Hälsa & Utveckling | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Tusentals skolbarn får vänta länge på de glasögon de behöver

29 700 skolbarn i Sverige får vänta innan deras föräldrar har råd att köpa glasögon till dem. Många av dem, minst 16 000, får enligt undersökningen vänta i tre månader eller mer. 10 500 skolbarn får inga glasögon alls. Deras föräldrar har inte råd. Visar en undersökning som barnhjälpsorganisationen Majblomman låtit SIFO göra.

– Det här är förstås oroande siffror, säger Lena Holm, generalsekreterare för Majblomman. Hur ska de här barnen klara av att tillgodogöra sig sin utbildning eller hänga med kompisarna på fritiden om de inte kan se ordentligt?

Enligt Majblommans undersökning behöver 172 800 skolbarn i Sverige glasögon. Och 17,2 procent av dessa barn får alltså vänta. För en del är väntan kort, glasögonen kommer inom en månad. Men många väntar betydligt längre än så. Minst 16 000 väntar i tre månader eller mer. Och så många som 10 500 skolbarn får inte glasögon på minst ett år.

Borde vara kostnadsfritt för barn

Majblomman menar att barn ska få glasögon som hjälpmedel och medicinsk behandling under sin grundskoletid. Majoriteten av landstingen saknar idag bidrag till barn med vanliga synnedsättningar. De barn vars föräldrar inte har råd med glasögon är hänvisade till socialtjänsten eller ideella organisationer. Glasögon borde vara kostnadsfritt för barn, på samma sätt som hörapparater är det.

 

Test – Så upptäcker du om ditt barn har dyslexi

Ungefär 25 % av alla barn som börjar skolan får svårigheter när läs och skrivinlärningen påbörjas. I många av fallen beror detta på generella språkliga problem som tillexempel: annat modersmål, dålig undervisning, svårigheter med koncentration, svag begåvning och i några fall dyslexi.

Av dessa är det ungefär en tredjedel där orsaken är dyslexi, det vill säga 5-8 % av den totala befolkningen i Sverige. Dyslexi finns med all säkerhet på alla språk. Det är konstaterat att fler pojkar än flickor diagnostiseras, men enligt en färsk forskningsstuide beror detta på att flickorna är tysta och utmärker sig mindre samt har lättare att kompensera för sina svårigheter.

I skolan blir svårigheterna uppenbara och påverkar många ämnen som till exempel engelska och matematik. Inte förrän barnet börjar 2-3 årskurs kan en diagnosen säkerställas. Men i många fall diagnostiseras inte dyslexi förrän högstadiet, vid det laget har många barn svårt att hänga med i utveckling vilket bidrar till minskat intresse för skolan och försämrad inlärningsförmåga.

Om du är orolig för att ditt barn kan ha problem med läsutvecklingen bör du prata med ditt barns lärare så fort som möjligt. Kanske har läraren också uppmärksammat svårigheterna och då kan ni tillsammans komma fram till hur ni kan hjälpas åt. Har skolan inte uppmärksammat problemen är det viktigt att en utredning görs så snart som möjligt, så att ditt barn får det stöd som han eller hon behöver.

Signaler du bör vara uppmärksam på, eftersom de kan tyda på dyslexi, är om ditt barn:

  • inte visar något intresse för bokstäver, ord och böcker
  • lär sig läsa och skriva långsammare än kamraterna
  • läser knaggligt och långsamt
  • ofta läser fel på snarlika ord, till exempel ”igen” och ”ingen”
  • får svårt med matematikens lästal
  • stavar fel, tappar ändelser och kastar om ord
  • tycks prestera under sin förmåga
  • blir frustrerad, ledsen och får låg självkänsla
  • har svårt att koncentrera sig
  • hittar på saker för att slippa läsa och skriva
  • har svårt att läsa högt
  • har svårt att följa en längre instruktion
  • har svårt att räkna baklänges från 100 till 0

Enligt skollagen är det rektorn som ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Därför bör du som föräldrar som inte får gehör av rektor i skolår 1 söka hjälp på annat håll. Ett sätt är att kontakta en logopedmottagning där i första hand en utredning i form av några test genomförs. Läs tidigare frågor och svar från Vi med barns barnlogoped här.

Vill du själv göra ett test? Klicka på länken här för att göra ett snabbtest.

Därför har alla barn nytta och glädje av djur

För många är djuren en del av familjen. Barn som är uppväxta med djur i sin omgivning samt av föräldrar som visar kärlek och respekt även för djuren, har goda förutsättningar att utveckla sina sociala, fysiska och känslomässiga kompetenser och erfarenheter. 

Positiv betydelse för barnens utveckling

Sällskapsdjur skänker stor glädje till sina ägare och forskningsresultat visar att djuren har flera positiva betydelser för barns utveckling. Därför är det bra med ett samhälle som ger flera möjligheter till att kunna ha sällskapsdjur. Barn lär sig att det finns andra, än de själva som vill ha uppmärksamhet, kärlek och omvårdnad som exempelvis syskon, sällskapsdjur eller någon släkting. Det är viktigt att barn lär sig det från tidig ålder och att djur har förmågan att förstärka just denna lärdomen.

Ha uppsikt som förälder

Barn och djur trivs oftast tillsammans och kan vara bästa vänner så länge man som förälder håller koll. Det är viktigt att föräldrarna ständigt är närvarande och inte lämnar barnet och djuret ensamma eftersom föräldern har det övergripande ansvaret och för att olyckor kan inträffa. Men med föräldrarnas uppsikt kan ni som familj skapa en fantastisk relation mellan era barn och djur samt se till att de får positiva erfarenheter och upplevelser tillsammans.

Vilka familjemedlemmar har ni där hemma och hur fungerar det med barnen? Dela med dig i vårt forum här!

Många leksaker innehåller gifter

Vet du vilka kemikalier ditt barns leksaker innehåller? Ny genomgång från SVT visar att användningen av kemikalier har mer än fördubblats på tio år, dessa kemikalier hittas främst i det vi har närmast kroppen och i det som våra barn leker med.

Det är svårt som konsument att veta om det finns några farliga kemikalier i de varor vi köper. Något krav på innehållsdeklaration finns inte för varor.

-Det finns ju för mat, men för varor finns inte alls samma regler, säger Frida Ramström på Kemikalieinspektionen till SVT.

SVT:s Rapport

Se inslaget och tyck till nedan, bör en innehållsförteckning finnas med på produkter som inte är livsmedel? Hur påverkas du av detta i ditt resonemang kring leksaksinköp?

Vad tänker och känner du när du ser inslaget? Tyck till nedan!

Har ditt barn svårigheter med språket?

Har ditt barn svårt med språkljuden? Låter det annorlunda än när jämnåriga barn pratar? En utredning av barnets språk och tal ger svar på vilket stöd som behövs. Vi har frågat Maria Tsangaris som arbetar som barnlogoped och utreder tal- och språksvårigheter.

Vad är språk och vad är språksvårigheter?

För att kunna beskriva vad en språkstörning är måste man först förklara vad som menas med språk. Många gånger blandas tal, språk och kommunikation ihop. Språket består av olika delar, där talet (formen) utgör en av delarna. Talet är det som kommer ur munnen, det vi uttalar. Kommunikation kan också vara ett språk utan tal, som tex tecken, kroppsspråk och gester.

Form

Formen är den del av språket som ofta kan vara mest märkbar, den har med uttal och grammatik att göra. Det handlar bland annat om att kunna böja ord rätt, att få dem i rätt ordning och att bygga meningar. En viktig komponent är att höra skillnad på olika ljud för att själv kunna producera dem i sitt tal. Dessutom behöver munmotoriken vara tillräckligt utvecklad för att alla ljuden i orden ska gå att uttala rätt.

Innehåll

Språkligt innehåll består av begrepp och ordförråd. Det kan vara att kunna dela in i begrepp som färg, form och antal och kunna göra kategoriseringar som t ex fordon, kläder osv. Ordförrådet är språkets byggstenar, det behövs för att kunna uttrycka sig och förstå vad andra säger.

Användning

Hur vi använder språket är själva grunden för språket. Det finns en mängd oskrivna regler för hur vi kommunicerar och som gör att samspelet med andra flyter på mjukt. Det handlar om många olika bitar som turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv, att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor eller att förstå hur mycket motparten behöver veta för att kunna förstå budskapet.

Så kännetecknas tal- och språksvårigheter

Har ditt barn svårt med språkljuden? Låter det annorlunda än när jämnåriga barn pratar? En utredning av barnets språk och tal ger svar på vilket stöd som behövs.

Några kännetecken på tal- och språksvårigheter kan vara att barnet, när det talar:

  • Byter ut k och g mot t och d. (ex: ”Katten heter Gustav” blir ”Tatten heter Dustav”)
  • Har problem med grammatik och ordföljd.
  • Saknar småorden i språket, eller böjer orden på ett annorlunda sätt. (ex: ”jag ska sätta på mig mina stövlar” blir ”sätta stövlor”)
  • Verkar ha svagt ordförråd och begreppsbildning.
  • Hittar på egna ord långt efter att jämnåriga slutat med det.

Hur vanligt är det med språksvårigheter?

  • 5-8% kommer någon gång under sin utveckling ha tal-, språk- eller kommunikationssvårigheter.
  • 1-2% kommer att ha långvariga svårigheter.
  • 5-8% har betydande läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)
  • 8% har låg läsförmåga

Det finns även olika grader av språksvårigheter:

  • Lätt språkstörning: uttalsproblem, ofta av övergående natur.
  • Måttlig språkstörning: mer uttalade problem med fonologi (ljudsystem), lätta till måttliga problem med gramatik.
  • Grav språkstörning: omfattande problem med fonologi, grammatik, ordförråd, språkförståelse och samspel.
  • Mycket grav språkstörning: mycket begränsat tal, stora svårigheter att förstå språk, stora svårigheter med samspel.

När upptäcks svårigheter, vad gör man?

Föräldrar kan ibland tidigt märka när ett barn har svårigheter med språket. De kan känna att utvecklingen hos barnet är annorlunda än den hos äldre syskon eller jämnåriga lekkamrater. Som förälder kan man då vända sig till BVC och be om en remiss till en logoped, eller själv kontakta närmaste logopedmottagning.

Det finns både privata logopeder och logopeder i landstingets regi. Ibland kan man som förälder ha missat svårigheterna som barnet har men att istället BVC uppmärksammar dem, gången är då den samma: att man får en remiss eller själv vänder sig till en logoped.

Logopeden kommer att göra en bedömning av barnets språkförmåga på en mottagning, alternativt i hemmet eller på förskola/skola om man anlitar en privat logoped. Bedömningen sker genom lek, observation av barnet, samtal med föräldrar, förskole/skolpersonal, samt testning. Hur lång tid detta tar beror på barnets svårigheter.

Därefter kommer logopeden att skriva en bedömning, delge föräldrar resultat samt planera för eventuell behandling vid behov. Ibland kan det räcka med tips och råd hur man ska bemöta barnets svårigheter och ibland kan behandling behövas sättas in.

Tyck till!

Upplever du att ditt barn har problem med språket?

Så tar du dig igenom trotsåldern!

Man pratar om fyra olika kriser i barnens utveckling som de vanligaste, 2-årskrisen, 6-årskrisen, 9-årskrisen och tonårskrisen. Vi med barn lär dig hur du hanterar trotsåldern och du får användbara tips av barnpsykologen Marie Carlsson.

Trots innebär att man som barn inte gör som föräldern säger utan istället tvärtom, eller bara skriker och helt enkelt vägrar göra något. Trots är inget genomtänkt från barnets sida utan en kraftfull viljeaktion, ett sätt att kolla hur långt man kan gå. Avgörande i trots är hur föräldern agerar säger barnpsykologen Marie Carlsson.

2-åringens utveckling

Här upptäcker barnet sin egen vilja och även språket har blivit välutvecklat.
Tillsammans med upptäckten att man kan påverka omgivningen med sin vilja och med sitt språk prövas många föräldrar här för första gången ordentligt.

Barnet kan få kraftiga utbrott om dom inte får som dom vill och med verbal argumentation uppe på det kan man som förälder bli lite matt.

De vanligaste misstaget man gör är att man pratar för mycket med sin 2- åring och tror att de förstår mer än vad de faktiskt gör. Här handlar det mer om kort och tydligt språk från föräldern och mer visa med handling att de inte ska göra en viss sak.

Typiska konflikter som kan uppstå mellan barnet och föräldern kan vara tex att barnet kastar ner sin tallrik från bordet, tar av sig sina kläder, kastar sig på golvet i affären med mera.

”Det handlar inte om att utdela bestraffningar eller att skrämma sitt barn”

Man behöver inte skrika och gapa utan mer med bestämd röst och genom handling förstärka det man säger. Att fostra barn förutsätter att man är en tydlig gränssättare och den bästa mixen är varm/bestämd/tydlig.Det handlar inte om att utdela bestraffningar eller att skrämma sitt barn, men man måste våga sätta gränser och i 2 årsåldern har man alla möjligheter att träna sig på konsten i att uppfostra barn.

6-åringens utveckling

En mycket vetgirig och nyfiken ålder där det snurrar mycket i huvudet som man kan behöva fråga om. Som förälder får man många frågor om allt möjligt och det är tecken på att barnet är i process.

För de flesta innebär också åldern att man nu kliver in i skolan värld och det finns inga så motiverade och kunskaps-laddade barn som en 6-7 åring. De kan här för första gången börja jämföra sig med andra och bli ledsna för att de känner sig sämre på något sätt.

Skolan är en tuff värld och man får vara beredd på gliringar från andra lite större barn.
Här tar man mer och mer in den yttre världen och börjar förstå att det finns andra och att alla inte har det som man själv.

”För en del kan det vara en ångestfylld process”

För en del kan det vara en ångestfylld process och barn kan backa i sin ålder (regrediera) och kan behöva lite extra trygghet och kärlek. Dom kan också lära sig fula ord i skolan som de testar på omgivningen, men har givetvis inte en aning om vad det betyder.

Man bemöter barnet genom att finnas tillhands, lyssna, trösta och stötta deras första små steg ut i livet. Som i alla åldrar är det viktigt att man markerar när de säger fula ord eller på annat sätt beter sig illa.


9-åringens utveckling

Nu har de blivit ännu lite större och förstår ännu mer om livet, men framförallt om döden. Här är man redo att förstå att alla dör inklusive mamma och pappa vilket är ångestskapande.
Barn kan här få problem att somna och ha svårt för separationer och vill gärna ha koll på när föräldern kommer hem.

I den är åldern är det många som slutar på fritids och får egen nyckel hem och en del har svårt att klara av att vara ensamma hemma och det kan bli mycket mobilringande till föräldrar.

Man får se det som en övergångsperiod, men det kan vara lite pyssel och stöttning även här. Här kan även finnas en del problem runt kompisar och hur man ska vara med varandra och när.
Fram tills nu har oftast föräldrarna varit mycket delaktiga i att boka upp lektider men nu börjar man mer och mer ordna det på egen hand, inte helt utan gnissel.

”Lugnet före stormen”

Annars är detta en ålder som kallas latensåldern och det innebär att det är en ganska lugn period när det gäller humör och man ser det lite som lugnet före stormen dvs. tonåren, där humöret oftast är skiftande.

Åter igen handlar det om att följa sitt barns utveckling och lyssna in och framförallt vara närvarande. En risk nu när de blivit 9 år och man inte längre hämtar är att många föräldrar jobbar mer, men jag vill trycka på hur viktigt det är att man är med sina barn och inte gör så mycket egna saker utan prioriterar sin familj


Avgörande i trots är hur föräldern agerar

De värsta momenten är oftast vid övergångar, man ska gå hemifrån, hämtning och lämning på dagis, mat och läggning.
Ofta finns en tidspress inblandad som höjer stressnivån i familjen. Man får ha en plan för varje övergång för att minimera konflikterna.

Avgörande i trots är hur föräldern agerar, om man tar det lugnt blir det inte så stora utbrott, men när föräldern trappar upp konflikten genom sin egen ilska är det som att kasta in mer ved i brasan.

 

Har du skrikit på ditt barn? Diskutera i forumet syskon och trotsålder

Språkstörning enligt WHO

”Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillståndet kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar eller miljöfaktorer.”

Ett barn med språksvårigheter kan ha svårt med formen eller innehållet eller användningen. Ofta är det en kombination av alla dessa delar. I en van miljö där barnet känner sig tryggt och det inte ställs för höga krav kan svårigheterna te sig mycket lättare än i en mer belastande situation.

Barn med språksvårigheter kan förutom de språkliga svårigheterna ha andra svårigheter som ett komplement till, eller en följd av språkproblematiken.

Det kan exempelvis röra sig om:

  • Fin- och/eller grovmotoriska svårigheter samt munmotoriska svårigheter.
  • Att tolka och analysera det som hörs, syns eller känns. Känslighet för ljud.
  • Korttidsminnet/arbetsminnet kan vara begränsat. Barnet kan då uppfattas som att det inte lyssnar eller glömmer saker.
  • Bristande fantasi och bristande samspel i lek. Barnet kan ägna sig åt bredvidlek långt efter att andra barn slutat med detta.
  • Svårigheter med eller ovilja till att rita. Det kan synas som enkla och detaljfattiga teckningar.
  • Svårigheter med koncentration och uthållighet.
  • Svårigheter med att se sammanhang och förstå abstrakta begrepp och metaforer som t ex ”gå som katten runt het gröt”.
  • Barnet kanske inte agerar som förväntat utifrån sin ålder. Det kan vara utåtagerande, ha svårigheter med impulskontroll, ha svårt med övergången från en aktivitet till en annan.
  • En del barn får läs- och skrivsvårigheter som en följd av brister i den språkliga förmågan.

Källa: Maria Tsangaris, barnlogoped

Löss hos barn

Runt om i landet härjar lössen för fullt på förskolor och skolor. De sprider sig genom att de hoppar från huvud till huvud. Men det är lätt att bli kvitt lössen på bara 15 minuter med rätt behandling.

Huvudlöss klassas inte som en sjukdom, de är små, grågula och bara 2-3 mm långa. En hona kläcker mellan 200-300 ägg som kallas gnetter. De är gulvita och sitter fastklibbade vid hårstråna nära hårbotten.

Lusen trivs bäst i nytvättat hår, i värmen och fuktigheten i hårbotten där den lever av vårt blod. Utanför hårbotten klarar den sig i högst ett dygn.

Lössen sprids från huvud till huvud, barn med långt hår rekommenderas att ha det uppsatt för att på så sätt minska risken för hårkontakt då det är lättare för lössen att sprida sig. Oftast märks lössen i hårbotten genom att det kliar och då är det snabbt åtgärdat.

Luskamma noggrant

Misstänker du att ditt barn har löss eller går det löss på förskolan är det bra att införskaffa en luskam som finns att köpa på apotek. Kamma ditt barns hår med luskammen dagligen, både före och efter dagis, för att hålla koll på eventuella löss.

Om du kammar ditt barns hår med en luskam över ett vitt underlag kan du se dem trilla av. Dela upp håret i flera benor och kamma noggrant igenom varje bena. Kammar du i blött hår måste du torka av luskammen efter varje borsttag för att få av dem från kammen. Räkna med att det tar en halvtimme till 40 minuter att kamma igenom hela huvudet.

Så behandlar du löss

Med nya Paranix är det enkelt att behandla löss. Följ Paranix steg för effektiv behandling:

  • Dela upp håret i flera benor och luskamma håret för att upptäcka eventuella löss.
  • När löss har konstaterats – spraya eller smörj in Paranix i hela håret inklusive hårbotten och låt medlet verka i 15 minuter innan det sköljs ut.
  • Tvätta håret som vanligt med schampo och balsam.
  • Kamma håret med luskam för att få bort döda löss och ägg. I Paranix spray medföljer en luskam i paketet.

Upprepa behandlingen efter sju dagar när eventuella kvarblivna ägg har kläckts (samma steg som ovan) för att säkerställa att lössen försvinner helt.

Hjälp! Behöver hela familjen behandlas?

Endast personer med löss ska behandlas, kamma igenom hela familjen för att se om alla har löss eller ej.

Vill man aktivt döda eventuella löss och gnetter på föremål kan det antingen uppvärmas till minst 50°C under en halvtimme eller förvaras i kyla vid -10°C under 24 timmar. Löss är mycket temperaturkänsliga och klarar sig inte länge ute i det fria.

Källa: Smittskyddsinstitutet & Lusguiden

Denty – ny hygienisk och tandvänlig napp

Denty är en mer tandvänlig och hygienisk napp än de övriga napparna som finns på marknaden. Dentys ergonomiska design baseras på över 30 års erfarenhet från svensk barntandvård och är lämplig för alla barn i nappålder.

Nappen kommer från svenska företaget Mydenty, som drivs av Monica och Anders Landberg tillsammans med Jonas Ahnmé och baseras på en ursprungsidé av tandläkare Åke Espmar.

– Som föräldrar föll vi direkt för Åkes förslag på hur en bra barnnapp borde se ut. En napp med en mjuk och solid sugdel som genom att den är så tunn även är skonsam för ditt barn. Och genom att sugdelen är bred fördelas trycket jämnt på framtänderna, vilket minskar risken för öppet bett och behovet av tandreglering senare i livet, säger Monica Landberg, VD och medgrundare.

Dentys hygieniska utformning

Denty-nappen är även mer hygienisk än existerande nappar, då sugdel och sköld är gjutna i ett stycke utan skarvar, vilket försvårar för bakterier att samlas. Traditionellt har napparnas olika delar tillverkats separat och sedan monterats ihop, vilket medför skarvar som skapar bakteriefickor.

– Napparna är gjorda med tvåkomponents formsprutning. Fördelarna med denna produktionsteknik är att vi får mer hygieniska nappar, samtidigt som vi kunnat formge dem så att sköld och sugdel bättre harmonierar med varandra. Resultatet är nappar med mjuka, enkla former som är lätta att rengöra, berättar Jonas Ahnmé, Design Manager

– Denty Futuras sugdel är utformad så att tungan ligger kvar mitt i munnen med samma tryck mot både överkäkens och underkäkens kindtänder. Detta är ett extra stöd när man vill undvika korsbett. Vi rekommenderar föräldrar att börja med Denty Genuin för att sedan gå över till Futura när barnet är äldre och har fått tänder, förklarar Anders Landberg, vice VD och medgrundare.

Besök Denty här: Denty.se

Solskyddsfaktor för barn – vi listar bäst i test

Endast det bästa är gott nog för ditt barn när det ska vistas i den starka solen. Här listar vi solskyddskrämerna som fått bäst i test 2007.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört ett test av våra vanligaste solskyddskrämer. Samtliga krämer i testet höll ute UVB-strålning helt. Men många utav krämerna släppte dessvärre igenom UVA-strålning.

Solskyddskrämerna som fick bäst i test
Bäst testresultat fick Garnier Ambre Solaire, tätt följd av ACO Barnsollotion. De visade båda ett bra resultat direkt vid insmörjning samt tre timmar efter. Även Nivea Childrens Sun Spray fick bra resultat.

Sämst resultat fick CCS Bamse faktor 15, som efter tre timmar släppte in mycket sol. Något man även såg var att den angivna skyddsfaktorn inte alltid stämde. Exempelvis har ACO solkräm faktor 16 bättre skydd än CCS Bamse faktor 30.

Barn under två år rekommenderas att använda fysikaliska solskyddsprodukter

Fördelen med Fysikaliska solskyddspreparat är att de inte tränger ner i huden, utan bildar en skyddande hinna som reflekterar bort strålarna från huden. Dessa medel karaktäriseras av den vita hinna som de bildar utanpå huden efter insmörjning. ACO´s barnsollotion är en utav de fysikaliska preparaten.

Tänk på att

  • Små barn är känsliga mot sol och det är viktigt att man skyddar dem. Rekommendationerna är att små barn inte ska vara i solljus mer än en halvtimme mitt på dagen. Idag vet man att mycket exponering för sol som barn kan leda till allvarliga hudförändringar som vuxen.
  • För att få ut full effekt av solskyddskrämerna är det viktigt att man smörjer rikligt med kräm.
  • Kläder skyddar bra. Men man ska tänka på att olika kläder ger olika bra skydd. En bra regel är att tätheten i plaggen avgör skyddet.

Fakta UVA- och UVB-strålar

UVA-strålarna är de som gör våra naturliga pigment mörkare och tränger djupt ner i huden.
UVB-strålarna är de som du bränner dig av. Men de bygger även upp ett skyddande pigment.

 

Inköpsställen

Garnier Ambre Solaire. 140 kronor hos Kicks
ACO Barnsollotion. 135 kronor hos Apoteket
Nivea Sun Children´s Sun Spray. 120 kronor hos Åhléns

Solskyddskläder skyddar ditt barn mot solen – läs mer på Babyportalen.se

Källa: Testfakta.se 2007

stats