverket råder därför barn, ungdomar och kvinnor som planerar att skaffa barn i framtiden att inte äta de här fiskarna mer än 2-3 gånger per år. Övriga kan äta dessa fiskar max en gång per vecka.

Mer information
Mer information på Livsmedelsverkets webbplats om fisk: nyttigfisk.se

Källa: Livsmedelsverket

Här  kan du läsa mer om kost när du är gravid på Vimedbarn.

Fall av listeriainfektion fortsätter att öka – så undviker du att smittas

Som vi tidigare berättat utreder Livsmedelsverket tillsammans med Folkhälsomyndigheten och landets smittskyddsenheter just nu ett ökat antal fall av infektion av listeriabakterien.

Sedan oktober 2013 har Folkhälsomyndigheten fått rapport om 25 fall som infekterats av en likartad typ av listeriabakterie. För alla dessa fall finns misstanke om en gemensam smittkälla.

Kan ge allvarliga symtom
Listeriainfektion hos friska ger vanligen inga symtom alls, men kan ge lätt feber och milda magsymtom. Äldre och de med nedsatt immunförsvar till exempel på grund av sjukdom eller medicinering kan drabbas av allvarligare symtom. Infektion hos gravida kan leda till missfall eller ge svår sjukdom hos det nyfödda barnet. Hos dessa riskgrupper kan infektionen orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

Råd till gravida, äldre och de med nedsatt immunförsvar

– Vi vill påminna särskilt känsliga grupper som gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar om att följa Livsmedelsverkets råd och undvika vissa riskprodukter, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Riskprodukterna är livsmedel som inte upphettas (listeriabakterien dör vid upphettning över 70 grader) till exempel skivat smörgåspålägg som rökt och kokt skinka mot slutet av hållbarhetstiden, vakuumförpackad rökt och gravad fisk, kall färdigmat och dessertostar (mögel- och kittostar).

Källa: Livsmedelsverkets nyhetsarkiv 2014-02-13

Läs mer om listeria

28/1 Ökning av fall med listeriainfektion
Så undviker du att smittas av listeria när du är gravid

Ökning av fall med listeriainfektion

Antalet personer som drabbats av listeriainfektion har ökat under de senaste månaderna och mycket tyder på det finns en gemensam okänd smittkälla. Livsmedelsverket vill därför uppmärksamma gravida, äldre och de med nedsatt immunförsvar om vilken mat de bör undvika för att minska risken för infektion.

Risken att smittas av listeria är mycket liten, men sedan oktober 2013 har antalet fall med listeriainfektion som rapporterats till Folkhälsomyndigheten varit fler än förväntat. Under oktober, november och december rapporterades 41 fall som smittats i Sverige vilket kan jämföras med 25 fall samma period 2012.

Gemensam smittkälla

Flera av de smittade har en likartad typ av listeriabakterien vilket talar för att det skulle kunna finnas en gemensam smittkälla. Fallen har framförallt inträffat bland äldre personer och är spridda över landet. Folkhälsomyndigheten har i samarbete med Livsmedelsverket och landets smittskyddsenheter börjat utreda orsaken till ökningen.

Bakterien dör vid upphettning

Listeria är en bakterie som är vanlig i naturen och kan finnas i tarmen hos vissa djurarter. Bakterien kan även förekomma i vissa livsmedel. Det är en tålig bakterie som kan tillväxa i kylskåpstemperatur, den dör snabbt vid upphettning till över 70 grader. Riskprodukter är framförallt livsmedel som inte upphettas till exempel vakuumförpackad rökt och gravad fisk, skivat smörgåspålägg, patéer, kall färdigmat och dessertostar (mögel- och kittostar) särskilt om de är tillverkade av opastöriserad mjölk.

Kan leda till missfall

Människor smittas oftast efter att ha ätit livsmedel som innehållit listeriabakterier. Man blir sjuk någon dag till några veckor efter att man har blivit smittad. Ibland dröjer det ännu längre. Listeriainfektion hos friska ger vanligen inga symptom alls, men kan ge lätt feber och milda magsymtom. Äldre och de med nedsatt immunförsvar till exempel på grund av sjukdom eller medicinering kan drabbas av allvarligare symtom. Infektion hos gravida kan leda till missfall eller ge svår sjukdom hos det nyfödda barnet. Hos dessa riskgrupper kan infektionen orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Allvarliga sjukdomsfall är dock ovanligt. Färre än hundra fall rapporteras årligen i Sverige. Infektionen kan behandlas med antibiotika.

Källa: Livsmedelsverket

Listeria

Mer om listeria kan du läsa i Matguide för gravida här på Vimedbarn.

Listeria & gravid – så undviker du att smittas

Listeria är en bakterie som i mycket sällsynta fall kan infektera den gravida kvinnan och det nyfödda barnet. Läs om symtom vid listeriainfektion och hur du undviker att smittas.

Listeriainfektionen är oftast lindrig och de som bli sjuka är främst gravida, äldre eller personer som har en sjukdom som nedsätter immunförsvaret.

Så smittar Listeria

Bakterien Listeria finns i naturen och kan påträffas i vatten, skog och mark. Men människan smittas vanligtvis av mat. Smitta med Listeria finns beskrivet från:

  • mejeriprodukter
  • opastöriserad mjölk
  • mjuka dessertostar
  • kött
  • köttprodukter
  • kyckling
  • rökt och gravad lax
  • råa grönsaker
  • direktsmitta från får och fårgödsel.

För att ta död på bakterien behöver mat hettas upp till över 60 grader, vanlig matlagningstemperatur är ca 70 grader. Bakterien klarar däremot nedfrysning.

Bakterien kan också föröka sig i kylskåpstemperatur därför ska man vara extra försiktig med mat som förvarats länge i kylskåpet om maten inte upphettas tillräckligt.

Listeria bakterien är alltså vanlig men det är mycket ovanligt att den orsakar infektion hos människan. Inkubationstiden för listeria varierar från 3 till 70 dagar, vanligen cirka 3 veckor.

Listeria-infektion är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.
Cirka ett 50-tal fall rapporteras årligen till Smittskyddsinstitutet.

Symtom vid listeriainfektion

Infektionen ger lindriga eller inga symtom alls. Hos personer som är infektionskänsliga kan den orsaka feber och hjärnhinneinflammation.

Listeria och graviditet

Fostret kan smittas via moderkakan om den gravida kvinnan har fått en listeriainfektion, detta är dock mycket ovanligt. I Sverige får man rapport om mindre än 10 fall per år.

Symtomen vid en listeriainfektion är vanligen feber utan andra symtom eller feber och influensaliknande symtom (huvudvärk, muskelvärk, illamående). Om kvinnan under sin graviditet får hög feber bör hon kontakta läkare.

En listeriainfektion kan orsaka för tidig vattenavgång och för tidig förlossning.
Om en kvinna tidigare drabbats av listeria löper hon inte risk för upprepning under kommande graviditeter.

Listeria hos fostret och det nyfödda barnet

I värsta fall kan en listeriainfektion leda till missfall och fosterdöd. Barnet kan också födas med listeriainfektionen och är då svårt sjukt när det kommer ut. Barnet kan även insjukna i hjärnhinneinflammation efter födseln.

Risken är mycket liten att barnet smittas under graviditeten då det är mycket sällsynt med listeriainfektion under graviditet.

Så minskar du risken att smittas

Risken att smittas är mycket liten, genom att följa livsmedelsverkets kostråd kring vad du kan och inte bör äta under graviditeten minskar du riskerna för listeriainfektion.

Läs kostråden här: Matguide för gravida

Källa: infpreg.se

TYCK TILL!
Var du/är du orolig för att smittas av Listeria? Har du haft en listeriainfektion? Skriv ner dina erfarenheter nedan!

Våra egna kostvanor kan ligga bakom glutenproblem

Ont i magen eller irritation – det är två tecken på glutenallergi, något som blivit allt vanligare bland svenska barn.

Och det kan vara våra kostvanor som orsakar problemen. Det visar en delrapport ur forskningsstudien Teddy som innehåller data från tusentals barn i Sverige, Finland, Tyskland och USA.

I riskgrupperna följs barnens kostintag via dagböcker – där föräldrarna noterar vad barnen får i sig. Och resultaten visar att de svenska barnen får i sig gluten tidigare. Många visar redan vid något års ålder tecken på att utveckla allergin.

Gluten i välling

Det kan handla om mängden gluten, men också när barnet introduceras för gluten. Svenska barn får till exempel ofta välling baserad på vete, medan amerikanska barn får ris- eller majsbaserad välling.

-Vällingen är en tänkbar förklaring. Det vi har lärt oss i studien är att undvika ersättningar med gluten, så det är vad man kanske redan i dag skulle kunna rekommendera föräldrar.

Studien tittar också på andra faktorer som om det finns några genetiska avvikelser som gör att de svenska barnen är extra utsatta.

Tungmetaller fortfarande kvar i barnens mat

För två år sedan slog svenska forskare larm om höga halter av bland annat arsenik, kadmium och bly i grötprodukter för barn. Men de giftiga ämnena finns kvar, visar nya tester.

Nu har företaget Testfakta analyserat 14 olika gröt- och vällingsorter, flera av de största och mest populära varumärkena på marknaden. 13 av 14 gröt- och vällingsorter visade på spår av tungmetaller. Dock hamnade inga produkter över de tillåtna gränsvärdena. Men Testfakta ger trots det en varningsflagg åt flera produkter som visat sig innehålla höga halter av bly och arsenik.

Ett bra råd till föräldrar är att undvika för hög konsumtion av mat som kan innehålla dessa ämnen. Man ska försöka variera sig. Inte fastna in för vissa märken eller även om barnet gärna vill äta välling, så ska man försöka introducera annan mat, säger Emma Halldin Ankarberg som är giftexpert på Livsmedelsverket.

Men detta är ju inte första gången som livsmedelsverket upptäcken gifter eller annat, som t.ex glasbitar i barnmat.

Läs gärna Testfaktas artikel om barnmat HÄR

Hur är ditt förtroende för barnmatstillverkare? Lagar ni egen mat till era minsta? Diskutera gärna i tråden nedan

Skolor väljer bordsmargarin istället för smör

Elever på Stockholms skolor får inte längre breda smör på mackan. Anledningen är att utbildningsnämnden har beslutat att alla skolor ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer att dra ner på mängden mättat fett.

Beslutet har upprört många föräldrar och de får stöd av bland annat en forskare vid Chalmers som studerat livsmedelsfrågor i över tio år.

Forskaren Göran Petersson säger till Dagens Nyheter att Becel, som är ett av de allra vanligaste bordsmargarinerna på Stockholms skolor, är direkt hälsofarligt. Enligt Petersson innehåller Becel mycket höga halter omega-6 och fleromättat fett, vilket är skadligt att äta för mycket av.

Vimedbarn skrev tidigare om fuskprodukter där vi tog upp hur butiker erbjuder flera produkter inom fuskgräddekategorin, bl.a nämndes Becel även där.

Vad anser du som förälder om utbildningsnämndens beslut? Blir barn feta av fett eller av för lite fysisk aktivitet?

stats