Förlossningsberättelse: ”Krystvärkarna var sköna”

Publicerad 10 september, 2018

Jag hade en knöl på magen sista tiden av graviditeten som jag trodde var min sons knä. Älskade den för jag kunde sitta och känna på den i timmar och drömma om min bebis. Vet inte hur man ska ranka det på smartness-skalan för han rörde sig ju hela tiden i magen, men det lilla knät låg konstant, haha!
På natten, dagen innan Kian föddes började knölen göra fruktansvärt ont, som en muskelbristning. Jag kunde absolut inte sova och jag gjorde allt för att hålla knölen stilla och intryckt. Det var väl först här jag fattade att det inte var min sons knä. Jag ringde förlossningen på morgonen och berättade att jag fått en muskelbristning på magen. Det trodde de inte! De frågade om jag hade några sammandragningar men det hade jag inte. Bara muskelbristningen som gjorde att jag inte kunde sova eller röra på mig. Jag skulle få komma in för en koll i alla fall. Åkte till min mamma först för det var en stund innan de hade tid för mig. Såg Kalla ta OS-guld och stapplade mig fram med en önskan om att hitta en rullator.

”Hade värkar utan att jag visste om det”

När vi kommer till sjukhuset kopplar de upp mig på ctg. “Det ser ju bra ut det här, känns värkarna mycket?”, frågade barnmorskan. “Jag har inga värkar”, svarade jag. Men barnmorskan förklarade då att jag hade regelbundna värkar. Hon kände på knölen och tyckte den var lite märklig så det kom en specialist som kollade länge och väl. En muskelknuta på livmodern blev svaret. De hade inte sett det förut och vet inte varför jag hade det. Efter en undersökning som sa att jag var några centimeter öppen fick jag med mig en ”sovdos” och läkaren gissade att det skulle bli bebis dagen därpå. Vi tog hissen ner och fattade inte vad som hänt. Värkar? Öppen flera centimeter? Jag känner inte ett skit! Jag tog tre steg ut i korridoren och PANG. Jo tack. Jag känner värkarna. Hann ta 10-20 steg mellan dem och de kändes. Skulle vi verkligen åka hem nu? Frågade jag Johan och kände mig sjukt förvirrad. “De sa ju att vi skulle åka”, svarade han.”

Läs också: Så vet du att förlossningen har startat

”Hade svinkul i badet”

Bilresan hem kan vara den värsta jag gjort. Det kändes helt sjukt att åka FRÅN sjukhuset när värkarna satte igång istället för att åka TILL sjukhuset. Hemma kämpade jag och försökte förstå vad min kropp höll på med. Jag fattade ingenting. Johan kollade på en Arsenal-match på tv och ville om och om igen diskutera felpassar och kapningar med mig. Till slut grinskrek jag att om han inte slog av tv:n och ringde förlossningen så skulle jag rymma iväg. Var då undrar ni? Ingen aning. Skulle vara en sjuk syn att se mig rymma iväg efter gatan i det tillståndet, haha. Han ringde och de var lugna som filbunkar. Bad mig stanna hemma om jag klarade av det. Aldrig i livet. Så vi åkte in och jag blev undersökt och fick veta att förlossningen var i full gång och jag var öppen 4 cm. Vår barnmorska kom och presenterade sig som barnmorskestudent och jag minns hur jag fick panik. Helt chockad över att det inte fanns 10 specialistläkare och 13 akutteam som skulle stå och göra sig redo inför min katastrof förlossning. Jag hade aldrig haft en tanke på att min förlossning skulle sluta bra, jag var bara ett steg närmare att få höra att min son var död. Jag blev inlagd, fick en genomgång av lustgasen och sedan hoppade jag ner i sittbadet. Förväntansfull som ett barn innan julafton skrattade jag och festade till det på lustgasen i mitt lilla spa-bad samtidigt som jag tänkte “puh vad skönt, den här smärtan är ju lugn, den fixar jag lätt”. Jag hade svinkul i badet men efter ett tag kände jag att jag ville klä på mig och käka lite chips så de fick komma och tömma baljan. Värkarna blev tätare och tätare men smärtan var grislugn.

”Kändes som när jag blödde ut missfallet”

Hade några moments av panik när de var tvungna att kolla hjärtljuden en extra gång och förklara för mig vad som skulle hända om jag födde en död bebis. Varje värk var ett steg närmare det värsta tänkbara i min hjärna. Plötsligt sa barnmorskan att de skulle ta hål på hinnorna eftersom vattnet inte hade gått. Det gjorde inte alls ont men när vattnet forsade bröt jag ihop. Barnmorskan försökte förstå vad som hände. Gjorde det ont? Var det något som kändes fel? Det tog ett tag innan jag lyckades berätta att det kändes som när jag blödde ut våra missfall. Den sista känslan jag ville ha på vår förlossning. Fick världens varmaste kram och massa betryggande ord om att allt var bra och att det skulle kännas så. Det var hemsk, men nödvändigt för nu tog värkarna i.
Har aldrig haft så ont. Trodde kroppen skulle gå av. Folk skrek att jag skulle andas men det var ju det enda jag gjorde. Fattade inte hur jag skulle kunna ta mig igenom detta. Jag var öppen 8 cm när killen som skulle sätta epiduralen kom. Han tyckte det var för sent, men jag hörde hur barnmorskan sa att jag behövde vila för mina värkar tog aldrig någon paus. När jag satte mig upp förklarade han att det var viktigt att jag satt helt stilla. Barnmorskan skulle hjälpa mig sa han. Han började greja och mina värkar avlöste varandra och jag var som en orm. Plötsligt tar hon tag i lustgasen och pressar fast den i ansiktet på mig och säger “andas hela värken ut”. Då gick det plötsligt upp ett ljus i min skalle. Jag hade fattat det som att jag skulle ta bort lustgasen innan värken var slut. Fortsatte andas i masken och plötsligt försvann de där hemska värkarna. Visste att det skulle göra ont, men inte SÅ ont. Började skratta åt min egen ”smarthet”. Sedan somnade jag gott i en timme, vaknade och kände att nu är det dags. ”Nu bajsar jag på mig!” Det hade jag läst mig till, att när den känslan kommer, då kommer bebisen.

Läs också: Så funkar igångsättning

”Krystvärkarna är det skönaste jag varit med om”

Krystvärkarna är det skönaste jag varit med om (just då kändes det så, idag kan jag komma på massor av saker som är skönare). Jag fattade precis vad jag skulle göra, det kändes så självklart. Behövde knappt någon coachning utan kände mig så säker. När huvudet var ute hade Kian tydligen navelsträngen runt halsen och de hade lite problem att få bort den så de bad mig att inte trycka på under nästa värk, men jag hörde “nu trycker du på allt du kan”. Sagt och gjort, jag tryckte på. Det lät verkligen typ PLOPP och Johan har berättat att han bokstavligt talat flög ut med en våg av fostervatten. Barnmorskan lyckades i farten få bort navelsträngen och allt gick bra. Hade krystvärkar i 15 eller 17 minuter, så jag var verkligen en krystarqueen!

22.32 lördag den 10/2 föddes Kian Hans Elis Walle Malmsten! Känslan när jag såg honom? Svår att förklara. Han levde. Han var tung och vacker. Jag grät, Johan grät, Kian grät! Vi var en familj och Kian kissade genast in sitt revir. Kunde inte ha varit lyckligare. Han levde och han kissade på mig, han mår bra! Vi var en FAMILJ! 12 år senare! Allt kändes självklart.

Läs hur det har gått för den nya lilla familjen på bloggen Superpaddan och team Malmsten. En ärlig och härlig blogg med allt som tillhör livet med barn!

Emily vill bryta tabut kring missfall

Publicerad 16 augusti, 2018

”Spola ner fostret i toaletten”

När förskolläraren och tvåbarnsmamman Emily upptäckte en blödning i graviditetsvecka elva ringde hon till sjukvårdsupplysningen för att få hjälp och stöd. Chockerande nog blev hon ombedd att bara sköta det hela hemma. ” Om det är ett missfall kommer du märka det”, var svaret hon fick. Vidare fick Emily instruktioner om att åka in till sjukhuset om hon inte längre klarade av att stå eller gå, eller om hon blödde igenom en binda på en timme. Enligt sjukvådsupplysningen berodde deras svar på att köerna inne på gynakuten ändå är så långa att de inte hade möjlightet att undersöka henne där.Emily undrade vad hon skulle göra om det visade sig att blödningen var ett missfall. ” Då kan du spola ner det i toaletten”, fick hon till svar.

Läs också: ”Paula Uribe vill få fler att prata om missfall och abort”

Höll på att förblöda

– Jag tyckte det kändes helt absurt och började ringa runt till olika privata gynmottagningar för att dagen efter få tid till ett vaginalt ultraljud.

Det konstaterades då att Emily råkat ut för en ”missed abortion” vilket innebär att det inte blir något missfall direkt när fostret dör, utan att det ligger kvar ett tag i livmodern innan det stöts ut. Hon skickades hem med läkemedlet cytotek för att hjälpa kroppen att stöta ut fostret, men tabletterna gjorde att hon började blöda okontrollerat. Det slutade med en ambulansfärd och akut skrapning på sjukhus eftersom hon höll på att förblöda.

– När jag väl fick vård tycker jag att jag blev väl bemött men råden som ges till gravida, blödande kvinnor tycker jag är under all kritik.

Läs också: Mensvärk när du är gravid?

Startade ett instagramkonto

– Det saknas ett forum för att prata om, och informera om missfall. Trots att en av sex graviditeter slutar i missfall. Det är fortfarande en tabubelagd fråga och många kvinnor känner skam. Det är gamla normer som hänger kvar. För bara några generationer sedan var till och med mens tabu. Det tar flera generationer att bryta starka normer. Det är därför jag har valt att starta ett instagramkonto @missfallräknas där vi kan diskutera och dela historier om missfall.

Responsen Emily har fått är enorm!

– Kvinnor delar alla möjliga hemska berättelser om uselt bemötande och psykiskt och fysiskt lidande i samband med sina missfall. Innan jag själv drabbades hade jag ingen aning om att det såg ut såhär. Det finns ett glapp i vården och nu är det dags att ta tag i det.

Följ gärna #missfallräknas och Emilys instagramkonto: @missfallräknas

Varför ska man teckna gravidförsäkring? Experten svarar!

Publicerad 13 december, 2017

Vilken smärtlindring ska man ha under förlossningen? Är profylaxkurs nåt att satsa på? Och är det onödigt att ha gravidförsäkring eller bra? Att bli gravid innebär för många att kastas in i en värld full av saker man aldrig funderat på förut. Vimedbarn.se ringde upp barnens försäkringsexpert Alexandra Gahnström från Trygg-Hansa för att reda ut vad en gravidförsäkring egentligen innebär för att du lättare ska kunna ta ställning till det sistnämnda.

Varför ska man teckna gravidförsäkring?

– Därför att det är den enda sorts försäkring som finns för det ofödda barnet. Ingen annan försäkring skyddar båda barnet och den gravida.

Vad täcker en gravidförsäkring?

– Det finns oftast två typer av gravidförsäkring – en som är gratis och en som man betalar för. Den som är gratis är absolut bättre än ingen försäkring alls, men den innehåller betydlig mindre än den du betalar för. Den fungerar mer som ett olycksfallsskydd, och innehåller även en livförsäkringsdel och en krisförsäkringsdel som täcker hela familjen. Den du betalar för innehåller detsamma som gratisförsäkringen men har dessutom verkligen fokus på graviditet och förlossning. Till exempel graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning eller om du måste ligga på sjukhus under graviditeten. Eller förlossningskomplikationer som akut kejsarsnitt, att man förlorar mycket blod och allvarliga bristningar. Efter att ha pratat med bland andra förlossningsläkare har vi precis uppdaterat vår gravidförsäkring extra så att den även täcker fler tuffa förlossningskomplikationer som analinkontinens och vaginalhematom. Alltså ska gravidförsäkringen vara till hjälp när det händer något som kan ge mammorna ett lidande. Men, en gravidförsäkring täcker också bebisen. Till exempel om hen måste ligga längre på sjukhus efter förlossningen, oavsett anledning, så får man dagersättning för det. Försäkringen innebär också skydd i form av ett engångsbelopp om barnet föds med vissa diagnoser som Downs syndrom, hjärtfel eller läpp-käk-gomspalt till exempel. Försäkringen gäller numer från vecka 16, så den täcker även missfall från den veckan.

Läs också: ”Vad är en förlossningsskada och hur kan man minska risken?”

Men en vanlig personförsäkring ska ju hjälpa mig med det jag råkar ut för oavsett vilket skick jag är i. Vad är skillnaden mellan personförsäkring och gravidförsäkring då?

– En personförsäkring är ju en sjuk- och olycksfallsförsäkring eller enbart en olycksfallsförsäkring beroende på val. Det brukar vara rätt tydligt vad personförsäkringen gäller för, och det brukar snarare vara sjukdomar som cancer eller MS än till exempel havandeskapsförgiftning. Sjukdomsvistelse kan dock ingå i en sjuk- och olycksfallsförsäkring, om du måste ligga kvar på sjukhus efter förlossningen till exempel. Men den stora skillnaden är att en gravidförsäkring helt enkelt täcker det som är kopplat till graviditet och förlossning, och dessutom gäller för barnet också.

På vilka sätt kan man vara hjälpt av en gravidförsäkring om man drabbas av komplikationer under graviditeten?

– Man får ett ekonomiskt stöd. För vissa saker gäller en dagersättning, och för andra en engångssumma.

Läs också: ”8 rättigheter du har som gravid”

Vilken typ av komplikation går att anmäla till försäkringen om man har en gravidförsäkring?

– Akut kejsarsnitt, en kraftig blödning, svåra bristningar, vaginalhematom, analinkontinens – sånt som ger stora besvär helt enkelt. Även havandeskapsförgiftning och missfall ingår.

Är det bara mamman som täcks av gravidförsäkringen, eller barnet också?

– Till och med partnern täcks faktiskt! Krisförsäkringsmomentet innebär att man som partner har rätt till psykologstöd i form av 10 samtal om det exempelvis är något traumatiskt som händer under förlossningen som gör att man får en kris. Livförsäkringsdelen gäller också alla. Barnet skyddas av försäkringen upp till sex månader efter förlossningen, om något skulle uppstå under den tiden, men det absolut bästa är att fixa en barnförsäkring så snabbt som möjligt efter förlossningen eftersom den ger ett ännu bättre skydd.

Du har väl inte missat Vimedbarn.se’s nyhetsbrev?

Det är helt gratis och du kan när som helst säga upp din prenumeration.

Tobias om IVF-resan: ”Många tar för givet att det bara är att ’skaffa barn'”

Publicerad 25 oktober, 2017

Tobias Persson berättar om barnlängtan och familjens långa kamp med IVF och provrörsbefruktning

Foto: Robert Eldrim

”Varför tar ni inte bara ett år utomlands och fokuserar på annat ett litet tag?”

”Ni som älskar barn så mycket, varför skaffar ni inga själva?”

Frågorna är de man kanske minst av allt vill få som ofrivilligt barnlös, ändå hoppar de likt grodor ur mun efter mun titt som tätt.

– Det är klart att folk inte menar något illa, men det blir så uppenbart att många tar för givet att det bara är att ”skaffa barn”. Det är ganska många som jättegärna vill skaffa barn men faktiskt inte kan, parallellt som personer som kanske inte borde ha barn kläcker sju ungar på raken. Det är lätt att bli avundsjuk, och allmänt bitter för att livet inte är så rättvist, berättar komikern Tobias Persson.

I början av nästa år sätter han upp showen ”Man på prov” där han tar upp familjens längtan, och långa väntan på att bli föräldrar.

Beslutet att satsa på IVF gav jävlar anamma-känsla

Både Tobias och hans fru Mia hade på känn ganska tidigt att det inte skulle bli helt lätt att få barn på naturlig väg, på grund av Mias endometrios.

– Det gav oss lite av en ”jävlar anamma”-inställning redan från början kring att köra på IVF. Det händer något när man verkligen kämpar för en graviditet, du tänker över ditt val väldigt, väldigt noga och är så redo när det väl blir en graviditet. Kanske mer redo än andra föräldrar.

Parets IVF-resa började 2005, och redan då var barnlängtan enorm. De sökte all upplysning som gick att få kring processen kring provrörsbefruktning, parallellkollade adoptionsmöjligheter och sparade pengar. Vad det kostar att göra IVF varierar från fall till fall, men vanligtvis ligger prislappen på minst 10 000 kronor per gång – och ofta är det betydligt dyrare.

MISSA INTE! Fråga våra barnmorskor gratis om allt som har att göra med fertilitet, bebisplanering och graviditet!

– Jag tycker man hör många som inte behövt sätta sig in i IVF-världen som kommenterar saker som ’det verkar ju kosta en jävla massa pengar!’, men för oss var det alltid värt det. Och då gjorde vi ändå tio försök. Jag kan bara tänka på alla som lägger en massa pengar på en ny bil eller att renovera köket. Ja, vi betalade mycket pengar, men vi fick TVÅ LIV. Det är så långt från pengar i sjön man kan komma.

I Tobias och Mias fall visste de att både spermier och ägg funkade i teorin, och därför kändes det alltid värt att fortsätta försöka trots att försöken blev många.

– Jag tror att det hade varit lättare att hantera sorgen över ett konstaterat misslyckande att få barn om vi känt att vi verkligen försökt all in. Vi hade råd, vi hade orken, och vi hade psyket – och för oss fanns det inget annat än att köra då. Vi åt sunt, sov mycket, började med yoga… Det är en fin gräns mellan att vara fokuserad och besatt, men vi var synkade och ville vända på alla stenar.

Att relationen påverkades var oundvikligt

Tobias och Mia ville gärna hålla processen så mycket för sig själva som möjligt, för att slippa stressen att rapportera om misslyckanden och framgångar, och valde därför att bara berätta för ett fåtal personer i deras närhet. Det främsta stödet hittade de istället i varandra, och trots att den främsta belastningen av såväl en IVF-behandling som en graviditet sker med kvinnans kropp kände Tobias sig delaktig.

– Vi har varit bra på att dela smärtan. Men det är klart att det är en djävulsdeal med naturen att kvinnan ska behöva må så dåligt för att sig igenom något sånt här. Jag behövde inte ta några sprutor, och det var inte mina hormoner som sattes ur balans, däremot påverkade det såklart relationen med all sorg och smärta både hormonsvängningarna och kampen för att få barn väckte. Vissa gånger mensen kom slog hårdare än andra. Jag höll fast vid att göra mitt bästa för att inte klaga, utan bara hålla käft när de känslorna kom. Mia behövde manipulera sin kropp, jag behövde bara fylla ett rör. Det är inte på något sätt jämförbart.

Att relationen påverkades av kampen var oundvikligt.

– Vi har haft det otroligt jobbigt på grund av detta, men det är nog också på grund av detta som vi fortfarande är ihop. Relationen blev mer en fabrik, något kliniskt, när vi kämpade mot barnlösheten. Det går inte att hålla relationen spännande parallellt, men för oss fanns det inget val än att gå in i den här processen. Vi hade kanske inte så många Barry White-moments, men vi hade gemensamma målbilder, ett bra stöd i varandra och humorn – och mycket av det vi skrattade åt privat kommer jag ta upp i showen.

MISSA INTE! Lästips, parent hacks och grymma erbjudanden – häng med oss på Facebook!

”Ge inte upp så länge det finns en chans”

Under tio försök lyckades ägg fastna ett par gånger, som sedan slutade i tidiga missfall. Men dagen då Tobias fick reda på graviditeten som skulle sluta lyckligt minns han för alltid.

– Jag var på ett café i Lund när hon ringde och sa att det hade fastnat. Hade det utspelat i Italien hade jag skrikit högt där och då och bjudit alla på gratis kaffe, men på grund av omständigheterna gick jag ut på gatan och skrek ”tjoho” i jackan. Men så jävla glad var jag.

Han beskriver hur det landade för honom först lite senare, när de passerat de 12 första veckorna och de fick se att det inte bara var en – utan två – små bebisar som bakades i magen.

Tror du att man är mer orolig under en graviditet när man har längtat så länge?

– Jag kan ju inte bevisa det, men jag kände mig i alla fall väldigt nojig. Även när de var födda! Första halvåret blev jag rädd så fort jag inte hörde nåt ljud från dem, och ville hela tiden kolla att de andas.

Idag är Wilma och Hedda två åttaåringar som gillar att sjunga, rita, pyssla och leka ihop. Tobias beskriver dem som varandras bästa vänner.

Vad vill du säga andra som står inför, eller håller på med, en IVF-process?

– Kör så länge ni kan. Det är i mån av ork och ekonomi, såklart, men det är mitt enda råd. Försök tänka bort det jobbiga. Samtidigt kan jag inte tala för hur det känns för en kvinna… Men ge inte upp så länge det finns en chans. Det är absolut värt det.

Paula Uribe: ”Jag ville att missfallen skulle vara en mardröm, inte vår verklighet”

Publicerad 11 oktober, 2017

Paula Uribe vill få fler att prata om abort och missfall

Ett missfall sker när kroppen stöter bort ett foster, ofta på grund av att det på något sätt är skadat, i de allra flesta fall före graviditetsvecka 12. För många upptäcks det med en blödning med eller utan fysisk smärta.

– Det jag kände kring våra missfall var en total hopplöshet. Hoppet är nog den känsla som ger oss alla allra mest. Men tappar man hoppet vad har man då kvar? Ingenting, absolut ingenting. Ovissheten om det är något fel på en och den fula egenskapen av att man hatar sig själv. Kritiserar sig själv, berättar Paula Uribe i sin blogg.

Läs också: Paulas blogg hittar du här!

Ensam är inte alltid stark, och särskilt inte när det handlar om sorg. Därför vill Vimedbarn.se’s toppinfluencer Paula Uribe genom att dela sina egna erfarenheter kring missfall och abort lyfta på locket och starta en dialog som förhoppningsvis kan hjälpa andra som går igenom liknande saker.

Temavecka på bloggen om missfall och abort

I bloggen kommer Paula dela med sig av sina egna erfarenheter kring både abort och missfall, intervjua en barnmorska, debattera abort, skriva om vad missfall kan bero på och dela med sig av råd kring vad man gör när man gör när man går igenom ett missfall.

– Jag sa ofta att jag ville att det skulle vara en mardröm och inte vår verklighet. Vi led igenom månader där vi satte vår relation på spel. Från barnlängtan till nästan maniska försök för allt handlade om att få barn från det att man vaknade till det att man la sig, skriver Paula i sitt första temainlägg om missfall.

HÄR HITTAR DU PAULAS BLOGGINLÄGG PÅ TEMA MISSFALL OCH ABORT:

Temadag 1 – Missfall

Temadag 2 – ”Varför vi valde att göra en abort”

Temadag 3 – Q/A om missfall

Temadag 4 – Hugos tur

HÄR HITTAR DU PAULAS TIDIGARE BLOGGINLÄGG OM SINA MISSFALL:

”Fan”
”Tråkigt men sant”
”Det som var allra jobbigast med missfallen”

Etikett: missfall