1. Barnet kan smaka vad mamman äter
Ja, det är sant. Dricker en gravid kvinna ett glas juice till frukost tar det runt 10 minuter innan fostret känner smaken av fruktsaft i hennes livmoder. Under graviditeten ser moderkakan till att de gynnsamma ämnena i maten, som syre och näring, transporteras vidare till fostret utan att skadliga bakterier och virus når det ofödda barnet. Efter fyra månader har fostret receptorer på tungan som gör att den kan smaka på vattnet runt sig. Studier har till och med kunnat fastställa att gravida kvinnor som druckit morotsjuice får barn som tycker om morötter. Forskare tror att det beror på att barnet vänjer sig vid smaken.
Läs också: ”Därför gör sen avnavling skillnad för ditt barn”
2. Graviditeten ger en amningshjärna
Även detta är sant. Ett internationellt forskarlag som scannade kvinnors hjärnor före, under och efter deras graviditeter kunde faktiskt se att flera gråa områden, inklusive ”hippocampus”, det vill säga minnescentrumet, blev mindre under graviditeten. Vilket kan förklara varför en del kvinnor blir mer glömska en tid efter förlossningen. Samtidigt krympte områden som är kopplade till våra sociala förmågan och förmågan att knyta an till andra människor. Forskarna tror att de grå områdena krymper för att hjärnans vita områden ska få ta större plats. I den vita substansen föregår hjärncellernas kopplingar som troligen effektiviserar sin elektriska kommunikation under graviditeten. Det betyder att de nyblivna mammornas hjärnor förmodligen är optimerade att knyta an till sin avkomma och förstå barnets behov.
3. Det är bara kvinnorna som blir hormonella
Nej, falskt – även männens hormonnivåer svänger. Ett kanadensiskt forskarteam gjorde en studie där de mätte mängden hormonet ”prolaktin” hos 21 män två veckor innan, och två veckor, efter förlossningen. Prolaktin bildas i ett område i hjärnan som kallas hypofysen, som bland annat styr sociala kompetenser. De bad även papporna svara på ett antal frågor som visade hur mycket de oroade sig för sina barn. Forskarna registrerade en ökning av mängden ”prolaktin” hos männen före och efter födseln. Hos kvinnor reglerar hormonet mjölkproduktion medan det troligtvis gör män mer beskyddande och stärker bandet till barnet.
Läs också: ”6 tips som underlättar inskolningen”
4. Alkohol skadar fostret
Helt sant. Eftersom att alkohol är ett gift sätter flera enzymer igång att bryta ner det när du tar ett glas vin. Men de enzymer som hjälper till med nedbrytningsprocessen hos mamman har ännu inte utvecklats hos fostret, så när en kvinna intar alkohol går det ut i blodet och transporters till moderkakan. Eftersom alkoholmolekylen är så pass liten stoppas den inte av moderkakans filter, utan fortsätter vidare till fostervattnet eller fostrets blod. Därför stannar alkoholen betydligt längre hos fostret än hos mamman, vilket gör att effekten av giftet blir större. Har fostret utsatts för alkoholmolekyler under en längre period riskerar den att födas med mindre hjärna, så kallat ”fetalt alkoholsyndrom”.
5. Föräldrarna kan påverka barnets kön
Denna myt är falsk. Känner ni igen teorin om att tidpunkten för samlaget kan påverka barnets kön? Den lanserades för 30 år sedan av den amerikanske läkaren Landrum Shettles och stämmer alltså inte. Teorin gick ut på att mannens sädesceller innehåller antingen en Y-kromosom eller en X-kromosom. Om en mans sädescell innehöll en Y-kromosom blir barnet en pojke, tillsammans med äggets X-kromosom. Har sädescellen däremot en X-kromosom blir det en flicka. Shettles teori byggde på att sädescellerna med Y-kromosomer var snabbare. Ett par som har samlag precis före ägglossning skulle därför få en pojke. Å andra sidan kunde sädesceller med X-kromosomen överleva längre i livmodern. Därför skulle ett samlag som inträffade 3-4 dagar före ägglossning resultera i en flicka.
På senare tid har denna teori har avvisats av flera studier. Däremot har forskare från sjukhuset ”Mount Sinai Hospital” i Toronto nyligen följt 1 411 gravida kvinnor och där resultaten tyder på att kvinnor med högt blodtryck oftare får pojkar. Men forskarna har ännu inte hittat de specifika mekanismerna bakom hypotesen.
Läs också: ”5 mysiga barnrum att inspireras av”
Inspiration från Illustrerad Vetenskap