Häng med oss #LOPPIVIMEDBARN

Annons

Förlossningsberättelse: Jennie-Lie födde tvillingar i vecka 30+3

”Den 28e maj 03.40 vaknar jag av att det känns som att någon smäller en vattenballong i magen och det bara rinner ut vatten i sängen. Jag väcker min man Hampus försiktigt med ett ‘Älskling kan du vakna?’, han vrider huvudet åt mitt håll långsamt och kollar trött på mig. ‘Älskling, vattnet har gått’ får jag fram. Hampus flyger ur sängen ‘Är du seriös? Ska jag ringa en taxi?’. Jag svarar att jag vet inte vad vi ska göra, vi var ju bara i vecka 31.”

Hade inte hunnit packa någon BB-väska

”Jag sprang upp på toaletten och ringde förlossningen, skrattade och grät samtidigt så det är ett under att barnmorskan hörde vad jag sa. Vi pratade i några minuter sen sa hon att eftersom det förmodligen var vattnet som hade gått så skulle vi åka in. Vi hade inte hunnit packa någon BB-väska, som tur var hade vi fått en packlista på vår första föräldragruppsträff kvällen innan så Hampus grabbade tag i den och for runt i lägenheten och slängde ner allt vad vi kunde behöva. 04:20 stod vi utanför dörren på förlossningen med väskorna i handen och ringde på klockan.

Läs också: ”6 saker du måste veta inför din förlossning”

Vi fick direkt komma in på ett förlossningsrum, det kollades CTG och ultraljud. Snabbt konstaterades det att båda barnen mådde bra och var lugna i magen. Barnmorskan berättar att om det är så att vattnet har gått så kommer de få födas med kejsarsnitt eftersom de är så små. ‘Okej’ svarar vi lugnt. När vi efter ett bra tag får vara ensamma i rummet och jag kollar på Hampus och vi sitter bara och ler. Det ända jag får fram är ‘Hur hamnade vi här egentligen?’.”

Jennie-Lie i förlossningsrummet.

Jennie-Lie i förlossningsrummet.

Skulle tvillingarna födas vaginalt eller med kejsarsnitt?

”Ultraljudet visade att tvillingarna låg med huvudet neråt, och läkaren sa att då får det bli vaginal förlossning och som förstagångsföderska kan det ta ett tag. Jag och Hampus han inte riktigt med, utan när läkaren gått ut ur rummet så blev jag nervös, hur skulle tvillingarna födas egentligen? Vi pratade med barnmorskan igen, hon hämtade läkaren och det visade det sig att han inte läst vår journal ordentligt och missat att vi bara var i vecka 30 + 3, alltså var det akut kejsarsnitt som gällde.

Läs också: ”Andning som smärtlindring – så funkar det”

Efter det här så fick jag en kortisonspruta i låret, för att påskynda mognaden av lungorna på bebisarna, och vi fick höra att inom två dygn så kommer tvillingarna vara födda. På CTGn kunde barnmorskan se att jag började få starkare värkar, så en spruta med bricanyl beställdes in för att få värkarna att avta.”

Hade vattnet verkligen gått?

”Från ca 05.30 – 07.00 så hände det inte så mycket, värkarna var borta. Fick höra att jag skulle försöka sova men det var helt omöjligt. Efter 07 vi fick en ny barnmorska som hette Malin. Min första barnmorska var okej men Malin var helt fantastisk! Från att hennes skift började tills att tvillingarna var födda så var hon med oss och förklarade varje steg. För ett kontrollfreak som jag så var det väldigt skönt.

Vid 07.30 började värkarna komma tillbaka, Malin sa att de gärna ville hinna ge mig en spruta kortison till för barnens lungor, och den fick de ge tidigast ett dygn efter den första. Så de skulle göra allt de kunde för att stanna av värkarna. En ny förlossningsläkare kom in med ultraljud för att se om det verkligen var vattnet som hade gått, för om det inte var det så kunde jag få ett dropp för att stanna av värkarna. Ultraljudet visade sig vara otydligt och därför ville hon avvakta tills en överläkare kunde kika med ultraljud. Jag fick en till spruta med bricanyl så länge.”

Läs också: ”Skrik och panik? Så kan du lugna en ledsen bebis”

En tvilling hade mindre fostervatten

”Vid klockan 9.00 skulle vi få åka upp på neonatalavdelningen för att göra ett ‘studiebesök’ och träffa barnläkarna. Men det blev ingen studiebesök för mig, den här gången hjälpte nämligen bricanylen endast i 20 minuter innan värkarna var tillbaka. Vi fick istället börja klocka värkarna, de var mellan 60-90 sekunder långa och kom regelbundet var fjärde minut. Överläkaren kommer äntligen in och kollar fostervattnet med ultraljudet, och konstaterade snabbt att tvilling ett (Leia) hade mycket mindre fostervatten. Alltså fick de inte sätta dropp på grund av infektionsrisken. Efter lite diskussion så kommer de fram till att jag inte skulle hinna få en andra spruta kortison och därför var det lika bra att boka operation.

10.45 kommer barnmorskan, förlossningsläkaren och sjuksköterskan in i salen igen och säger ‘Nu är det dags, operationen hade tid direkt så packa med er kameran så åker vi ner’. Jag kollar på Hampus och ser att han är minst lika nervös och förväntansfull som mig, han går bredvid mig och håller i min hand. Men vi säger inte ett ord, tysta och fokuserade tar vi oss till operationsavdelningen, sen sätter det igång.”

Hampus håller mig lugn

”I ett rum möts vi av tre narkosläkare som frågar mig om mediciner och sjukdomar, samtidigt får Hampus får hjälp av en sköterska att ta på sig operationskläder och han får även sätta på mig en vacker mössa innan vi rullas in i operationssalen.

I en operationssal förbereds det för akut kejsarsnitt.

I en operationssal förbereds det för akut kejsarsnitt.

Nu vet jag vad som väntar, nämligen bedövningen. Jag får ligga ner på sidan narkosläkarna står omkring mig. Precis när nålen ska till att nudda min rygg så tappar narkosläkaren den på golvet, jag hör han ber om en ny men innan den hinner fram så får jag en värk som gör att det är omöjligt för mig att kupa ryggen. Vi får vänta ut värken innan de kan pröva igen. De lyckas till min glädje sätta sprutorna rätt på en gång.

Läs också: ”Förlossningsberättelse: ‘Jag valde ett planerat snitt'”

Totalt är det minst 15 olika läkare och sköterskor i salen, och precis utanför väntar två barnteam med ca 10 personer i varje team. De spänner upp ett skynke framför mitt ansikte och lägger armarna ut åt sidan. Trots alla människor i rummet så är mitt fokus helt på Hampus, han ler hela tiden och ger mig ett lugn. Bredvid Hampus så står en sköterska som tar hand om honom.”

Tårarna sprutar

När allt är klart för att sätta igång så stannar rummet upp, en snabb genomgång och sen känner jag hur de börjar böka i magen. Det gör inte ont utan mer att det stramar och drar lite när de håller på. Sköterskan säger åt Hampus att ställa sig upp och ta kort, och någon sekund senare så hör jag ett skrik och narkosläkaren bredvid mig säger ‘Grattis mamma!’ och Leia var född, 11:30 40 cm lång och 1529 g. Tårarna bara sprutar på mig, jag trodde inte jag skulle reagera så starkt som jag gjorde, men skriket för mig betydde att Leia levde. De väntar en minut med att klippa navelsträngen, när den är klippt så kommer en sköterska snabbt förbi oss med henne i famnen och visar upp henne. Sen springer hon vidare med henne ut till ett av barnteamen med henne.

Välkommen till världen, Leia!

Välkommen till världen, Leia!

Hampus väljer att stanna kvar till nästa tvilling är ute. Efter bara någon sekund så säger narkosläkaren ‘Grattis igen!’ 11:32 föddes Mattis, 41 cm lång och 1600 gram. Mattis hade problem med att andas och skrek inte lika mycket som Leia, de fick klippa navelsträngen direkt och sköterskan stannade bara upp en liten sekund hos oss, men jag såg hans små fötter sparka och då brast det för mig igen. Sen följer Hampus följer med ut till tvillingarna och jag får ligga kvar.”

Välkommen till världen, Mattis!

Välkommen till världen, Mattis!

Det finaste jag sett!

Ensam ligger jag kvar i salen med läkarna, tårarna rinner försiktigt ner för mina kinder, självklart är det tårar av oro, men faktiskt mest av lycka. De syr ihop mig, och sen får jag åka direkt upp på BB eftersom jag mådde så pass bra. Påvägen upp så frågar de om jag vill åka förbi neonatalavdelningen för att kolla på tvillingarna, självklart vill jag det.

När vi närmar oss rummet så känner jag mig samlad, vi möter massa sköterskor på vägen och alla säger grattis. Hampus sitter i en fåtölj, han kommer upp och ger mig en kyss innan han visar mig Mattis som ligger i en kuvös inlindad i massa mysiga filtar, och då kommer tårarna igen. Han är så otroligt fin och lugn, allt man läser om hur prematurbarn kan se ut som små luddiga Aliens, jag kunde inte se det. Det var en liten människa som låg där, min lilla bebis och han var det finaste jag sett. Han har det jobbigt att andas men de förklarar att det är normalt och under kontroll. Leia får jag inte träffa utan hon är inne i ett rum med flera läkare och sköterskor omkring sig, Hampus säger att hon mår bra och att de sätter katetrar i naveln för att kunna ge mediciner.”

Läs också: ”Så utvecklas ditt barn de första veckorna”

Tvillingarna är födda och mår bra

”Sen behöver jag åka ner till BB för observation. Några timmar ligger jag där själv, i chock, och ringer alla våra närmsta för att berätta att tvillingarna är födda och just nu mår bra.

Nyfödda tvillingarna Mattis och Leia!

Nyfödda tvillingarna Mattis och Leia!

När jag äntligen, på kvällen, åker upp till tvillingarna igen så får vi sitta där bredvid kuvöserna och genom små luckor hålla händerna på deras magar, röra deras små fingrar och klappa dem på det lilla av pannan som syns bakom masken. Tysta sitter vi där, gråter lite, fnissar lite och är helt betagna av att våra barn redan var här hos oss och ovetande om de sex veckorna på neonatalavdelningen som väntade.”

Vill du följa Jennie-Lie’s vardag med tvillingarna Mattis och Leia? Missa inte hennes blogg här och hennes instagramkonto här!

Vill du också dela med dig av din förlossningsberättelse på Vimedbarn.se? Mejla den till hej@loppi.se!

Barndietisten hälsar på

I samarbete med HiPP Barnmat. Hur vet man att sin bebis får i sig tillräckligt mycket när man går över från mjölk till mat? När ska man börja med måltider istället för smakportioner, och vem är det egentligen som bestämmer hur mycket ett barn ska äta? Se filmen när Josefin träffar HiPP:s egna barndietist Maiju Wetterhall för att ta reda på detta och mycket mer!

Annons

Ingen barnmat utan bin

Stämmer det? Ja! Två tredjedelar av all den mat vi äter kommer från växter som bin och humlor pollinerat. Läs ”Ingen barnmat utan bin, och tre anledningar till att välja ekologiskt” på Barnmatsguiden ››

Så utvecklas din bebis de första veckorna

När kan bebisen le? Och hur kommer det sig att bebisen rörelsemönster är så ryckigt i början? Här kan du läsa om några utvecklingsfaser som händer under din bebis två första månader. 

Annons

Under din bebis första veckor i livet händer mycket på utvecklingsfronten. Visste du att de flesta bebisar kan använda alla fem sinnen när de föds? Det vill säga lukt, smak, syn, känsel och hörsel. Vissa sinnen behöver utvecklas mera. Hur snabbt eller långsamt en bebis utvecklas är individuellt, så känn ingen stress. Prata med din BVC-sköterska om du skulle känna dig orolig eller har funderingar över ditt barns utveckling.

Samspel
Bebisar kan samspela från första stund. Om du testar att räcka ut tungan till din bebis kan de kanske härma dig redan under sina första veckor. Gör det långsamt, bebisar har ett långsamt tempo i början och det kan ta lite tid innan den förstår hur den ska härma dig. Överdriv din ansiktsmimik. Ett annat tips är att sätta upp en spegel vid skötbordet så att bebisen kan se sig själv.

Läs också: Därför ska du inte slarva med D-vitamin till din bebis 

Hud mot hud
En nyfödd bebis behöver mycket närhet och kärlek. Försök ha bebisen hud mot hud så mycket det går. En nyfödd känner kyla, smärta och värme och små barn känner ofta mer smärta än större barn. Är din bebis orolig? Testa att lägga ner en av dina tröjor nära bebisen, men bara när hen är under uppsyn. När din bebis sover ska inget löst tyg eller kuddar ligga nära barnet.

Bebisen ler
Att din bebis tittar på dig och ler sin första levnadsvecka beror oftast inte på att hen är glad. Det är troligtvis en reflex och beror inte på social kontakt. Men, redan efter några veckor kan din bebis börja le när hen ser dig, ett syskon eller någon annan familjemedlem. Reagerar på rösten Under din graviditet läste du säkert om att bebisen kunde lära sig att känna igen din röst. Så är det. Din röst är bebisens absoluta favoritljud, så fortsätt prata och kommunicera med din bebis. Säg gärna vad du gör när du gör saker om pratet inte kommer naturligt. Tex, ”Nu sätter jag på dig en body” eller ”Nu ska mamma/pappa tvätta av dig med ljummet vatten”.

Läs också: 9 saker gravida bråkar om på nätet 

Rörelseförmåga
Bebisen huvud är väldigt tungt i förhållande till resten av kroppen när den är liten. Var noga med att ge nacken stöd de första månaderna. När bebisen är nyfödd är händerna ofta knutna och rörelsemönstret ganska ryckigt. När bebisen är ungefär två månader brukar hen kunna lyfta på huvudet korta stunder när hen ligger på mage. Nackträning är viktigt och det kan ni börja med tidigt.

Källa: 1177.se Foto: Istockphoto

Därför ska du inte slarva med D-vitamin

Den 22 september är det D-vitaminens dag. Är du noga med att ge din bebis d-droppar? De senaste studierna visar att ett bra intag av D-vitamin kan minska risken för cancer. Läs mer om varför det är viktigt att din bebis får D-dropparna.  

Annons

D-vitamin eller d-droppar som många kallar det är nåt du får från BVC som du ska ge din bebis varje dag. De där dropparna kan kännas sega och tråkiga att ge, men faktum är att forskning visar att de är viktiga. Sanna Klang, BVC-sköterska, svarar på frågor om de viktiga dropparna.

Vad är D-vitamin? 

– D-vitamin är ett steroidhormon som påverkar effekten av hundratals gener i de flesta av kroppens celler.

Varför ska bebisar/barn få det? 

– När solens strålar når vår hud bildas D-vitamin. I Sverige har vi dock för lite sol för att det ska räcka till oss dagligen. Det är bara under sommartid som vi får i oss tillräckligt. En del mat innehåller också d-vitamin, men oftast kommer vi inte upp i den rekommenderade dosen av D-vitamin, framförallt inte under höst-vinter. I flera studier har det visat sig att svenska skolbarn lider av d-vitaminbrist.

Hur länge och hur mycket ska man ge? 

– Inom BVC är rekommendationerna att ge 5 droppar D-vitamin/dag i 2 års tid. Barn med en mörkare hud kan behöva äta dropparna längre och med en högre dos.

Vad kan hända om man struntar i det? 
– Kortsiktigt märks oftast ingenting. Långsiktigt kan det påverka immunförsvaret, vinter- och vårdepressioner, övervikt samt orsaka benskörhet. Ett bra intag av D-vitamin sägs enligt de senaste studierna visa en minskad risk för cancer.



Finns det olika former, eller är det bara droppar? 

– För bebisar/barn är det bara droppar som ges tills dess att de kan få i sig i tablettform (vitamintillskott). Det finns dock flera olika sorter att välja på. Oljebaserade droppar eller vattenlösliga droppar, båda finns att köpa på Apoteket. Det finns även en kombinerad sort med D-vitamin och en aktiv bakteriekultur. Fet fisk, svamp och äggulor är några livsmedel som naturligt innehåller D-vitamin. Det är dock svårt att komma upp i ett dagligt intag av D-vitamin enbart ur kosten, det gäller även för oss vuxna.

Foto: Istockphoto 

Annons

Amning är ett ämne som hos många väcker känslor. Många i ens närhet och även från mödravården kan det komma (oombedda) pekpinnar och välmenta råd oavsett hur du har valt att göra. Men såhär ligger det till: Den som avgör vad som är bäst för dig och ditt barn är du. Det är bara du som vet om amningen är mysig och praktisk eller om den bara är bökig och ångestfylld. Det är du som märker om ditt barn verkar nöjd och mätt eller inte. Oavsett vad du väljer så hejar vi på dig och stöttar dig i ditt beslut. Miljontals barn runt om i världen föds just nu upp på antingen bröstmjölk eller modersmjölksersättning och det går alldeles utmärkt bra oavsett. Både flaskmatning och amning är trygga, hälsosamma val för ditt barn, och det finns faktiskt stora fördelar med båda. Beslutet att göra det ena eller det andra, eller en kombination av de båda, är rent personlig och beror på vad som är rätt för dig, din familj och dina omständigheter.

Väljer du att amma kommer du kanske att uppleva den första tiden som jobbig – det kan göra ont, du är kanske osäker på om bebisen tar bröstet rätt och om hen får i sig tillräckligt med mat. Det är som så mycket annat helt normalt och det går oftast över. Om du upplever att amningen krånglar men ändå vill fortsätta att försöka, eller om du bara behöver råd och stöd – vänd dig till ditt BVC eller till Amningshjälpen, där finns bra hjälp att få!

Källa: Lifewithkids.se. Foto: Istockphoto

Gillade du den här texten? På lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

Ta hand om varandra i relationen

Kom ihåg att vårda varandra i relationen. Första året med ett litet barn kan vara tufft för nyblivna föräldrar. Här är tips på hur ni kan ta hand om varandra i relationen. 

Annons

Skilsmässostatistiken talar sitt allra tydligaste språk. De flesta skilsmässor sker innan det första barnet fyllt två år. Det säger en hel del om hur tufft det kan vara att hålla ihop under den första tiden med ett barn. Så glöm inte att vårda varandra. Se till att hitta tillfällen, om inte varje dag, så i alla fall varje vecka eller en helkväll varje månad, där ni sätter er ner tillsammans för att prata och utvärdera. Hur mår ni? Hur har veckan varit? Vad har varit bäst och jobbigast? Vad behöver ni förändra? Vad gör ni riktigt bra? Hur känns era nya roller som föräldrar? Vad skulle ni önska av den andra just nu?

Läs också: Så kan ni samarbeta under förlossningen

Det kanske inte finns varken tid, ork eller lust att vara den bästa partnern någonsin just nu. Men försök att behåll kontakten och närheten till varandra. Jobba tillsammans, lös problem tillsammans och var ärliga med varandra för att öka era chanser att lyckas. Och glöm inte att berömma varandra, för ni är grymma som får det att fungera varje dag!

Källa: Lifewithkids.se. Foto: Anna Roström/Life with kids

Gillade du den här texten? På lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

Googla med måtta i början

Varför skriker bebisen? Röda utslag. Vad är normalt? Hur ser det ut i din sökhistorik på google? Därför ska du googla med måtta i början. 

Annons

Hur ser sökhistoriken i din telefon ut? Innehåller den sökningar på bajsbilder, sömntips, röda utslag, hjälp för skrikande bebisar och vad som är normalt vid olika tillfällen? Idag är vi vana att söka svar på alla frågor vi inte vet och risken är stor att man tror att Google är svaret på allt. Men ser man på träffarna som kommer högst på en googlad fråga är de ofta väldigt daterade, ofta från år 2006-2010, och det har hänt väldigt mycket sedan dess.

Läs också: Farligt att träna som gravid?

De som står för svaren är väldigt sällan utbildade för detta, det är snarare andra nyblivna mammor som har sina teorier och sanningar och du har ingen aning om vilka de är och vad de kan. Så fråga först och främst på BVC, googla med sunt förnuft, var källkritisk och leta dig fram först och främst på uppdaterade och betrodda källor. Eller fråga andra småbarnsföräldrar i din närhet som du litar på om deras erfarenheter, det är ofta den bästa källan.

Källa: Lifewithkids.se. Foto: Anna Roström/Life with kids

Gillade du den här texten? På lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

Rollfördelning

Under den första tiden är ofta symbiosen mellan mamma och barn stark, särskilt om man har valt att amma. Som mamma har du ju ett 40 veckors försprång där du burit på och lärt känna barnet. För någon som står bredvid kan en förlossning innebära en ganska chockartad överraskning. Det kanske inte var förrän då din partner på riktigt förstod att ett litet barn nu kommer till familjen.

Annons

Att stå bredvid en mamma-spädbarn-relation är för många svårt och man vet inte riktigt hur man ska ta sig in. Ska man lämna er för er själva? Ska man passa upp så gott man kan och fixa det praktiska runt omkring? Ska man bryta sig in och kräva sin plats? Det finns ju inget rätt och fel på dessa frågor, men det bästa rådet är nog JA på alla tre. Mamman och barnet har ett speciellt band den första tiden och det måste man få låta dem ha. Samtidigt är en förlossning, inte minst fysiskt, en stor påfrestning så all avlastning från en partner, en mamma eller en nära vän är guld värd.

Om man lever i ett förhållande är nog viktigast av allt att släppa in sin partner tidigt så mycket det går för att känna att ni är två om det här. Ni har ett gemensamt ansvar, delad vårdnad och tillsammans ska ni se till att anknytningen sker så snabbt det bara går. Det är viktigt och fint för både mamman, partnern och för barnet att det finns en lika stark anknytning till båda föräldrarna.

Prata med varandra om vilka delar partnern kan ansvara för, både med syfte att knyta an till barnet men också som avlastning. Det kan vara blöjbytning, badning, promenader, hud-mot-hud-tid, matning med flaska när det är aktuellt, sätta på kläder, osv. När det gäller avlastning får kanske partnern under en tid ta ett större ansvar för hemmet när det gäller matlagning, handling, tvätt och så vidare för att mamman ska hinna vila ut. Prata gärna igenom vilka stunder på dygnet det är mest kritisk och försök hitta gemensamma lösningar för dem.

Källa: Lifewtihkids.se. Foto: Anna Roström/Life with kids

Gillade du den här texten? lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

Alla dessa förväntningar

Många drömmer om att få barn under hela livet. Andra är tanken på att bilda familj ganska ny och man försöker förstå vad det innebär. Och för några kanske känslan är att man inte ville detta just nu, men valde ändå att behålla barnet och tänker att det kommer att bli bra ändå. Oavsett förutsättningar och anledning till att du blivit mamma så bär vi alla med oss en massa förväntningar om hur det kommer att bli och hur det borde vara.

Annons

Innan barnet har kommit försöker vi förbereda oss och föreställa oss hur det ska bli när hen är här. Vi läser på, pratar med varandra, tänker på hur det var när man själv var liten och vad man vill föra vidare och inte ifrån den egna uppväxten, läser böcker, köper barnsaker och planerar för framtiden. Ibland infriar sig alla våra förväntningar och mer därtill, men ibland gör det inte det. Och det kan skapa en negativ stress, onödig oro och stora skuldkänslor över att man tror att man gör något fel.

För många av oss innebär vårt yrkesliv att vi har en uttalad roll, ett tydligt mål att jobba mot, arbetstider och någon som har gett oss arbetsuppgifter som leder till att vi ska nå våra mål. Vi har också kollegor som kan hjälpa oss och som vi kan delegera till. Vi är vana att kunna kontrollera vår vardag och vi är trygga med att veta att om vi bara gör vårt bästa så är det tillräckligt.

Men livet med en nyfödd ser inte ut så. Vi vet inte alltid vad vi ska göra och vi har ingen som talar om det för oss. Sällan finns det ett rätt sätt att göra saker på. Man kan inte ta en paus för att kunna vila upp sig några dagar och hämta nya krafter. Man är inte utbytbar mot någon annan. Att göra sitt bästa räcker inte alltid till att nå upp till våra egna förväntningar och det spelar ingen roll vad man har bestämt innan man fick barn, om bebisen vill något annat så raseras det direkt.

Men det är okej ändå. Du är tillräcklig. Det du känner är helt normalt. Det här är en kort, intensiv period i både ditt och ditt barns liv och det handlar främst i den här fasen om att ni ska överleva. Var inte för hård mot dig själv, sänk ribban, prata mycket med dina nära och kära och ta en dag i taget. Det blir bättre, och ibland känns det kanske precis sådär mysigt som du tänkt dig. Och du är redan en fantastisk mamma

Källa: Lifewtihkids.se. Foto: Anna Roström/Life with kids

Gillade du den här texten? lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

Sinnen och känslor ur ett bebisperspektiv

När man är drygt två månader gammal är världen fortfarande ganska skrämmande och helst vill man bara sova tryggt i mammas famn. Men sakta börjar nu världskartan ritas om och man börjar bli nyfiken på världen runt omkring.

Annons

Bebisar är ofta uppmärksamma på sådant som inte fanns nyss. Det kan vara nya ljud som hörs, nya dofter, att temperaturen i rummet ändras eller någon som tar på en på ett nytt sätt. De funderar på om det här är något de känner igen eller om det är något nytt de behöver förstå. De är nyfikna och riktar sin uppmärksamhet mot det nya som händer. I deras värld går allt fortfarande väldigt långsamt, så man får vara försiktig så att det inte blir allt för mycket sinnesintryck samtidigt och de blir överstimulerade.

När barnet känner hunger blir hen ofta rädd. Detta är så klart en överlevnadsmekanism och kroppen signalerar till barnet att ”om du inte äter snart dör du”. Barnet signalerar till oss vuxna på det sätt hen kan – med sitt skrik, och vi svarar med att trösta och prata lugnande med barnet. Många menar att barnet redan nu kan uppfatta vårt speglande av barnets inre känslor och att det bygger empati hos barnet.

När vi lugnar barnet visar vi att det inte är någon fara och snart kommer barnet att lära sig att vi alltid finns där när hen behöver oss. Det kommer att lära barnet att det finns en mening att uttrycka sina känslor och behov eftersom någon responderar. Hen lär sig att det finns någon där som kan hjälpa och förstå när det känns svårt. Det ökar också förmågan att själv kunna hantera obehagliga känslor och att kunna vänta en liten stund innan hjälpen kommer.

Källa: Lifewtihkids.se. Foto: Anna Roström/Life with kids

Gillade du den här texten? lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

Baby blues

Baby blues kan kännas som ett fånigt och förminskande begrepp på den nedstämdhet som drabbar så många som varannan nybliven mamma efter förlossningen. Det kommer oftast 2-3 dagar efter man har fött barn och man tror att det främst beror på att mängden östrogen kraftigt minskar efter förlossningen. Vanliga symptom är humörsvängningar, ångest och sömnsvårigheter och många vittnar om att man känner en känsla av meningslöshet och att man kan börja gråta till synes helt utan anledning.

Annons

Det kan också finnas psykologiska förklaringar. För många föräldrar har anspänningen inför förlossningen varit stor, den kanske blev mer dramatisk än man trott och man har inte fått förklaringar till varför saker skedde. Det kan vara så att man inte kände de stora, fantastiska känslorna när bebisen kom och som man har hört att andra gör. Man har svårt att prata med sin partner om allt som har hänt och känner sig ensam. Eller så har man kanske haft stora förväntningar om den första tiden med den nya familjemedlemmen som inte infriat sig. Man kan också känna sig allmänt osäker och otillräcklig i början av mammalivet.

Att föda barn är en stor händelse. En av de mest omvälvande saker man som kvinna är med om. Alla de här känslorna och tankarna är helt naturliga och normala att känna. Det kan även vara lugnande att veta att om tårarna och känslorna kommer utan uppenbar orsak så vet du nu att det bara är hormoner som lämnar kroppen, och inget som är fel. Det betyder inte att du är en dålig mamma eller att det är brist på kärlek som orsakar nedstämdheten.

Baby blues är ingen depression och går oftast över inom ett par dagar eller ett par veckor. Om det inte skulle göra det kan det vara tecken på en begynnande depression och man bör då söka hjälp. Ta då kontakt med din BVC eller vårdcentral. Skulle du känna att det blir akut kan du även vända dig till akutmottagningen på sjukhuset.
Källa: Lifewtihkids.se. Foto: Anna Roström/Life with kids

Gillade du den här texten? lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

Vem ansvarar för allt därhemma?

Det är konstigt det där med tid. Det kan verka som att man har all tid i världen när man inte jobbar och att man inte direkt gör någonting på dagarna. Men samtidigt känns det som om man inte hinner med något alls av allt som ska göras där hemma – laga mat, städa, tvätta, handla, träna, sova eller bara vara.

Annons

Hur man upplever tiden hemma med barn är väldigt individuellt. En del mammor idag startar företag, hittar en ny hobby eller nya sociala sammanhang under föräldraledigheten för att de är så understimulerade och klarar inte av att göra samma saker dag ut och dag in. (Ofta har dessa personer också barn som är lugna och sover en hel del, så att det finns utrymme att bli uttråkad). Andra sliter för att orka och hinna med ens hälften av vardagssysslorna.

Mycket beror på din och din partners förväntningar på vad ska hinnas med på dagarna hemma. Det är lätt för den som jobbar att slänga ur sig: – ”Du är ju ändå hemma hela dagarna, så du borde ju hinna göra allt det där och maten borde stå på bordet när jag kommer hem.” Så var det förr, i generationer innan oss. Och man behöver inte mena något illa för att säga en sådan sak. Kanske kommer du att säga likadant när ni byter ledighet och du kommer hem ifrån jobbet till ett stökigt hem och där partnern inte ens börjat funderat på maten trots att klockan är 17.30?

Vad ni kommer överens om och hur ni vill ha det är upp till er – men att ensam ta hand om ett barn innebär mycket jobb. Det är bra om ni båda får prova på under en period så att ni har förståelse för vad det innebär. Se till att ni båda känner er nöjda med ansvarsfördelningen och att ni ställer rimliga krav på varandra och på livet i stort.

Källa: Lifewtihkids.se. Foto: Anna Roström/Life with kids

Gillade du den här texten? lifewithkids.se kan du och din partner prenumerera på dagliga texter om graviditet och första året som föräldrar. Life with kids har sammanställt ny forskning, riktlinjer från myndigheter, erfarenheter från andra föräldrar, omvärldsbevakning från andra länder och fakta ifrån landets tyngsta källor. Helt osponsrat, opartiskt och reklamfritt. Just nu kan du testa tjänsten gratis i 30 dagar!

stats