Hälsa & Utveckling | Vimedbarn - Topplistor för influencers

Vart femte barn mår psykiskt dåligt

Publicerad 27 mars, 2014

Vart femte barn mår psykiskt dåligt och hjälpen är både krånglig och långt borta när den väl behövs. Nu vill Barnombudsmannen ändra på det.

Nu rapporteras att vart femte barn mår psykiskt dåligt. Föräldrar och barn som söker hjälp upplever att det är krångligt att söka hjälp och att det tar lång tid innan de får hjälpen. Det vill Barnombudsmannen ändra på och har därför lagt fram ett förslag i sin årsrapport där varje landsting ska införa en barnlots för att man lättare ska kunna få hjälp och stöd vart man ska vända sig. Årsrapporten har överlämnats till barn- och äldreminister Maria Larsson.

Vimedbarn frågar dig!

Varför mår barn sämre idag? Kan det vara så att föräldrar är mer upptagna idag och inte tar sig tid att se till barnens hälsa innan det är försent?

Kan det vara så att barn har alldeles för höga krav och förväntningar på sig när det kommer till fritidsaktiviteter och skolan?

Kan barns psykiska mående ha att göra med hur föräldrarna mår i dagens stressade samhälle där många jobbar övertid mer och mer? Skriv en rad nedan, varför tror du att vart femte barn mår psykiskt dåligt?

Har du erfarenheter kring ovan? Skriv och berätta till [email protected].

8 månaders bebis dansar – se klippet!

Publicerad 26 mars, 2014

Den idag åtta månaders gamla bebisen dansar och gick redan när han var sju månader gammal. Se klippet här och berätta för oss när ditt barn började gå och dansa.

För en månad sen fick TV4 Nyhetsmorgon besök av sju månader gamla Gabriel och hans mamma Jessela Veleso. Idag, en månad senare, dansar Gabriel.

– För två dagar sen började han visa att han började dansa och stampa med fötterna, säger mamma Jessela till TV4.

Vanligast att börja gå mellan 10-14 månader

Vanligen börjar barn gå när de är mellan 10 och 14 månader gamla. Tidigt anses vara mellan 8 och 9 månader och senare efter 14 månader.

TYCK TILL!
När började ditt barn gå och dansa? Berätta i kommentarsfältet nedan!

Här dansar Gabriel 8 månader gammal

[youtube width=”480″ height=”270″]http://www.youtube.com/watch?v=D5gU1sO5014&feature=share&list=UUORLbI_fwmG7hxurck_WmIg[/youtube]

Så ska de hjälpa Filippinernas offer

Publicerad 20 november, 2013

Daniel Luthman och Jimmy Striger från Support The Philippines behöver din hjälp för att rädd människor från att dö av hunger, törst och sjukdomar.

Tillsammans med sverigehjalpen.org ska Daniel Luthman och Jimmy Striger, Support The Philippines, hjälpa de drabbade i Filippinerna. Livet har ryckts bort ifrån miljontals människor, vuxna och barn, nu har de varken tak över huvudet eller mat och vatten.

Du kan hjälpa – Support The Philippines

Daniel Luthman och Jimmy Striger har båda personliga kontakter nere i Filippinerna och i december kommer de själva åka ner och hjälpa till på plats där läsarna kommer att kunna följa arbetet i bloggen, som du hittar HÄR.

”You are needed, people need help”

Daniel och Jimmy skickar ner pengar till sin kontaktperson Jenny Dy, filippinsk kvinna, på plats kontinuerligt. Sedan Tyfonen har inte Jenny Dy sett skymten av hjälporganisationer i de områden hon befinner sig i. I ett samtal med Daniel säger Jenny: ”You are needed. People need help. It’s hard now, and hard to help ourselves. People need food, water, medicine … and hope Daniel”.

Vill du hjälpa? Support The Philippines du också!

Donera – PG: 547365-7
Blogg: Support The Philippines
Sverigehjälpen: Sverigehjalpen.org
Facebookgrupp: Pray for Philippines

TYCK TILL OCH DELA!
Har du på ett eller annat sätt hjälpt de drabbade i Filippninerna? Hur? Skriv nedan och dela artikeln på Facebook så är du med och hjälper fler att hjälpa Tyfonens offer!

Låg ålder vid användandet av surfplattor

Publicerad 16 september, 2013

Vad händer med förskolebarn när de får tillgång surfplattor? Ersätter de digitala verktygen snart våra traditionella leksaker?

Under ett år har Susanne Kjällander, doktor i didaktik, forskat i barnens lärande och specialstuderat barnens användande av surfplattorna. Och studien visar att så små barn som ettåringar använder dem aktivt. Ettåringar facineras mest av av ljud medan de äldre barnen gillar mest bild och rörelse.

– Surfplattan blir till ett vertyg i barnens lek och blir vad de vill att den ska bli. Surfplattan kan bli en kassaapparat i lekaffären eller ett fikabord med fika då de klätt ut sig i lekhörnan, säger Susanne Kjällander.

Förskolan Kärrspiran är en av tre förskolor i Tumba som ingår i forskningsprojeketet Appknapp där både barn och personal har studerats. Susanne Kjällander berättar att hon skräms av tanken om apparna ersätter leksakerna.

– Om barnen får välja mellan en tärningsapp eller en riktig tärning, så väljer det en riktig såklart, säger hon.

Källa: SVT

7-årig pojke fick örfil av elevassistent

Publicerad 12 september, 2013

Det var en ren reflexrörelse, inget annat. Han gav sig på mig och sedan blev det en reflexrörelse. Så säger den elevassistent om den örfil som utdelades för snart ett år sedan på en skola i Markaryds kommun.

Den sju år gamla pojke var stökig i skolan och elevassistenten satte ner honom på en soffa för att tala honom till rätta. Då rev pojken kvinnan på bröstkorgen, varpå hon örfilade sjuåringen. Nu kommer fallet att prövas vid Växjö tingsrätt och elevassistenten som anmälts har själv valt att att säga upp sig från sin tjänst, dock försvarar hon sitt agerande.

– Jag ser ju inte det som någon misshandel och mina arbetskamrater sa likadant. Vem som helst hade reagerat likadant. Det är ju hemskt att säga det men så är det ju faktiskt. Jag fick ett långt rivmärke på bröstet, säger kvinnan.

Den 7-åriga pojkens mamma, som gjort polisanmälan håller inte med om att det var en förklarlig reaktion.

– Man ska inte slå barn. Sådana som jobbar med barn och omsorg ska kunna hålla tillbaka sitt sinne, annars har de inte på ett sådant jobb att göra, säger mamman.

Källa: Smålandsposten

Fotnot: Bilden har ej med artikeln att göra

Skolstarten, en högtid för huvudlöss

Publicerad 11 september, 2013

Skolor och dagis är i gång med full fart efter sommarlovet, terminsstart innebär också högsäsong för löss när barn och ungdomar samlas på liten yta.

Utbredningen av huvudlöss har ökat i Sverige sedan 2011 enligt smittskyddsinstitutet. Trots att 1 av 4 föräldrar är oroliga för att deras barn ska drabbas av huvudlöss, gör en majoritet av föräldrarna ingenting för att undvika detta. Istället lägger man fokus på fel saker såsom tvättning av kläder eller städning av hem – vilket också är det som oroar mest, till och med mer än att barnen ska sprida lössen vidare eller att man själv ska drabbas. Bara 1 av 5 föräldrar vidtar rätt åtgärder i lustider, det vill säga, att luskamma sina barn regelbundet.

Fakta om huvudlöss, baserad på en undersökning gjord av lusmedelsföretaget Paranix

– 42 % har barn som har drabbats av löss.

– 60 % av de som har drabbats har haft löss flera gånger.

– 52 % av föräldrarna vidtar inga åtgärder för att minska risken att deras barn ska drabbas av löss. Bland föräldrar vars barn inte har drabbats är samma siffra 65 %.

– Endast 19 % kammar sina barn med luskam regelbundet.

– 46 % oroar sig främst för att det blir mycket jobb med tvätt och städning, 39 % oroar sig främst för att deras barn ska smitta andra och 38 % oroar sig främst för att bli smittad själv.

– Upplevda orsaker till den ökade utbredningen av huvudlöss är att huvudlössen har blivit resistenta (44 %), att dagis- och skolgrupper har blivit större (43 %) och att föräldrar har blivit sämre på att informera skola eller dagis att deras barn har drabbats av huvudlöss (36 %)

Källa: Smittskyddsinstitutet & Paranix

Skolmaten – tar kommunerna sitt ansvar?

Publicerad 5 september, 2013

Kommunerna tar inte sitt ansvar fullt ut när det gäller att garantera näringsriktigheten i skolmåltiderna. Skolinspektionen har granskat en tredjedel av landets kommuner och mer än hälften av dem har inte tillräckliga rutiner och system för att säkerställa att eleverna erbjuds näringsriktiga skolmåltider. Även några fristående skolor har granskats. Också där brister rutinerna i många fall.

Skollagen ställer krav på att skolmaten är näringsriktig. Det är huvudmannen, alltså den som driver en skola, som har ansvar för att kontrollera att skolmaten lever upp till skollagens krav på näringsriktiga skolmåltider. För kommunala skolor är huvudmannen kommunen, för fristående skolor är huvudmannen det företag eller organisation som driver skolan. Denna tillsyn har syftat till att kontrollera att huvudmannen har ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att elever i grundskolan och grundsärskolan får näringsriktiga skolmåltider. I tillsynen har inte ingått att kontrollera näringsinnehållet i den mat som serveras i skolorna.

Skolinspektionen kan konstatera att huvudmännen ofta har delegerat ansvaret för skolmåltiderna till en anställd, ofta en kostchef, utan att efterfråga resultat på uppföljningar av näringsriktigheten i de skolmåltider som har erbjudits ute på de olika skolorna.

Vilka krav tycker du som förälder att man kan ställa på kommunen gällande ditt barns måltider i skolan och på dagis?

Källa: Skolinspektionen

Skolstarten – inte alltid fyllt av glädje och förväntan

Publicerad 23 augusti, 2013

Hur skaffar barn kompisar i skolan? Och varför blir några utan? Kan man som pedagog och förälder förhindra att några barn hamnar utanför? I veckan startade skolan för de allra flesta barn i Sverige, men för alla är det inte en rolig tid.

Skolstarten är en dag med blandade känslor. Många har längtat tillbaka till skolan och kompisarna, andra skulle gärna varit lediga länge till. Somliga får ont i magen av att gå till skolan om det är en otrygg plats.

Alla barn behöver kompisar. Men barn vet inte när de föds hur de ska göra för att få kompisar. De behöver lära sig hur man får, väljer och behåller bra kompisar. Där spelar vi vuxna en stor roll. Hur vi beter oss mot våra barn, hur vi beter oss mot andra vuxna.

Hälsar du som förälder alltid på andra föräldrar på dagis eller i skolan? Många gör faktiskt inte det och vad skickar det egentligen för signaler till barnen?! Om du som vuxen hälsar på alla oavsett hudfärg, kläderval, namn eller social status så visar du dina och andras barn att alla är värda att hälsa på och att ingen ska lämnas utanför. Små saker kan förändra ditt barns sätt att se på andra barn.

Har du tips på hur du lär dina barn att vara en bra kompis? Dela gärna med dig!

Visst kan ditt barn vara vegetarian

Publicerad 31 juli, 2013

Det går alldeles utmärkt att ge ditt barn vegetarisk mat. Teresa Hellgren, kostrådgivare för gravida och familjen ger dig tipsen för att ditt barn skall få i sig alla viktiga näringsämnen vid vegetarisk kost.

7 tips som ger ditt barn näring

Välj ekologiskt – Försök att köpa så mycket ekologiska produkter som möjligt.
Bär och grönsaker varje dag – Erbjud barnet bär, kokta och råa grönsaker/frukter/rotsaker varje dag.
Byt ut livsmedel – Byt ut det vita riset mot råris, det vita sockret mot honung (för barn över ett år) eller fruktmos och vitt bröd/pasta mot fullkornsalternativ.
Proteinrikt med sojaprodukter – Sojabönor är en utmärkt källa till protein, erbjud därför gärna barnet kokta sojabönor i olika former och sojabönsprodukter som sojakött, sojafärs, tofu mm.
C-vitamin – Undvik att inkludera mjölkprodukter i maten, eftersom det hämmar järnupptaget. Om du ger ditt barn mjölkprodukter, erbjud dem mellan målen istället. C-vitaminrika livsmedel ökar däremot järnupptaget, så pressa gärna lite citron över maten eller erbjud lite apelsinjuice/apelsinklyftor till maten.
Tallriksmodellen med extra kolhydratdel – Låt varje måltid innehålla grönsaker/frukter (både kokta och råa), protein (ex bönor, ägg, fisk) och kolhydrater (ex pasta, ris, bröd). Följ gärna tallriksmodellen, men låt kolhydratdelen gärna vara lite större.
Pricken över i:et – Droppa gärna lite rapsolja eller olivolja över den färdiga maten.

Barn och vegankost

Om du vill ge ditt barn vegankost finns det en risk för att barnet får brist på D-vitamin, kalcium, vitamin B12 och protein. Det är därför viktigt att barnet äter baljväxter för att täcka proteinbehovet och D-vitamin/B12/kalciumberikad ris-/havre- eller sojamjölk. På grund av den relativt stora risken för näringsbrist vid vegankost för barn rekommenderas kontakt med dietist.

När blir telefonen ett problem?

Publicerad 29 juli, 2013

Användningen av smart phones och surfplattor sjunker i åldrarna och det är inte ovanligt att en 4-åring manövrerar en iPhone lika bra som en vuxen. Och det blir allt vanligare att föräldrar lämnar över sin surfplatta eller telefon för att hålla sitt barn stimulerat i hopp om att få egen tid till sig själv.

Tekniken utvecklas och människan följer efter utvecklingen, barn tar efter sina föräldrar som allt som oftast sitter och scrollar i sitt Facebook-flöde för att hålla sig uppdaterade om vad folk i ens omgivning håller sig sysselsatta med och så går det runt.

Är det nyttigt för barn att sitta klistrade framför Candy Crush eller Angry Birds? Eller är det faktiskt inte värre än när vi, deras föräldrar, satt med våra Gameboy, Nintendo osv? Problemet som man kan se det är väl att dagens barn leker mindre och mindre med traditionella leksaker och användandet av telefoner och surfplattor blir mer eller mindre ett beroende.

Får era barn leka med era telefoner och surfplattor? Är deras tid begränsad eller låter ni de leka fritt med dessa? Dela gärna med dig av dina erfarenheter? Hur tacklar du ett barn som absolut inte vill acceptera ett nej?

Kategori: Hälsa & Utveckling