positiv upplevelse | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Sommarläsning: 4 positiva förlossningsberättelser

Sommarläsning: 4 positiva förlossningsberättelser

Förlossningsberättelse: “Att föda var relativt smärtfritt för mig”

När Elin Kungsman födde sitt första barn och upplevde det som närmast smärtfritt fanns fortfarande möjligheten att första gången hade varit en lyckoträff. Men när även andra förlossningen gick lika smidigt, om inte ännu lättare, fick vi alla bevis på att det GÅR att få en panikfri förlossningsupplevelse. Ta del av hur det var när hennes son Malve kom till världen här >>

Förlossningsberättelse: “Jag sov mig igenom förlossningen”

Johanna Forslund hade hört den ena skräckhistorien efter de andra om att föda barn, så när hennes egen förlossning väl stod för dörren var det inte helt utan att hon var rätt rejält nervös. Dessutom skulle hon bli igångsatt vilket många gånger lyfts fram som det mest smärtsamma sättet att föda barn på. Men oron visade sig vara helt i onödan. Förlossningen gick prima – hon lyckades till och med SOVA genom flera värkar – och ut kom världens bästa belöning, ett nytt litet liv! Läs hela förlossningsberättelsen här >>

Förlossningsberättelse: “Det häftigaste jag gjort”

Idas bebis ville inte komma ut på beräknat födelsedatum, utan hon fick vänta ända till vecka 41 innan förlossningen visade att den var på gång genom att slemproppen lossnade. Ida blev lika delar peppad och nervös, och trots att hon och kärleken stötte på hinder i form av beskedet att det var fullt på förlossningen slutade det hela med en rätt igenom positiv förlossning. Läs hela hennes förlossningsberättelse här >>

Förlossningsberättelse: “Att föda i vatten var otroligt häftigt”

Redan under graviditeten med bebis nummer två visste Angelica Lagergren att om möjlighet fanns ville hon gärna föda i vatten. Sagt och gjort. Hon fick rum på dåvarande förlossningsmottagningen BB Sophia och tilldelades ett stort badkar där hon skulle få möjlighet att välkomna sin son. Goda förberedelser i meditation och avslappning gjorde att förlossningen blev så fin och bra att Angelica nu inte vet säkert om hon någonsin kommer bli mätt på känslan att föda barn. Läs hennes fina förlossningsberättelse här >>

“Skammen kring förlossningsskador MÅSTE bort”

Vi måste prata mer om förlossningsskador

Majoriteten av alla vaginalt födande kvinnor drabbas av någon sorts bristning under förlossningen. För de allra flesta är bristningen ytlig och läker lätt utan några större problem på några veckor, men för en del kvinnor blir problemen desto mer besvärande. År 2015 rapporterades Socialstyrelsen att 3,1 procent av de födande drabbades av de mer omfattande formerna av förlossningsskada – tredje och fjärde gradens förlossningsskada – där även slutmuskeln blir skadad.

Läs också: “Vad är en förlossningsskada – och går det att minska risken?”

Efter en våg av berättelser, mobilisering och höjda röster från födande som upplevt brister i förlossningsvården kom regeringen äntligen med replik. Regeringen har lagt in i budgeten att skjuta till en miljard kronor till förlossningsvården varje år mellan 2018 och 2022.

– Det är inte en slump att regeringen sätter till pengar nu, det är en viktig del i jämställdhetsarbetet att förlossningsvården är bra. Det måste vara top notch, säger Karin Ehn, förlossningsläkare, och Carina Rylander, förlossningsbarnmorska, som tillsammans driver podden Babyz Podcast.

När ska man känna sig återställd efter en förlossning?

– Berätta om det återbesöket hos barnmorskan 6-8 veckor efter förlossningen tycker jag att man ska flagga för det då och be om att få hjälp att ta det vidare. Det är viktigt att man berättar om det inte känns bra. Sen måste man också tänka på att slemhinnorna blir väldigt påverkade om man helammar, de blir nästan lika påverkade som när man är klimakteriet. Sen rekommenderar jag också att man tar som vana att gå regelbundet till en gynekolog. Det handlar inte om avancerade undersökningar, och ibland är lösningen så enkel som att man bara behöver ett möte med en sjukgymnast.

“När bedövningen gick ur förstod jag att det var illa…”

Paulina Åkerberg är en av de som drabbats av komplikation efter förlossningen. Själva förlossningen minns hon som en positiv och trygg upplevelse och det var först efter ett par månader som hon märkte att det var något som inte stämde.

– Jag hade ont under sex och det blev inte bättre, så jag kontaktade en gynekolog och gjorde en undersökning. De hittade en knöl i början på slidan som tydligen var fylld med vätska efter förlossningen och det var den som gjorde ont.

Idag mår hon bra och är nöjd med vården och uppföljningen hon fick. Men tyvärr upplever inte alla samma bemötande. Nathalie Nyberg, fotograf och influencer på Vimedbarn.se, födde sitt första barn i november 2014.

– Jag ser tillbaka på min förlossning med blandade känslor. Jag älskade att föda barn, men det var efter att min älskade dotter Leah var ute som helvetet började.

Strax efter att Leah kommit ut meddelar personalen att Nathalie ska ner på operation på en gång.

– Jag förstod ingenting. Nere på operation fick jag veta att jag skulle sys men inte mer än så. Leah och min man satt vid mitt huvud när jag syddes, och först efteråt fick jag veta att jag fått en tredje till fjärde gradens bristning – men jag hade ingen aning om vad det betydde då. På natten när bedövningen gick ur förstod jag att det var illa… Jag bad om smärtstillande men blev bara erbjuden Alvedon som inte hjälpte alls. Jag grät hela natten och ringde mina föräldrar. Det var hemskt!

Läs också: “Känsligt att prata om – mina förlossningsskador /Nathalie Nyberg”

Läs också: “Nathalie Nybergs förlossningsberättelse”

Prata mer om förlossningsskador!

Tiden efter var kantad av problem för Nathalie. Hon fick en blodansamling som gjorde att hon varken kunde sitta, ligga på rygg, bära eller gå utan extrem smärta. Hon blev sjukskriven och kunde inte göra annat än att vara still och amma.

– Jag kände mig värdelös och det var mycket som spökade i huvudet. Samma dag som vi blev utskrivna från BB åkte vi tillbaka på natten eftersom jag hade så otroligt ont och jag bara grät. Kvinnan som bemötte mig behandlade mig riktigt dåligt och gjorde en hemsk undersökning som satt spår i mig för livet. Alla utom denna kvinna behandlade mig väl.

Skadorna efter förlossningen gjorde sig påminda i hela 2,5 år för Nathalie, framför allt vid sex. Idag är hon återställd, men upplever att hon fått kämpa för att få den vård hon behöver.

– Problem som inte syns finns inte tydligen. Att söka om sånt här kan vara genant och jobbigt. Egentligen borde det vara en rutin att man får frågor om allt fungerar som det ska med urin, avföring, sex och smärta efter förlossningen.

Hon betonar att man inte får köpa att man blir annorlunda efter en förlossning, och att hon är glad att hon har stått på sig.

– För några månader sen var sex något som gjorde ont och var fruktansvärt, men nu är äntligen allt som vanligt. Jag har inte ens vågat dela med mig av detta i bloggen eller knappt till mina närmsta vänner för det är ju på något konstigt sätt pinsamt… Det ska det ju inte vara! Våga prata om förlossningsskador!

Karin och Carina håller med om att en öppen debatt är väldigt viktig för att förlossningsvården ska förbättras.

– Att folk delar med sig i till exempel sociala medier påverkar jättemycket. Dels påverkar det politikerna, och dels påverkar det äldre kvinnor som tigit om sina förlossningsskador. 90-talisterna som börjar föda barn nu accepterar inte, de ställer krav. Och det är bara så det sker förbättringar! Flera gånger möter vi äldre kvinnor som efter en del om och men berättar att de i 15 års tid behövt sätta två fingrar i slidan för att kunna tömma tarmen. Såna problem kan man ju åtgärda! Nej, skammen måste bort, och vi måste prata mer om förlossningsskador och sånt som klassats som pinsamt för att alla ska få bättre vård.

stats